Ett extra skolÄr minskade andelen som fÄtt en demensdiagnos före 65 Ärs Älder, enligt en studie av fler Àn 100 000 britter.
Effekten var störst bland dem som bar pÄ genvarianter som ökar risken för Alzheimers sjukdom.
Det Àr enligt forskarna den första studien som visar att utbildning i sig leder till fÀrre fall av demens.
En skolreform i Storbritannien 1972 ledde till fÀrre fall av demens ett halvsekel senare. Det visar en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Reformen höjde den lÀgsta Äldern för att lÀmna skolan frÄn 15 till 16 Är i England, Skottland och Wales. Den gÀllde elever som var födda den 1 september 1957 eller senare. De som var födda strax före kunde fortfarande sluta vid 15. Reformen ökade andelen som gick kvar i skolan till 16 Ärs Älder med 14 procentenheter.
Ett naturligt experiment
Att personer med lÀngre utbildning fÄr demens mer sÀllan har varit kÀnt lÀnge. Men det har varit svÄrt att veta om det beror pÄ utbildningen i sig, eller pÄ andra skillnader mellan mÀnniskor, som familj och ekonomi.
Tidigare studier har visat att risken att fÄ demens vid en given Älder har sjunkit kraftigt, och att yngre generationer har lÀgre risk Àn Àldre. Högre utbildningsnivÄ och obligatorisk skolgÄng har nÀmnts som möjliga förklaringar.
Den brittiska reformen gav forskarna en möjlighet att testa just det. De jÀmförde personer som föddes bara nÄgra dagar frÄn varandra, pÄ var sin sida om brytdagen. Grupperna var i övrigt lika, men den ena fick gÄ ett Är lÀngre i skolan.
Studien leddes av hÀlsoekonomen Silvia Barcellos vid University of Wisconsin-Madison, tillsammans med bland andra Leandro Carvalho vid University of Southern California och forskare vid University of Michigan. De anvÀnde uppgifter om fler Àn 100 000 personer i den brittiska databasen UK Biobank.
Demensdiagnoserna hÀmtades frÄn sjukdomshistorik, sjukhusjournaler och dödsregister. PÄ sÄ sÀtt rÀknades Àven demensfall bland deltagare som hade dött. Forskarna följde deltagarna fram till 65 Ärs Älder, med diagnoser till och med 2022.
FĂ€rre fick demens
De som fick gÄ det extra Äret i skolan fick demens mer sÀllan Àn de som föddes strax före brytdagen. Enligt forskarnas berÀkning minskade ett extra skolÄr andelen som fÄtt Alzheimers sjukdom eller en nÀrliggande demenssjukdom med 0,88 procentenheter.
Det Àr en stor effekt, eftersom fÀrre Àn 1 procent av deltagarna hade fÄtt demens. Demens Àr fortfarande ovanligt i en sÄ ung grupp. Forskarna skriver att de kan visa att utbildning minskar demens, men inte exakt hur mycket. De bedömer att siffran 0,88 procentenheter troligen Àr för hög.
Enligt forskarna Àr det den första studie de kÀnner till som visar att utbildning orsakar fÀrre demensdiagnoser. Silvia Barcellos sÀger att det viktiga Àr just sambandet, inte de exakta siffrorna. Det finns fÄ sÀtt att förebygga demens, sÄ Àven ett enda kan betyda mycket.
Störst effekt för dem med riskgener
Forskarna kombinerade reformen med genetiska data. De delade in deltagarna efter genvarianter som ökar risken för Alzheimers sjukdom, bland annat APOE4.
Bland dem som föddes före reformen fick personer med hög genetisk risk demens betydligt oftare Àn andra. Det extra skolÄret gav en tydlig minskning av demens i just den gruppen. Effekten var störst bland dem med högst genetisk risk.
Richard Hodes, chef för amerikanska National Institute on Aging, sÀger i ett pressmeddelande att resultaten visar att risken för demens avgörs av mer Àn generna. Extra skolgÄng kan vÀga upp en Àrftlig sÄrbarhet. Leandro Carvalho sÀger att gener formar risken för sjukdom, men att de inte nödvÀndigtvis avgör utfallet.
Högre inkomst och fÀrre hjÀrtinfarkter
Det extra skolÄret förbÀttrade Àven annat i deltagarnas liv. HushÄllens inkomster blev högre, och fÀrre fick stroke eller hjÀrtinfarkt.
Forskarna pekar pÄ flera möjliga vÀgar frÄn skolbÀnken till lÀgre demensrisk. Det kan handla om bÀttre betyg och jobb, högre inkomst, mer stimulerande arbete och bÀttre hÀlsa.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.



