Konsensusprognoserna för global tillvÀxt 2026 har bara sÀnkts med 0,1 procentenheter sedan januari, till omkring 2,6 procent.
Ăstasien och StillahavsomrĂ„det samt Sydasien vĂ€ntas vĂ€xa lika mycket som, eller mer Ă€n, vad som förutspĂ„ddes i januari.
Fler utvecklingslÀnder har i dag inflationsmÄl, budgetregler och större valutareserver Àn vid tidigare kriser.
Kriget med Iran ledde till en av de största störningarna i vĂ€rldens oljeförsörjning pĂ„ flera decennier. ĂndĂ„ har vĂ€rldsekonomin hittills undvikit den djupa nedgĂ„ng som brukade följa pĂ„ liknande oljechocker. Det skriver tre ekonomer vid VĂ€rldsbankens prognosavdelning, bland dem bitrĂ€dande chefsekonomen M. Ayhan Kose, i en analys.
Prognosen har knappt rört sig
Enligt de konsensusprognoser som VÀrldsbanken har sammanstÀllt vÀntas den globala ekonomin vÀxa med omkring 2,6 procent 2026. Det Àr nÀra vad som vÀntades i januari. Sedan dess har prognosen bara sÀnkts med 0,1 procentenheter. Den ligger ocksÄ över de mer pessimistiska prognoserna frÄn i vÄras. I juni rÀknade VÀrldsbanken i sin egen prognos med 2,5 procent.
Underlaget omfattar upp till 86 ekonomier, varav 34 rika lÀnder och 52 tillvÀxt- och utvecklingslÀnder.
VÀrldsekonomin har klarat stora chocker förut. à r 2024 rÀknade IMF med att den globala inflationen skulle sjunka frÄn 6,7 procent 2023 till 4,3 procent 2025, utan att vÀrlden hamnade i en global recession.
Oljan nÄdde nÀstan 120 dollar
NÀr sjöfarten genom Hormuzsundet stördes steg priset pÄ Brentolja under en kort period till nÀstan 120 dollar per fat. Det var ungefÀr tvÄ tredjedelar mer Àn före konflikten.
Investerare drog sig först undan frÄn riskfyllda tillgÄngar. Efter vapenvilan i april steg aktiekurserna kraftigt. Optimism kring AI lyfte börserna i de rika lÀnderna, och uppgÄngen spred sig sedan till mÄnga utvecklingslÀnder.
Fyra förklaringar
Ekonomerna pekar pÄ fyra skÀl till att ekonomin har hÄllit.
Det första Àr att energimarknaden anpassade sig. Lager tömdes, producenter utanför konfliktomrÄdet ökade sin export och svagare efterfrÄgan i flera stora ekonomier höll tillbaka oljepriset.
Det andra Àr att regeringar och företag agerade snabbt. De sparade energi, anvÀnde strategiska reserver och bytte till andra energikÀllor, bland annat förnybar energi och kol. VÀrldsbanksgruppen gjorde 50 till 60 miljarder dollar tillgÀngliga. Summan kan öka till 80 till 100 miljarder dollar under 15 mÄnader om lÀget förvÀrras.
Det tredje Ă€r investeringarna i AI, som enligt ekonomerna blev en kraftig motor för den globala efterfrĂ„gan. Stora investeringar i USA höll uppe aktiviteten och handeln. Det gynnade Ă€ven utvecklingslĂ€nder, sĂ€rskilt i Ăstasien, genom större efterfrĂ„gan pĂ„ elektronik och andra komponenter till AI-infrastruktur. Nya handelsavtal och mer spridda leveranskedjor bidrog ocksĂ„.
Det fjÀrde Àr att mÄnga utvecklingslÀnder gick in i krisen med en starkare ekonomisk politik Àn vid tidigare chocker. Fler av dem anvÀnder inflationsmÄl och regler för statens budget. MÄnga har större valutareserver, djupare inhemska kapitalmarknader och mer trovÀrdiga centralbanker.
Asien hÄller prognoserna
Förlusterna Ă€r sĂ€rskilt stora i de lĂ€nder som direkt berörs av konflikten. Ăstasien och StillahavsomrĂ„det samt Sydasien ligger dĂ€remot i nivĂ„ med eller över prognoserna frĂ„n januari. Det vĂ€ger delvis upp förlusterna pĂ„ andra hĂ„ll.
OECD höjer sin prognos
Ăven OECD ser att vĂ€rldsekonomin har klarat energichocken bĂ€ttre Ă€n vĂ€ntat. I sin senaste prognos höjde organisationen den globala tillvĂ€xten för 2026 med 0,1 procentenheter, frĂ„n 2,8 till 2,9 procent. För USA rĂ€knar OECD med 2,2 procent och för Kina med 4,5 procent.
OECD lyfter fram liknande förklaringar som VÀrldsbanken. Stora oljelager anvÀndes, mer energi kom frÄn lÀnder utanför Persiska viken, regeringar satte in stödÄtgÀrder och AI-investeringar ökade bÄde produktionen och handeln.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.