Skeppet gjorde 14 varv runt jorden pÄ 22,5 timmar, den lÀngsta flygningen som Starship har gjort.
Tre av de 26 Starlink-satelliter som skeppet slÀppte ut fotograferade vÀrmeskölden innan landningen.
Ett skepp som fÄngas kan inspekteras och skickas upp igen, nÄgot som behövs för att Starship ska kunna tankas i rymden och flyga till mÄnen.
Första skeppet som fÄngats
SpaceX har för första gÄngen fÄngat skeppet i Starship nÀr det kom tillbaka frÄn rymden. Tornets armar grep skeppet vid startplatsen i Texas, omkring 22,5 timmar efter starten.
Starship Àr vÀrldens kraftigaste raket. Den bestÄr av tvÄ delar: startraketen Super Heavy och skeppet som sitter ovanpÄ. Skeppet heter ocksÄ Starship. FÄngsten skedde pÄ provflygning 15, med skeppet Ship 42 och startraketen Booster 22. BÄda startade frÄn SpaceX:s bas Starbase i södra Texas.
Tornet kallas Mechazilla. Det har tvÄ stora armar som SpaceX kallar chopsticks, Àtpinnar. NÀr raketen sÀnker sig lÄngsamt ner bredvid tornet griper armarna tag i den. Armarna har fÄngat startraketen tre gÄnger tidigare, men aldrig skeppet.
SpaceX:s Dan Huot sa under sÀndningen att fÄngsten var den lÀnk som hade saknats.
Skeppen ska kunna flyga igen
Skeppet Àr svÄrare att fÄnga Àn startraketen. Det flyger högre, lÀngre och fortare. Ship 42 kom hela vÀgen tillbaka frÄn omloppsbana. Ingen rakets övre del har tidigare fÄngats efter en tur i omloppsbana. Alla tidigare skepp har hamnat i havet eller gÄtt förlorade. SpaceX:s mindre raket Falcon 9 landar sin första del, men kastar den övre delen efter varje flygning.
Ett fÄngat skepp kan inspekteras, lagas och skickas upp igen. SpaceX har redan flugit tvÄ av de tre fÄngade startraketerna en gÄng till. Enligt Elon Musk ska bÄde startraketen och skeppet flyga igen tidigt 2027. Han rÀknar med att Starship ska flyga en gÄng i veckan under första halvÄret 2027.
Det spelar roll för flera projekt. Starship Àr den landare som ska ta astronauter till mÄnen i NASA:s program Artemis. För att nÄ mÄnen mÄste skeppet tankas i omloppsbana av flera tankskepp. Det krÀver skepp som kan flyga ofta och snabbt anvÀndas igen. SpaceX planerar ocksÄ omkring 100 000 Starlink-satelliter av den nya modellen V3. I dag finns omkring 11 000 Starlink-satelliter i omloppsbana. Dessutom planerar SpaceX Starmind, upp till en miljon satelliter som ska fungera som datacenter för AI i rymden.
DÀrför spelar fÄngsten roll
Starship Àr byggd för att anvÀndas som ett flygplan: starta, landa, tanka och flyga igen. Om man byggde ett nytt flygplan inför varje flygning skulle en biljett kosta flera miljoner kronor, som Mathias Sundin, chefredaktör för The Angry Optimist, har skrivit.
För nÄgra Är sedan kostade det omkring 100 000 kronor att skjuta upp ett kilo i rymden. Falcon 9, som delvis ÄteranvÀnds, har pressat priset mot omkring 25 000 kronor. Med en raket dÀr bÄda delarna kan landa och flyga igen kan priset pÄ sikt sjunka till omkring 100 kronor per kilo, en tusendel av kostnaden.
Effekten kommer redan pÄ kort sikt. RÀknat pÄ vad det kostar att bygga en Starship blir priset 2 000 till 3 000 kronor per kilo, ungefÀr en tiondel av priset med Falcon 9, och dÄ Àr ÄteranvÀndningen inte medrÀknad. Det skrev Mathias Sundin i en artikel med stöd av rymdjournalisten Eric Berger pÄ Ars Technica. DÄ blir rymden tillgÀnglig för tusentals mindre projekt, och stora projekt som rymdhotell och satellitnÀtverk kostar nÄgra miljarder i stÀllet för hundratals miljarder.
Startraketen fÄngades inte
Planen var att fÄnga bÄda delarna pÄ samma flygning. Booster 22 var den första startraketen av den nya versionen V3 som skulle fÄngas. Ett larm om för lite brÀnsle gjorde att den tÀndning som skulle vÀnda startraketen tillbaka mot land slutade för tidigt. Startraketen avbröt dÄ fÄngsten och styrdes ut över Mexikanska golfen, dÀr den förstördes.
Musk sa att motorerna gav nÄgot mindre kraft Àn vÀntat, sÄ att brÀnslet inte rÀckte hela vÀgen. SpaceX ska göra motorerna i versionen Raptor V3.2 jÀmnare. Motorerna ska ocksÄ stÀngas av omkring en sekund tidigare, sÄ att brÀnslet rÀcker. Enligt Musk Àndrar förlusten inte tidsplanen, skriver Teslarati.
LĂ€ngsta flygningen hittills
Inför starten tankades bÄda delarna med omkring 5 400 ton flytande syre och flytande metan. Skeppet nÄdde omloppsbana omkring 26 minuter efter starten, pÄ omkring 26 mils höjd. Det var andra gÄngen som Starship kom upp i omloppsbana. Första gÄngen var pÄ provflygning 14 i september, som vi skrev om dÄ.
Skeppet slÀppte ut 26 Starlink-satelliter av modellen V3. Varje V3-satellit vÀntas ge omkring tio gÄnger mer kapacitet för nedladdning Àn dagens satelliter av modellen V2 Mini. Enligt SpaceX motsvarar de 26 satelliterna omkring tio uppskjutningar med Falcon 9. V3-satelliterna Àr för stora för att skickas upp effektivt med Falcon 9.
Skeppet gjorde 14 varv runt jorden. Det var den lÀngsta flygningen som Starship har gjort.
Satelliterna fotade vÀrmeskölden
Innan skeppet fick ÄtervÀnda ville flygledarna se att vÀrmeskölden höll. VÀrmeskölden bestÄr av plattor som skyddar skeppet nÀr det kommer in i atmosfÀren. Tre av Starlink-satelliterna hade kameror. Skeppet roterade lÄngsamt sÄ att en satellit kunde fotografera skölden. Kameror pÄ marken tog ocksÄ bilder.
Bilderna visade att vÀrmeskölden var i gott skick. DÀrför kunde flygledarna avstÄ frÄn tvÄ tidigare tillfÀllen att avsluta flygningen, bland annat en landning i havet utanför Hawaii.
En av plattorna hade satts dit av youtubern MrBeast. PÄ skeppet stod ocksÄ orden Don't Panic, en blinkning till boken Liftarens guide till galaxen.
Skeppet lÀmnade omloppsbanan med en tio sekunder lÄng tÀndning av en motor. PÄ vÀgen tillbaka flög det över glest befolkade delar av norra Mexiko och södra Texas. Det var första gÄngen som ett skepp ÄtervÀnde över bebodda omrÄden. Skeppet bromsade in genom atmosfÀren och sÀnkte sig mot tornet vid Starbase, dÀr armarna grep tag i det.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.



