Epic Systems har borrat omkring 6 100 brunnar, 90 till 240 meter djupa, som vÀrmer och kyler ett 40-tal byggnader.
SommarvÀrme frÄn ett datacenter pÄ 3,5 megawatt lagras i berget och vÀrmer kontor, varmvatten och gÄngvÀgar pÄ vintern.
I Bonn har ett vÀrmelager i grundvattnet gett 60 till 80 procent av vintervÀrmen till kontor, hotell och ett datacenter sedan 2009.
VÀrme Äret runt, behov pÄ vintern
Servrar i datacenter producerar vÀrme dygnet runt, alla Ärets dagar. Kylningen stÄr för omkring 30 till 40 procent av datacentrens elanvÀndning. VÀrmen som kyls bort slÀpps oftast rakt ut i luften.
Datacenter har blivit mer energisnÄla. Vi har tidigare skrivit om hur en ökning av datacenter med 550 procent bara gav 6 procent högre elförbrukning. Men vÀrmen frÄn servrarna finns kvar.
Byggnader i större delen av USA behöver vÀrme bara omkring fyra mÄnader per Är. Att leda servervÀrmen direkt till en granne fungerar dÀrför i februari, men gör ingen nytta i juli.
Ett sÀtt Àr att spara vÀrmen i marken. Det skriver Moones Alamooti, bitrÀdande professor i energi- och petroleumteknik vid University of North Dakota, i The Conversation. En bit ner i marken hÄller temperaturen sig nÀra ortens Ärsmedeltemperatur hela Äret. Den kan ligga runt 10 grader.
6 100 brunnar i Wisconsin
Mjukvaruföretaget Epic Systems, som gör journalsystem för sjukvÄrden, har under tvÄ decennier byggt ett sÄdant system. PÄ sitt omrÄde i Verona i Wisconsin har Epic borrat omkring 6 100 brunnar, 90 till 240 meter djupa. De ligger i fyra borrfÀlt och vÀrmer och kyler ett 40-tal byggnader med sammanlagt omkring 840 000 kvadratmeter golvyta.
Systemet kyler bland annat ett datacenter pÄ 3,5 megawatt, enligt USA:s energidepartement. En dagvattensjö och en sjö i ett gammalt stenbrott Àr ocksÄ kopplade till nÀtet.
Berget hÄller vÀrmen i mÄnader
Vanliga bergvÀrmepumpar hÀmtar vÀrme ur marken pÄ vintern. Epics system gör mer Àn sÄ. PÄ sommaren pumpas varmt vatten ner genom brunnarna och vÀrmer upp berget runt dem.
Berget leder vÀrme lÄngsamt. Lite vÀrme lÀcker bort direkt. Men nÀr en stor bergvolym vÀrms upp kan vÀrmen bara försvinna genom kanterna av det uppvÀrmda omrÄdet. DÀrför stannar det mesta kvar i flera mÄnader.
PÄ vintern pumpas vatten tillbaka genom samma brunnar och tar upp den lagrade vÀrmen. VÀrmepumpar höjer temperaturen. VÀrmen anvÀnds sedan till att vÀrma kontor, ge varmvatten till matsalarna och smÀlta snö pÄ gÄngvÀgarna.
VÀrmen frÄn servrarna hÄller omkring 60 grader. Det Àr för lite för att driva en turbin och göra el. Men det rÀcker för att vÀrma byggnader med hjÀlp av vÀrmepumpar.
En fjÀrdedel mindre energi
Epics byggnader anvÀnder omkring 25 procent mindre energi Àn jÀmförbara byggnader i samma klimat, enligt energidepartementet. University of Wisconsin-Madison har följt systemet sedan det byggdes. Forskarna mÀter bland annat temperaturen i luft och mark och hur grundvattnet rör sig.
James Tinjum, professor i ingenjörsvetenskap vid universitetet, har rÀknat pÄ hur mycket energi systemet krÀver frÄn tillverkning till rivning, inklusive dieseln till borrningen. Enligt hans berÀkning hade energibesparingarna betalat tillbaka den energin pÄ drygt ett Är.
Gamla oljebrunnar och tyska datacenter
Samma princip kan anvÀndas pÄ fler platser. I USA finns över 141 000 dokumenterade övergivna olje- och gasbrunnar. Alamooti och kollegor har rÀknat pÄ hur oanvÀnda brunnar i Kalifornien kan bli vÀrmelager utan att stÄlrören byts ut.
En tysk studie har gÄtt igenom 19 datacenter i Tyskland. 13 av dem ligger dÀr marken passar för att lagra vÀrme i grundvattnet. I Frankfurt skulle sex datacenter kunna tÀcka omkring 13 procent av stadens uppvÀrmning av bostÀder och lokaler.
I Bonn anvÀnds metoden redan. Sedan 2009 har ett vÀrmelager i grundvattnet gett 60 till 80 procent av vintervÀrmen till ett omrÄde med kontor, ett hotell, ett vÄrdcenter och ett datacenter.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.