En ny testanlÀggning mÀter vÀrmepumpar som ger processÄnga och trycksatt hetvatten pÄ upp till 160 grader Celsius.
Fem stora vÀrmepumpar i tyska fjÀrrvÀrmenÀt har följts sedan 2023 och fungerar bra i verklig drift nÀr de Àr rÀtt utformade.
I Tyskland fÄr 16 procent av hushÄllen fjÀrrvÀrme, och stora vÀrmepumpar ses som en central vÀg att göra den fossilfri.
Industrin behöver stora mÀngder vÀrme. Ofta behövs den som hetvatten, trycksatt hetvatten eller Änga. Den vÀrmen kommer i dag ofta frÄn fossila brÀnslen. Stora vÀrmepumpar och högtemperaturvÀrmepumpar ses som det viktigaste alternativet.
Forskare vid tyska Fraunhofer ISE har byggt en testanlÀggning för vÀrmepumpar som klarar upp till 160 grader Celsius. Institutet har ocksÄ följt fem stora vÀrmepumpar i tyska fjÀrrvÀrmenÀt sedan 2023.
Ă
nga pÄ 160 grader
TestanlÀggningen ingÄr i forskningsprojektet FernWP. Namnet stÄr för fjÀrr- och processvÀrme med vÀrmepumpar som ersÀttning för kolförbrÀnning. AnlÀggningen levererar processÄnga pÄ upp till 160 grader och trycksatt hetvatten.
Forskarna har frÀmst testat vÀrmepumpar som anvÀnder butan som köldmedium. Butan Àr brandfarligt. DÀrför har de ocksÄ undersökt frÄgor om sÀkerhet och installation. Fraunhofer ISE planerar att bygga ut sina testanlÀggningar för sÀkerhet, för att ta fram sÀkerhetslösningar för köldmedier i stora vÀrmepumpar och högtemperaturvÀrmepumpar.
Projektledaren Ursula Wittstadt, senior ingenjör vid Fraunhofer ISE, sÀger att den högsta temperaturen en vÀrmepump nÄr inte Àr det som avgör. En vÀrmepump i industrin mÄste leverera Änga eller trycksatt hetvatten effektivt och pÄlitligt, Àven nÀr vÀrmekÀllan, lasten och driftlÀget skiftar. Det Àr just detta testanlÀggningen mÀter.
MÀtdata ska bli ett underlag för företag som tillverkar vÀrmepumpar och vÀrmevÀxlare. De behöver konstruera delar för höga temperaturer, stora effekter och skiftande drift. I projektet deltar bland andra Fraunhofer IEG, Fraunhofer ISI, Johnson Controls, Stadtwerke Cottbus och vÀrmevÀxlartillverkaren GESMEX. Det finansieras av det tyska ekonomi- och energidepartementet och pÄgÄr till 2027.
Industrins vÀrme elektrifieras Àven pÄ andra hÄll. Vi har tidigare skrivit om hur SaltX och Holcim tillverkade cementklinker med en helt elektrifierad process.
Fem vÀrmepumpar i fjÀrrvÀrmenÀt
I Tyskland fÄr omkring 16 procent av hushÄllen fjÀrrvÀrme. Att stÀlla om fjÀrrvÀrmeverken till eldrivna system, frÀmst med stora vÀrmepumpar, Àr en central vÀg för att fÄ bort fossila brÀnslen ur uppvÀrmningen.
I projektet Reallabor GroĂWP samlar Fraunhofer ISE sedan 2023 in data frĂ„n fem stora vĂ€rmepumpar i verklig drift. De finns vid kraftverk i Berlin, Stuttgart, Mannheim och Rosenheim. Bland energibolagen i projektet finns EnBW, MVV, Fernheizwerk Neukölln, BEW och Stadtwerke Rosenheim. NĂ€r projektet startade 2021 hade det en budget pĂ„ 45 miljoner euro, varav 21 miljoner kom frĂ„n tyska staten.
Projektledaren Axel Oliva sÀger att de fem anlÀggningarna fungerar bra i praktiken och nÄr sina planerade driftlÀgen. Det förutsÀtter att komponenter, styrning, inkoppling och driftstrategi Àr vÀl utformade. Resultaten frÄn bÄda projekten ska anvÀndas för att ta fram modeller och praktiska rÄd för hur stora vÀrmepumpar kan drivas sÄ lönsamt som möjligt.
Ăven i hushĂ„llen gĂ„r utvecklingen Ă„t samma hĂ„ll. Första halvĂ„ret 2025 sĂ„lde Tyskland för första gĂ„ngen fler vĂ€rmepumpar Ă€n gaspannor.
Driften följer dygnets behov
MÀtningarna visar att effektiviteten inte bara beror pÄ sjÀlva vÀrmepumpen. Den beror ocksÄ pÄ vÀrmekÀllan, hur pumpen kopplas in i nÀtet, vilka andra anlÀggningar som finns och hur den körs. AnlÀggningar som hÀmtar vÀrme ur flodvatten gav mindre vÀrme nÀr vattnet var kallare Àn omkring 6 grader och nÀr de gick pÄ dellast.
DriftsÀttet har ocksÄ Àndrats. Tidiga planer utgick ofta frÄn att vÀrmepumparna frÀmst skulle gÄ under vissa Ärstider. Nu körs de allt oftare efter dygnets vÀrmebehov och efter energipriserna. Det innebÀr fler starter och stopp, och dÀrmed nya krav pÄ service och tillgÀnglighet.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.



