
Behandlingen slår på tre gener som delvis omprogrammerar gamla celler, så att de börjar bete sig som unga celler.
Målet är att få skadade nervceller i synnerven att återbildas och på så sätt behandla en form av glaukom.
I djurförsök har metoden återställt synen hos möss med glaukom, utan allvarliga biverkningar.
Tre gener slås på
Metoden går ut på att slå på tre gener som delvis kan omprogrammera gamla celler. Cellerna börjar då bete sig som om de vore unga igen. Företaget Life Biosciences i Boston meddelade att man har behandlat sin första deltagare. I studien testas generna som behandling mot en form av glaukom, som även kallas grön starr.
Skadade nervceller ska återbildas
Förhoppningen är att de proteiner som generna skapar ska få nervceller i synnerven att återbildas. Synnerven förbinder ögat med hjärnan och skadas vid glaukom. Dessa nervceller kan normalt inte återbildas. Studien testar också om metoden är säker att använda i människa.
Resultat från djurförsök
År 2020 rapporterade genetikern David Sinclair vid Harvard Medical School och hans kollegor att de tre generna fick nervceller att återbildas i möss med skadad synnerv. Hos äldre möss och hos möss med glaukom återställdes synen. Sedan dess har Life Biosciences testat metoden på gnagare och apor. Enligt företagets vetenskapliga chef Sharon Rosenzweig-Lipson har inga allvarliga biverkningar setts.
Ögat först
Ögat är en lämplig plats att börja testa metoden på. Risken för livshotande biverkningar är lägre vid förändringar i ögat än i vissa andra organ. Det säger Matt Kaeberlein, medgrundare av företaget Optispan i Seattle.
Cellerna behåller sin funktion
Syftet med delvis omprogrammering är att föra åldrade celler tillbaka i tiden. Cellerna ska återfå egenskaper från unga celler, men inte föras så långt tillbaka att de förlorar sin specialiserade funktion. Life Biosciences använder tre av de fyra gener som i laboratorium kan omprogrammera vuxna celler till ett stamcellsliknande tillstånd.
Vi blir en repig skiva
En viktig orsak till att vi åldras är att kroppen förlorar information. David Sinclair jämför arvsmassan med hårdvaran i en dator och epigenomet med programvaran. Epigenomet talar om för varje cell vilken sorts cell den ska vara och vilken funktion den ska ha. Med tiden förlorar cellerna den informationen, och därför blir håret grått och rynkor uppstår.
Sinclair liknar det vid en repig dvd-skiva som kan lagas om reporna inte gått för långt. Hans mål är att återställa hela epigenomet, så att celler som börjat göra fel saker återgår till sitt ursprungliga tillstånd.
Metoden bygger på upptäckten att mogna, specialiserade celler kan omprogrammeras till omogna celler. Den japanske forskaren Shinya Yamanaka visade det 2006 och fick Nobelpriset i medicin för upptäckten 2012.
Warp News har tidigare skrivit om Sinclairs forskning.
WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

