År 1997 hamnade 95,4 procent av Sydkoreas matavfall på deponi, i dag återvinns omkring 95 procent.
Matavfall som inte går att undvika blir kompost, djurfoder eller biogas i stället för att släppa ut metan på en soptipp.
Nätverket av över 180 organisationer som drev på förändringen är finalist i Earthshot Prize och vill sprida modellen i Asien.
Sydkorea grävde förr ner nästan allt sitt matavfall. År 1997 hamnade 95,4 procent av det på deponi. I dag återvinns omkring 95 procent, enligt Eco-Business. Andra beräkningar landar ännu högre. Lowy Institute anger 98 procent.
Protester mot lukt och skadedjur
I mitten av 1990-talet protesterade boende nära soptippar mot lukt, skadedjur och förorenat lakvatten från det växande matavfallet. Då återvanns bara 2 procent av matavfallet, enligt Earthshot Prize.
Protesterna blev starten på en lång kampanj. Korean Zero Waste Movement Network är ett nätverk av mer än 180 miljö- och konsumentorganisationer. Det har i tre decennier samlat medborgare, myndigheter och företag kring frågan. Bland samarbetspartnerna finns Samsung Electronics och matleveransappen Baemin. Ordföranden Kim Mi-Hwa har arbetat med matavfall i 40 år. Hon drog tidigt slutsatsen att det inte räckte att hantera avfallet bättre. Systemet som skapade avfallet behövde också ändras.
Förbud, sortering och avgift efter vikt
År 1997 ändrade regeringen reglerna i avfallslagen. Från 2005 blev det förbjudet att lägga matavfall direkt på deponi i städerna. Förbudet kom först när det fanns separat insamling och behandling på plats.
Hushållen sorterar ut sitt matavfall och betalar på många håll efter vikt. I bland annat Seoul väger elektroniska kärl avfallet, känner igen användaren via ett kort och räknar ut avgiften automatiskt. Seoul införde avgift efter mängd i hela staden 2013. Under det följande decenniet minskade stadens matavfall med 23,9 procent, från 3 181 till 2 419 ton per dag. I hela landet finns drygt 150 000 sådana kärl, som används av 8,5 miljoner hushåll.
Enligt Kim Mi-Hwa räckte förbudet mot deponi inte på egen hand. Lagar, infrastruktur, avgifter och människors deltagande måste fungera tillsammans. Det viktiga är inte själva vågen i kärlet, utan hur delarna hänger ihop. Att ett system för insamling och behandling gör skillnad syns även för plast. Vi har tidigare skrivit om att länderna med mest plastavfall har minst plastföroreningar.
Kompost, foder och biogas
Matavfall som inte går att undvika blir kompost, djurfoder eller biogas. På en deponi hade det i stället släppt ut metan. Enligt World Economic Forum pressas vätskan ur avfallet vid anläggningarna och används till biogas och bioolja. Det torra avfallet blir gödsel, bland annat till stadsodlingar.
Daejeon Bioenergy Centre tar emot mer än 400 ton matrester per dag. Det ger energi till omkring 20 000 hushåll. Totalt beräknas omställningen ha sparat Sydkorea omkring 3 miljarder dollar.
En av 15 finalister bland nästan 7 000 nominerade
Nätverket är nu en av 15 finalister i Earthshot Prize, i kategorin för en avfallsfri värld. Finalisterna valdes ut bland nästan 7 000 nominerade från 169 länder, enligt Sustainability Magazine. Fem vinnare får en miljon pund var.
Med stödet vill nätverket testa sätt att förebygga och återvinna matavfall i Kina, Vietnam, Malaysia, Thailand och Filippinerna. Det vill också utbilda lokala tjänstemän och organisationer och mäta resultaten. Kim Mi-Hwa råder andra städer i Asien att inte kopiera den koreanska modellen rakt av, utan att anpassa den. Ett första steg är att sortera ut matavfallet där det uppstår. Sedan kan städer börja i mindre områden, som marknader, skolor och bostadsområden.
Färre sidorätter på bordet
Enligt Kim Mi-Hwa får en hög återvinningsgrad aldrig bli en ursäkt för att slänga mer mat. Därför arbetar nätverket också med att minska mängden matavfall från början. Koreanska måltider innehåller ofta många små sidorätter, banchan. Tillsammans med matleveranstjänster har nätverket gjort det möjligt för kunder att välja bort sidorätter de inte vill ha. Det samarbetar också med skolor, dietister, storkök och arbetsgivare kring hur måltider planeras.
WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.