Forskare vid University of Washington gick igenom vÄrdjournaler för 2 560 035 amerikanska barn och följde dem som lÀngst till Ätta Ärs Älder.
Barn som fick sin första MPR-spruta före tvÄ Ärs Älder fick inte oftare autism Àn barn som Ànnu inte vaccinerats.
Datan Àr frÄn 2015 till 2024. I tidigare, frÀmst europeiska studier var autism bara en tredjedel sÄ vanligt som i USA i dag.
Barn som fÄr sin första spruta mot mÀssling, pÄssjuka och röda hund före tvÄ Ärs Älder fÄr inte oftare autism Àn andra barn. Det visar en studie av 2 560 035 barn i USA, publicerad i The Pediatric Infectious Disease Journal.
Studien gjordes av lÀkaren Todd Burstain vid University of Washington Medicine i Seattle, tillsammans med Dale Jacques och Jennifer Burstain.
Journaler frÄn 2,5 miljoner barn
Forskarna anvÀnde Cosmos, en databas med elektroniska journaler frÄn sjukhus och vÄrdcentraler i hela USA. De tog med barn som hade varit pÄ en rutinkontroll mellan 12 och 24 mÄnaders Älder under Ären 2015 till 2024. Barnens journaler skulle ocksÄ gÄ att koppla till moderns. Varje barn följdes fram till Ätta Ärs Älder, eller till det sista vÄrdbesöket före december 2024.
Av barnen hade 91,4 procent fÄtt sin första MPR-dos före tvÄ Ärs Älder. Totalt fick 2,55 procent av barnen diagnosen autism i barndomen. Barn som fÄtt diagnosen redan vid elva mÄnaders Älder eller tidigare rÀknades bort.
Samma risk med och utan vaccin
Forskarna delade in barnen i Äldersfönster mellan 11,5 och 24 mÄnaders Älder. De första fönstren var en mÄnad lÄnga, de senare lÀngre. I varje fönster jÀmfördes barn som vaccinerades under just den perioden med barn som Ànnu inte hade vaccinerats. Bara diagnoser som stÀlldes efter att fönstret började rÀknades. Metoden ska förhindra att tiden före vaccinationen rÀknas fel, nÄgot som kan snedvrida resultaten i den hÀr typen av studier.
Forskarna justerade ocksÄ för moderns Älder, för tidig födsel, diabetes under graviditeten, vilken region familjen bodde i och hur socialt utsatt bostadsomrÄdet var.
Resultatet blev en justerad riskkvot pÄ 0,97. En riskkvot pÄ 1 betyder samma risk i bÄda grupperna. Den övre grÀnsen i osÀkerhetsintervallet var 1,03, vilket utesluter en riskökning pÄ mer Àn cirka 3 procent. Inget Äldersfönster visade nÄgon ökad risk.
Metoden Àr ocksÄ utformad för att minska effekten av att barnen följdes olika lÀnge och sökte vÄrd olika ofta. De vaccinerade barnen följdes 853 dagar i median, mot 366 dagar för de ovaccinerade.
Ett annat vaccin gav samma resultat
För att testa om dolda faktorer pÄverkade resultatet gjorde forskarna samma analys för en pÄfyllnadsdos av pneumokockvaccin. Den ges vid 12 till 15 mÄnaders Älder, och det finns ingen teoretisk koppling mellan den och autism. Den analysen gav en riskkvot pÄ 1,01. Att bÄda vaccinen gav nÀstan samma resultat gör det enligt forskarna osannolikt att dolda faktorer förklarar fynden.
Resultatet höll ocksÄ nÀr forskarna lade till fler faktorer kring födseln, tog bort mÄttet pÄ bostadsomrÄde och rÀknade bort barn med bara en enda registrerad autismdiagnos.
Studien bygger pÄ journaldata och kan visa samband, men inte bevisa orsak. Todd Burstain sa till PsyPost att studiens storlek gör det lÀttare att upptÀcka Àven smÄ skillnader i risk. Forskarna skriver att fynden förstÀrker det befintliga stödet för att MPR-vaccinet Àr sÀkert.
Nyare data Àn tidigare studier
Vaccinationer förhindrade minst 154 miljoner dödsfall under de 50 Ă„ren frĂ„n 1974 till 2024, som vi har skrivit om tidigare. ĂndĂ„ har oron för MPR-vaccinet funnits kvar. Den gĂ„r tillbaka till en studie frĂ„n 1998 av tolv barn, som senare drogs tillbaka pĂ„ grund av forskningsfusk.
Flera stora studier, frÀmst i Europa, har sedan dess inte hittat nÄgot samband. En amerikansk studie frÄn 2015 av barn med Àldre syskon med autism kom fram till samma sak. De europeiska studierna byggde pÄ data frÄn Ären 2000 till 2012. Enligt Todd Burstain var autism dÄ ungefÀr en tredjedel sÄ vanligt som i USA i dag, dÀr omkring 3,2 procent av barnen berÀknas ha autism. Den nya studien bygger pÄ data frÄn en period dÄ diagnosen Àr betydligt vanligare.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.