🛰️ För första gången ska två rymdsonder kretsa runt Merkurius

Sonden har färdats nästan en miljard mil sedan uppskjutningen 2018.

Bild: ©claudio.arnese via Canva.com

• Den europeisk-japanska rymdsonden BepiColombo ska gå in i bana runt Merkurius den 21 november.

• I december delas sonden i två, en europeisk del som kartlägger ytan och en japansk som studerar magnetfältet och den tunna atmosfären.

• Instrumenten fungerar efter resan, och en laser som inte använts på åtta år sköt över 700 000 pulser i ett test.

Rymdsonden BepiColombo är nästan framme vid Merkurius. Den 21 november ska den gå in i bana runt planeten. Bakom sonden står den europeiska rymdorganisationen ESA och den japanska rymdorganisationen Jaxa. Det är Europas och Japans första uppdrag till Merkurius och det första som skickar två rymdsonder dit.

Resan mot solen går nedför

Merkurius ligger närmast solen. Jorden ligger i genomsnitt tio gånger närmare Merkurius än Jupiter. Ändå har resan tagit åtta år.

Skälet är att en rymdsond som färdas inåt mot solen ökar farten hela vägen. Den skulle komma fram alldeles för fort för att den lilla planetens dragningskraft ska kunna fånga in den. Att bromsa med raketmotorer skulle kräva så mycket bränsle att sonden blev för tung för att skjutas upp. Resan kräver mer energi än en färd till Pluto, enligt Space.com.

I stället har BepiColombo bromsat genom att flyga förbi planeter. Vid varje passage lämnar sonden ifrån sig lite av sin rörelseenergi till planeten. Under resan hade sonden också elmotorer som fick sin kraft från solpaneler och som bromsade den i månader i taget.

Idén kommer från en italiensk matematiker

Tekniken bygger på beräkningar av den italienske matematikern och ingenjören Giuseppe "Bepi" Colombo vid universitetet i Padua. År 1970 föreslog han att Nasas sond Mariner 10 skulle flyga förbi Venus för att kunna passera Merkurius tre gånger i stället för en. Det gav forskarna dubbelt så mycket data om Merkurius som de räknat med. Rymdsonden är uppkallad efter honom.

Mariner 10 nådde Merkurius på 147 dagar, men flög bara förbi. Att gå in i bana kräver mycket mer inbromsning. Hittills har bara en sond kretsat runt Merkurius, Nasas Messenger, mellan 2011 och 2015.

Nio förbiflygningar

BepiColombo sköts upp med en Ariane 5-raket från Franska Guyana i oktober 2018. Sedan dess har sonden flugit förbi jorden en gång, Venus två gånger och Merkurius sex gånger. Vid den sista passagen, i januari 2025, var den knappt 30 mil över Merkurius yta. Totalt har sonden färdats nästan en miljard mil, enligt den franska rymdstyrelsen CNES.

Våren 2024 fick elmotorerna för lite ström och kunde inte ge full kraft. Ingenjörerna tog fram en ny bana som klarade sig med mindre dragkraft. Den flyttade ankomsten från december 2025 till november 2026.

Ankomsten tar ett halvår

I början av september släppte sonden den europeiska transportmodul som stått för kraft och framdrivning under resan. Då var den mer än 20 miljoner mil från jorden. Bruno Sousa, chef för driftplanering vid ESA, sa att det i praktiken var ett nytt uppdrag som började den dagen. Driftchefen Elsa Montagnon har beskrivit ankomsten som sex månader av oavbrutet arbete.

Sonden har redan gjort sin första planerade kurskorrigering efter separationen. Motorerna brann i 8 minuter och 42 sekunder och ändrade farten med 11,4 meter per sekund.

När Merkurius dragningskraft fångar in sonden hamnar den först i en vid bana, där ett varv tar 60 timmar. Sedan följer 16 manövrer som steg för steg sänker och formar om banan.

Två sonder i olika banor

I december delas BepiColombo i två. Den japanska sonden Mio släpps ut i en avlång bana över planetens poler. Den går som närmast 59 mil och som längst 1 164 mil från Merkurius och behöver 9,3 timmar för ett varv. Mio ska studera planetens svaga magnetfält, den tunna atmosfären och hur planeten påverkas av solvinden.

Den europeiska sonden MPO fortsätter att sänka sin bana och når i mars 2027 en bana mellan 48 och 150 mil från ytan. Den har elva instrument och ska kartlägga terrängen och mineralerna i planetens skorpa. Den ska också ta reda på om planetens inre är smält och testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Tillsammans har de två sonderna 16 instrument, och forskningen börjar i april 2027.

Instrumenten fungerar efter resan

I mitten av september slogs alla instrument på MPO på samtidigt för första gången sedan separationen. De första analyserna visar att de fungerar. Laserhöjdmätaren BELA, som ska mäta höjder och djup på planetens yta, sköt över 700 000 pulser under 21,5 timmar. Lasern hade inte använts på åtta år.

Instrumentet MERTIS, som mäter värmestrålning från ytan, samlade in omkring en gigabit data under ett test på 22 timmar. Det har nästan inte förlorat någon känslighet sedan det kalibrerades på jorden 2013. Båda instrumenten leds av det tyska rymdcentret DLR tillsammans med universiteten i Bern och Münster. Kamerasystemet SIMBIO-SYS startade alla tre optiska kanaler och tog sin första bild i rymden.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.