Av Magnus Aschan och Erik Almqvist

Sammanfattning
📉 Vad folk har fel om
I vår undersökning tror flest, 43 procent, att vi spenderar mindre tid med våra barn nu än på 60-talet. 30 procent tror att tiden är ungefär densamma medan 27 procent tror att vi ägnar mer tid åt barnen nu.
📈 Här är fakta
Faktum är att vi spenderar dubbelt så mycket tid med våra barn nu i jämförelse med för 50 år sedan och i vissa fall är det betydligt mer än så. Det här visar en omfattande studie genomförd i 11 länder.
Både mammor och pappor spenderar mer tid med barnen, men mammorna spenderar överlag mer tid. Utbildningsnivå är en viktig faktor, ju högre utbildning föräldrarna har desto mer tid spenderar de med barnen.
💡 Optimist's Edge
Vi spenderar väsentligt mer tid med våra barn nu än på 60-talet och det sista vi behöver är dåligt samvete över att vi borde ge våra barn ännu mer tid. Använd istället denna historiskt väl tilltagna tid med dina barn på ett bra sätt.
Att ha mycket tid är ena sidan på myntet, den andra är vad som ibland lite klyschigt kallas för kvalitetstid: att ägna barnet uppmärksamhet och göra saker som båda tycker om tillsammans. Och ja, det kan absolut vara med en skärm. När du ändå håller på, släpp ångesten över skärmtid också.
👇 Så får du the Optimist's Edge
Det var, inte heller den här gången, bättre förr. Föreställningen om en folkhemstillvaro då alla var tillsammans och ägnade varandra mycket mer tid än idag, stämmer inte. Bara den kunskapen ger dig en edge, därför att du vet att du inte behöver ha dåligt samvete.
Tvärtom är du sannolikt en historiskt unik förälder som har enormt mycket tid för ditt barn. Vilken möjlighet! Ta tillvara på den här möjligheten genom Golden Hour – en timme varje dag som du, med fullt fokus, spenderar med dina barn.
Utbildningsnivån är en viktig faktor, så den starka globala trenden att allt fler går i skolan indikerar att föräldrars tid med barn fortsatt kommer att öka. Ökad utbildning har många positiva effekter och genom att stötta utbildningsprojekt kan du bidra till detta.

📉 Vad folk har fel om
43 procent i vår undersökning tror att vi spenderar mindre tid med våra barn nu än på 60-talet. 30 procent tror att det är ungefär detsamma medan 27 procent tror att vi ägnar mer tid åt barnen nu.

Många har dåligt samvete
Det finns flertalet undersökningar som visar att föräldrar har dåligt samvete över att de spenderar för lite tid med sina barn.
Enligt Play Report, en undersökning IKEA gjort som baseras på 16,174 internetbaserade intervjuer, känner nästan varannan förälder, 49 procent, att de inte har tillräckligt med tid att leka med sina barn och ungefär lika många har dåligt samvete för det. Den siffran har ökat jämfört med resultatet från 2009.
I SCB:s undersökning från 2019 svarar en av fyra föräldrar att de tycker att det är svårt att förena arbete och fritid. Över en period på sex år har andelen som upplever svårigheter ökat från 18 till 25 procent.
Skärmtid – ständigt denna skärmtid
Vår tids stora fråga vad gäller tid med barnen är naturligtvis skärmtid. Det här är termen som ständigt återkom när vi gjorde research till den artikel du nu läser.
I rapporten Ungar & Medier från Statens Medieråd framgår att 51 procent av föräldrarna oroar sig över hur skärmar påverkar deras barn och 63 procent har dåligt samvete över sina barns skärmtid.
Det går givetvis inte att påstå att de svarande i dessa undersökningar "har fel" när de anger att de har dåligt samvete eller svårt att få ihop det. Däremot finns det all anledning att sätta diskussionen i en historisk kontext och skifta fokus till vilka möjligheter de flesta föräldrar har idag att spendera tid med sina barn, med skärm eller utan.

📈 Här är fakta
Skuldkänslor och dåligt samvete över att vi är ägnar oss för lite åt våra barn är ett signum för vår tid. Men tillbringar vi verkligen mindre tid med våra barn idag jämfört med för 30, 40 eller 60 år sedan?
Svaret är: Absolut inte. Föräldrar var betydligt mindre med sina barn förr än nu, men de hade högst troligen inte dåligt samvete för det. Faktum är att dagens barn spenderar dubbelt så mycket tid med sina föräldrar nu jämfört med på 60-talet.
Det här framgår av en studie gjord av Giulia M. Dotti Sani, vid Collegio Carlo Alberto, och Judith Treas, vid University of California Irvine. De båda forskarna har mätt hur mycket tid som föräldrar spenderar med sina barn i: Kanada, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Storbritannien, USA och Slovenien. De har jämfört 1965 med 2012.
Skillnad mellan mammor och pappor
I nästan alla länder där man har mätt hur mycket tid föräldrar spenderar med sina barn dagligen har antalet minuter fördubblats sedan 1965. Det finns fortfarande en skillnad mellan könen i fråga om vem som spenderar mest tid med barnen, även om andelen för båda har ökat.
1965 ägnade en genomsnittlig mamma knappt en timme per dag åt sina barn. 2012 hade den tiden ökat till över en timme och 40 minuter om dagen.
Den största ökningen har skett i Danmark där mammorna 1965 spenderade mindre än 20 minuter om dagen med barnen men 2012 var uppe i 230 minuter dagligen. I Storbritannien spenderade mammorna i snitt 30 minuter med sina barn dagligen 1965. I dag är det 150 minuter. Det enda land som sticker ut i studien och där tiden minskat är Frankrike där mödrar har gått från att spendera cirka 100 minuter dagligen till mellan 55 och 80 minuter beroende på utbildningsnivå.

Vad gäller papporna så har tiden de spenderar med barn gått från runt 20 minuter dagligen till i genomsnitt över en timme och i många länder spenderar män i snitt 100 minuter dagligen med sina barn.
Det finns även studier som visar att svenska pappor ängnar långt mer tid åt sina barn i dag jämfört med hur det var på 60- och 1970-talet. Idag är en pappa i genomsnitt en timme och en kvart varje dag med sina barn medan mamman är med barnen två timmar och 35 minuter, enligt statistik från SCB (2004).
Utbildningsnivå och ålder viktiga faktorer
Utbildningsnivå är en viktig faktor i fråga om hur mycket tid föräldrarna spenderar med sina barn. Högutbildade spenderar väsentligt mer tid med sina barn än vad lågutbildade gör, enligt Sani och Treas studie. I flera länder spenderar högutbildade män 30 procent mer tid med sina barn.
Ytterligare en viktig faktor för papporna är ålder. Enligt siffror från Försäkringskassan tar exempelvis 35–39-åriga pappor ut långt fler föräldradagar än 30–34-åriga pappor.
Enligt en studie, genomförd vid Göteborgs universitet, av pappor som tar ut minst sex månaders föräldraledighet per barn är den gemensamma nämnaren att de tillhör en medelålders medelklass med universitetsutbildning. Ofta har de fria och flexibla arbeten. Livserfarenhet och mognad framträder i deras undersökning som en viktig faktor för att prioritera småbarnen. Den moderna pappan tillhör alltså inte en generation av unga fäder, utan är en lite äldre pappa som har tid och råd att vara hemma, och som har en stabil position på arbetsmarknaden.
Intressant fakta i sammanhanget var att Sverige 1974 var första land i världen att besluta om lagstadgad pappaledighet.

Bättre än 60-talet – men sen då?
Så i jämförelse med 1965 spenderar vi alltså väsentligt mer tid med våra barn idag, men sen då?
Kurvan går inte spikrakt i en riktning. Bland annat studerade Daniel Hallberg vid Uppsala universitet hur föräldrar mellan 1984 och 1993 delade upp sin tid och kunde visa, att trots att barnen prioriterades, så ägnades de allt mindre tid. I Finland gjordes 2017 enkäten "Hälsa i skolan" som indikerar samma sak.
– Det finns naturliga förklaringar till det här. Kvinnorna är mer aktiva i arbetslivet idag än tidigare. Samhället i sin helhet har förändrats väldigt mycket och som föräldrar har vi ganska mycket krav på oss själva i arbetslivet. Allt det här bidrar till att vi är mindre med våra barn, sa då Pia Graniittiaho, enhetschef och sakkunnig inom barn- och familjearbete vid Barnavårdsföreningen till YLE.
Mer flexibilitet och mindre pendlande
Men 2020 sköljde en pandemi över jorden och situationen förändrades radikalt för de flesta föräldrar. Trots att många fick ökad stress, förlorade jobb och inkomst, så innebar det också en positiv utveckling. Föräldrar fick mer tid för sina barn.
Enligt en studie genomförd av Australian Institute of Family Studies svarade 61 procent av papporna att de, på grund av restriktioner, spenderar mer tid med barnen i lärande och skolarbete. 46 procent spenderade mer tid med lugnare lekar, konst och hantverk och 21 procent spenderade mer tid med att spela dator- eller tv-spel med barnen.
Kvantitet + kvalitet = WIN!
Vi spenderar alltså mer tid nu än någonsin med barnen. Men kvantitet är givetvis inte allt. Det som ibland klyschigt kallas för kvalitetstid, att ägna barnet full uppmärksamhet och göra saker som båda tycker om tillsammans, är centralt.
En studie om pappornas påverkan på barn visar att det i första hand inte är mängden tid som är viktig utan just kvalitetstiden med barnen. I familjer där papporna uppgav att de tyckte om att vara förälder hade barnen 28 procent lägre risk att visa tecken på beteendeproblem.
Slutsatsen från studien visar på att de psykologiska och emotionella aspekterna av föräldrarnas engagemang i barnens uppfostran, speciellt hur pappan ser på sig själv i föräldrarollen och anpassar sig till den, är en viktig faktor i barnens uppfostran.
💡 Optimist's Edge
Synen på barn och unga har successivt förändrats under de senaste 100 åren. I stället för att ses som ofärdiga vuxna och förpassas till bakgrunden har de flyttats fram till främsta rummet, med egna rättigheter.
90 procent av barnen i Sverige är mycket nöjda med sina familjerelationer, enligt en rapport från Barnombudsmannen (2003) och enligt en rapport från BRIS upplever de flesta barn i Sverige att deras föräldrar är närvarande, delar viktiga händelser, lyssnar och tar dem på allvar.
Vi spenderar väsentligt mer tid med våra barn nu än på 60-talet och det sista vi behöver är dåligt samvete över att vi borde ge våra barn ännu mer tid. Använd istället denna historiskt väl tilltagna tid med dina barn på ett bra sätt.
Att ha mycket tid är ena sidan på myntet, den andra är vad som ibland lite klyschigt kallas för kvalitetstid: att ägna barnet uppmärksamhet och göra saker som båda tycker om tillsammans. Och ja, det kan absolut vara med en skärm. När du ändå håller på, släpp ångesten över skärmtid också.
👇 Så får du the Optimist's Edge
För många av oss finns mer tid än någonsin att ägna oss åt barnen, men forskningen visar att det gäller att använda den kvalitativt också. Så hur gör man det på bästa sätt?
Golden Hour. Ett initiativ som fått mycket fina resultat har genomförts på Irland och kallas för "Golden Hour". Initiativet skapades för att hjälpa föräldrar att balansera tiden för hemarbete och att ta hand om barn under pandemin. Mellan 12-13 varje arbetsdag under maj 2020 uppmuntrades föräldrar under parollen "Let's Play Ireland" att spendera tid att leka med sina barn. Över 80 procent av de svarande tyckte att initiativet var värdefullt och borde forsätta och överlag sågs Golden Hour som positivt. Din gyllene timme med barnen behöver inte vara just 12-13 såklart, och har du äldre barn kan det vara andra aktiviteter. Men att avsätta en bestämd tid för barnen där du som förälder enbart fokuserar på dem ger dig en fin edge, och en bättre relation med dina barn.
Utbildning. Den finns ett starkt samband mellan utbildning och hur mycket tid en förälder spenderar med barnen, i synnerhet för pappor. Därför kan du ge dig själv, och andra, en edge genom att utbilda dig själv eller stötta utbildningsprojekt. Högre utbildning leder ofta till mer flexibla arbetstider och bättre ekonomi vilket gör det möjigt att vara ledig mer med barnen. Högutbildade skaffar i regel också barn senare i livet. För papporna innebär detta att de spenderar mer tid med barnen. Högutbildade mammor skaffar i regel färre barn, vilket gör att mer tid kan ägnas åt varje barn. Utbildning har givetvis många fler positiva effekter än så. Vill du hjälpa till kan du exempelvis stötta Rädda Barnens utbildningsinitiativ.
Dåligt samvete – glöm det. Sist men inte minst. Det var, inte heller den här gången, bättre förr. Det fanns ingen romantisk folkhemstillvaro när alla var tillsammans och ägnade varandra mycket mer tid än idag. Bara den kunskapen ger dig en edge, därför att du vet att du inte behöver ha dåligt samvete. Tvärtom är du sannolikt en historiskt unik förälder som har enormt mycket tid för ditt barn – vilken möjlighet!
Du har en fördel av att ha den här kunskapen innan de flesta andra – vad gör du med din Optimist's Edge?
❓ Vad mer kan du göra?
Vi är glada om du vill dela med dig av fler idéer med andra Premium Supporters i vår Facebook-grupp.
Obs! Undersökningen genomfördes på 500 respondenter via Google Surveys.
✍️ Skribent: Magnus Aschan
🔍 Research: Erik Almqvist



