UtslÀppen frÄn kol var de lÀgsta för ett första halvÄr sedan mÀtserien började 2010.
Finland minskade sina utslÀpp med 11,8 procent, trots att elanvÀndningen ökade.
Elbilar stod för 20,7 procent av alla nya bilar i EU, upp frÄn 15,6 procent Äret innan.
EU:s fossila koldioxidutslÀpp minskade med 20,9 miljoner ton under första halvÄret 2026. Det motsvarar 2 procent jÀmfört med samma period 2025. Totalt slÀppte EU ut 1 040,8 miljoner ton koldioxid frÄn januari till juni. Det visar en ny analys frÄn organisationen CREA, Centre for Research on Energy and Clean Air.
Första halvĂ„ret 2025 ökade utslĂ€ppen med 1,6 procent. Nu gĂ„r de nedĂ„t igen. Ăven nĂ€r CREA rĂ€knar bort vĂ€drets pĂ„verkan blir minskningen 1,9 procent.
UtslÀppen frÄn kol minskade med 1,3 procent till 234,1 miljoner ton. Det Àr den lÀgsta nivÄn för ett första halvÄr sedan CREA:s mÀtserie började 2010.
Globalt har utslÀppen nÀstan slutat öka. Vi har tidigare skrivit att vÀrldens utslÀpp bara ökade med 0,2 procent under första halvÄret 2026.
Oljan stod för den största minskningen
UtslÀppen frÄn olja minskade med 21,0 miljoner ton, eller 4,3 procent. Störst var nedgÄngen inom industri och byggnader. DÀr föll utslÀppen frÄn olja med 10,8 procent till 103,9 miljoner ton koldioxid, den lÀgsta nivÄn sedan mÀtserien började 2010. Den minskningen stÄr ensam för omkring tre femtedelar av EU:s totala utslÀppsminskning.
NÀstan hela nedgÄngen kom mellan mars och juni. DÄ hade krisen i Hormuzsundet begrÀnsat tillgÄngen pÄ olja och höjt brÀnslepriserna. Industriproduktionen i EU lÄg samtidigt i stort sett still, med en minskning pÄ 0,2 procent. LÀgre produktion förklarar alltsÄ inte de lÀgre utslÀppen.
Totalt minskade utslÀppen frÄn industri och byggnader med 18,0 miljoner ton, eller 3,8 procent. Det Àr den största minskningen av alla sektorer. Justerat för vÀdret blir minskningen 4,9 procent.
Leveranserna av eldningsolja för uppvĂ€rmning föll med 21,9 procent till 14,3 miljoner ton. Det Ă€r den lĂ€gsta nivĂ„n för första halvĂ„ret sedan Eurostats mĂ€tserie började 2009. I april och maj var leveranserna 41 procent lĂ€gre Ă€n Ă„ret innan. I Ăsterrike föll de med 69 procent, i Tyskland med 63 procent och i Belgien med 52 procent.
Rekord för vind och sol
Vind- och solkraft producerade 458 terawattimmar (TWh) el under första halvÄret. Det Àr ett rekord och motsvarar ungefÀr en tredjedel av EU:s el. För tredje Äret i rad gav vind och sol mer el under första halvÄret Àn kol och gas tillsammans. I Är var skillnaden 91 TWh. Vindkraften ökade med 8,1 procent och solkraften med 9,8 procent.
Elproduktionen var den enda sektorn dÀr utslÀppen ökade, med 2 procent, efter en kall januari dÄ mer gas anvÀndes. Enligt CREA:s huvudförfattare Luke Wickenden höll vind och sol nere ökningen. Om kol och gas i stÀllet hade producerat den extra el som vind och sol gav i Är, hade ökningen varit sex gÄnger större, sÀger han i ett pressmeddelande.
Sett över lÀngre tid Àr elsektorn den största kÀllan till minskade utslÀpp i EU. Sedan första halvÄret 2019 har utslÀppen frÄn elproduktion minskat med i genomsnitt 6,8 procent per Är, totalt 146 miljoner ton. Kolkraften har minskat med 44 procent under samma tid.
Mindre diesel och fler elbilar
UtslÀppen frÄn inrikes transporter minskade med 2 procent, eller 7,3 miljoner ton. Det Àr fjÀrde första halvÄret i rad som de minskar. Leveranserna av diesel föll med 3,4 procent till 90,5 miljoner ton. Det Àr den lÀgsta nivÄn för januari till juni sedan 2020.
Dieseln minskade redan i januari och februari, innan krisen i Hormuzsundet. Enligt CREA bidrog ocksÄ att trafiken i Europa minskade under andra kvartalet och att fler köpte elbilar. Batterielbilar stod för 20,7 procent av alla nya bilar som registrerades i EU under första halvÄret 2026. Ett Är tidigare var andelen 15,6 procent. Samma utveckling syns i hela vÀrlden, dÀr bensinbilar nu stÄr för under hÀlften av bilförsÀljningen.
Finland minskade mest
CREA redovisar resultat för 16 medlemslÀnder. Finland minskade sina utslÀpp mest, med 11,8 procent. KÀrnkraften producerade mer el, samtidigt som anvÀndningen av kol, olja och gas föll. Det skedde trots att elanvÀndningen ökade med 6,3 procent under en kall inledning pÄ Äret.
Bulgarien minskade sina utslÀpp med 10,1 procent nÀr vattenkraften ÄterhÀmtade sig och kolkraften minskade. Frankrike minskade med 7,4 procent. Tyskland och Frankrike stod för de största minskningarna i ton, med 9,1 respektive 8,6 miljoner ton. DÀr föll framför allt anvÀndningen av fossila brÀnslen inom industri, byggnader och transporter.
Sverige finns inte med i jÀmförelsen. Det beror pÄ att data om fasta brÀnslen saknas för januari till maj 2026.
SÄ rÀknar CREA
CREA berÀknar utslÀppen med FN:s klimatpanel IPCC:s utslÀppsfaktorer. De tillÀmpas pÄ Eurostats mÄnatliga statistik över anvÀndningen av fossila brÀnslen. BerÀkningen omfattar koldioxid frÄn förbrÀnning inom elproduktion, industri, byggnader och inrikes transporter. Internationellt flyg och sjöfart, utslÀpp frÄn industriprocesser och markanvÀndning ingÄr inte. CREA:s tidigare berÀkningar för första halvÄret har alla legat inom 1 procent av de siffror som kom senare. Hela analysen finns i rapporten.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.



