
📣🌊
En tuta på ett fartyg är mäktig. Tänk dig då om tusentals fartyg tutar samtidigt.
Klockan 11.30 amerikansk östkusttid den 30 maj 2001, ljöd skeppshornen på alla containersfartyg runt om på världshaven.
Samtidigt pågick begravningen för lastbilschauffören Malcom MacLean. Det var för att hedra honom som det mäktiga ljudet nu rullade över vågorna.
Få personer hade större påverkan på 1900-talet och vår nutid än Malcom MacLean.
Lastbilschauffören som förändrade världen
North Carolina var på 1930-talet en stor tobaksproducent och MacLean började i tonåren köra lastbil och frakta tobakstunnor. Över tid byggde han upp ett framgångsrikt transportföretag.
På den tiden var logistikbranschen hårt reglerad med fasta priser på olika transportrutter. För att kunna tjäna pengar var det viktigt att pressa kostnaderna, vilket MacLean var duktig på.
Det var i den andan han började fundera på om det inte vore bättre att vissa sträckor transportera lastbilarna med fartyg. Den första idén var att ställa hela släpet på fartyget, men han skrotade snart den eftersom underdelen och hjulen tog upp alldeles för mycket plats.
Istället packade han varorna i containrar och lyfte ombord dem. Containern kunde lyftas direkt från lastbilen till fartyget, och sedan direkt från fartyget till en annan lastbil vid ankomst.
Den 22 april 1956, inför ett hundratal dignitärer, lastades världens första containerfartyg med 58 containrar och i ett vips sjönk transportkostnaden dramatiskt.
Att lasta ett mellanstort fartyg med löst gods kostade 5,86 dollar per ton år 1956. Använde man istället containrar för godset sjönk kostnaden till 16 cent. En minskning med 97 procent.
MacLeans avgörande insikt
MacLean uppfann inte containern. De fanns redan i flera olika former runt om i världen. Istället var hans banbrytande insikt att ett logistikföretags jobb inte vara att köra lastbil eller fartyg, utan att transportera varor. En självklarhet idag, men MacLean var långt före alla andra i sitt tänkande och agerade på 1950-talet, skriver Marc Levinson i boken The Box.
MacLean såg inte bara containerfartyg framför sig, han såg helheten. Containerhamnar med effektiv lastning till och från lastbilar och tåg. Det gjorde att en container kunde packas och tillslutas på en plats, köras med lastbil, lastas ombord på ett fartyg, segla tusentals mil, lastas över till ett tåg, köras hundratals mil, lastas över på en lastbil, köras några mil och anlända var som helst i världen bara några veckor senare – och containern öppnades aldrig under hela tiden.
Innan detta system lastades och lossades gods en och en. En låda, en säck, en vara i taget i ett långsamt och ineffektivt system.
Även om att lasta en container var ett massivt kliv framåt på 50-talet så gick det långsamt då jämfört med nu. När MacLeans gäster tittade på lastningen 1956 tog det sju minuter att lasta en container. Idag tar det i de snabbaste hamnarna i Asien 27 sekunder. Man hinner alltså lasta 15 containers på samma tid man då lastade en.
Ideal X hette världens första containerfartyg. Det var en tanker från andra världskriget som MacLean byggde om. På den fick plats 58 containers (som var lite större än dagens containers). Idag rymmer de största containerfartygen över 24 000 containers.

Transporten av varor innan systemet med containers var så dyrt att internationell handel var liten. Sedan 1950-talet har den mer än fyrtiodubblats. Inte enbart tack vare containers, såklart, men det har varit en stor faktor. Ungefär hälften av världens totala varuhandel går via containerfartyg.
Enorma konsekvenser
Konsekvenserna är alldeles för många för att få rum i den här texten, men ett resultat var att just-in-time production blev möjligt. Istället för stora lager kunde tillverkande industri jobba mycket mer effektivt. Detta möjliggjorde Toyota och andra japanska företags framgångssaga, vilket i sin tur förändrade tillverkning i hela världen.
Alla konsekvenser är inte positiva, handeln och varorna driver exempelvis på utsläpp av växthusgaser. Men det finns en positiv effekt som överskuggar alla. Den största containertrafiken går mellan Ostasien och Nordamerika, där Kina på senare tid har blivit dominerande. Det är i Ostasien mest välstånd skapats på senare år. Utan containertrafiken och den kraftigt ökade handeln hade inte över en miljard människor kunnat lyfta sig ur extrem fattigdom senaste tre årtiondena.
Handeln och containers är självfallet inte ensamt ansvariga för detta stora framsteg, men utan den hade det inte var möjligt i den skalan, så snabbt. Hundratals miljoner människor hade sannolikt levt kvar i extrem fattigdom utan containertrafiken.
Likt alla tekniska utvecklingar och framsteg för den också med sig problem. Men dessa problem går att lösa. Som David Deutsch skriver i Optimism, pessimism och cynism:
"Varje lösning skapar nya problem. Men de är bättre problem. Mindre av det dåliga. Fler och större glädjeämnen."
Det tutar vi för. 📣
Mathias Sundin
Den arge optimisten
En bok om containers låter urtrist, men The Box är hur intressant som helst.







