En boj med snurrande ögon minskade risken att sillgrisslor och tordmular fastnade i nÀten med 59 procent och en drake formad som en rovfÄgel med 71 procent.
Tio fiskare i Cornwall övervakade över 1 000 nÀt, med och utan skrÀmmor, under tvÄ vintrar med kameror ombord som filmade fÄngsten.
Fiskarna kunde anvÀnda bÄda skrÀmmorna i sitt vanliga arbete, och bojarna var lÀtta att hantera och förvara.
Sillgrisslor och tordmular dyker efter fisk. Under vattnet trasslar de lÀtt in sig i garn och drunknar. Uppskattningsvis 95 000 dykande sjöfÄglar dör pÄ det sÀttet varje Är lÀngs Europas kuster. I hela vÀrlden Àr siffran minst 400 000.
Fiskare i Cornwall i sydvÀstra England har testat tvÄ sÀtt att hÄlla fÄglarna borta frÄn nÀten. BÄda minskade risken att fÄglarna fastnade med ungefÀr tvÄ tredjedelar.
En boj med ögon och en drake
Den första skrÀmman Àr en boj med ett snurrande huvud. Huvudet har tvÄ stora ögon som snurrar runt nÀr det roterar och skrÀmmer bort fÄglarna. Företaget Fishtek Marine har utvecklat bojen tillsammans med den brittiska fÄgelskyddsföreningen RSPB under Ätta Är.
Den andra Àr en drake formad som en rovfÄgel. Den heter Scarybird och sÀljs redan till lantbrukare som vill hÄlla fÄglar borta frÄn Äkrarna.
Idén att skrÀmma djur med ögon Àr inte ny. PÄ 1980-talet delade den indiska skogsförvaltningen ut tusentals masker som bars pÄ bakhuvudet. De skulle skydda fiskare och honungssamlare mot tigrar som anföll bakifrÄn, berÀttar Nautilus.
Ăver 1 000 nĂ€t under tvĂ„ vintrar
Fishtek Marine ledde försöket, som pÄgick frÄn hösten 2023 till vÄren 2025. Tio fiskare frÄn Cornwall deltog. De lade ut nÀt med och utan skrÀmma sida vid sida pÄ samma fiskeplatser. Kameror och sensorer pÄ bÄtarna registrerade nÀr nÀten sattes ut och drogs upp och vilka djur som följde med.
Totalt övervakades 1 057 nÀt med en sammanlagd lÀngd pÄ 129 kilometer. Av dem hade 352 en boj, 352 en drake och 353 ingen skrÀmma alls. Forskare vid University of Exeter analyserade filmerna och fÄngstdata. Resultaten Àr publicerade i tidskriften Conservation Letters.
FÀrre fÄglar i nÀten
Under försöket fastnade 153 fÄglar. Av dem var 81 sillgrisslor och 57 tordmular. Det var de tvÄ arterna som forskarna fokuserade pÄ.
Med bojen minskade risken att en sillgrissla eller tordmule fastnade i ett nÀt med 59 procent. Med draken minskade risken med 71 procent. Skillnaden mellan de tvÄ var inte statistiskt sÀker. NÀr fÄglar ÀndÄ fastnade var antalet lÀgre i nÀten med boj Àn i nÀten utan skrÀmma.
Huvudförfattaren Tom Horton vid University of Exeter sÀger att studien ger nÄgra av de starkaste bevisen hittills för att skrÀmmor som Àr lÀtta att anvÀnda kan minska bifÄngsten av sjöfÄglar kraftigt.
Vintern stÄr för det mesta av bifÄngsten
Av de 138 sillgrisslorna och tordmularna fastnade 120 i januari och februari. Risken var ocksÄ högre nÀr fiskarna fiskade havsabborre och makrill och nÀr nÀten hade maskor pÄ 100 till 110 millimeter. Det gör att fiskarna kan sÀtta in skrÀmmorna under en kort del av Äret i stÀllet för Äret runt.
BÄda skrÀmmorna fungerade i det vanliga arbetet ombord efter en tids inlÀrning. Bojarna var lÀtta att hantera och att förvara. Fiskarnas erfarenheter anvÀndes för att anpassa utrustningen till hur de arbetar, enligt Tom Hooper, fiskeriforskare pÄ Fishtek Marine.
SvÄrare Àn andra fisken
RSPB har hjÀlpt till att införa fÄgelskrÀmmande linor i fisket runt om i vÀrlden. De har minskat bifÄngsten med 98 procent i namibiskt lÄngrevsfiske och med 95 procent i sydafrikanskt trÄlfiske. Garnfisket har varit betydligt svÄrare att lösa. RSPB har forskat pÄ bifÄngst i garn i över tio Är. Yann Rouxel, som leder RSPB:s arbete med bifÄngst, sÀger att forskningen om garnfisket nu nÀrmar sig anvÀndning i vanligt fiske.
Studien finansierades av det brittiska miljö- och landsbygdsdepartementet Defra och av Schmidt Marine Technology Partners.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.