Det hĂ€r Ă€r del 4 i serien PĂ„ vĂ€g mot energisamhĂ€llet. Tidigare delar: del 1, del 2 och del 3. Min senaste intervju med Jonas Birgersson, âEnergi pĂ„ hjulâ, finns pĂ„ The Angry Optimist och YouTube. Alla vĂ„ra artiklar om energisamhĂ€llet finns pĂ„ sidan EnergisamhĂ€llet.
I Sverige Àr Jonas Birgersson mest kÀnd som 90-talets frÀmste internetpionjÀr, med unicornstartups som Bredbandsbolaget och Framfab. Staffan Ekholm var med redan dÄ och har gott om historier frÄn den smÄgalna tiden. Nu har han ÄtervÀnt till Birgerssons sida för att bidra till Ànnu en revolution.
Sedan början av 2022 har jag följt Jonas Birgerssons arbete med energisamhÀllet, eller EnergyNet, som det numera oftast kallas. DÄ var det en idé om att bygga ett nytt elnÀt enligt samma principer som internet. Nu byggs det i praktiken och involverar allt fler personer.
Vid mitt senaste besök i Lund trÀffade jag tvÄ av dem, Jonas Bohlin och just Staffan Ekholm.
Den första resan med Birgersson
Under 1990-talets andra hÀlft rÄdde en rejÀl internetboom. MÄnga förstod att det hÀr med internet skulle bli stort, bolagens vÀrderingar sköt i höjden och miljardförmögenheter skapades nÀstan över en natt.
Staffan Ekholm jobbade dÄ pÄ Telia, som drev webbportalen Passagen. De anlitade Jonas Birgersson som konsult och han och Ekholm fattade tycke för varandra.
NĂ€r Birgersson startade konsultföretaget Framtidsfabriken â eller Framfab som det blev kĂ€nt som â blev Ekholm en av de första anstĂ€llda och delĂ€gare.
Det blev, som sagt, en vild resa.
Ekholm hade ansvar för Framfabs största kunder, dÀribland Volvo. à t det svenska bilföretaget byggde de vÀrldens första online-bilvÀljare, genom ett pilotprojekt i Belgien.
TvÄ dagar efter lanseringen kallades Staffan Ekholm till Volvos Europachef. Det var vÄren 1998.
âJag vill ha det hĂ€r. Vad krĂ€vs?â sa chefen. Han ville ha det i hela Europa före sommarens slut.
Det var ungefÀr 20 lÀnder. Hundratusentals delar skulle matchas mot rÀtt namn i databaserna. Staffan Ekholm trodde inte att det ens var möjligt under Volvos semesterperiod.
âJag frĂ„gade inte om det var möjligtâ, sa chefen. âJag frĂ„gade vad det kostar.â
Staffan Ekholm fick göra en offert. UngefÀr tio dagar senare kom ett fax till kontoret i Göteborg. Det var en bestÀllning pÄ 18 miljoner kronor. Det var mycket pengar för ett internetprojekt 1998.
Framfab börsnoterades och pÄ ett Är ökade vÀrdet frÄn knappt tvÄ miljarder till över 40 miljarder kronor. Men sÄ sprack den finansiella internetbubblan, kunderna drog öronen Ät sig och Framfab fick dra ner bÄde personal och verksamhet. De gick aldrig i konkurs, och blev sÄ smÄningom del i ett stort globalt konsultföretag.
Men dÄ hade Staffan Ekholm lÀmnat för lÀnge sedan.
Efter ett par vd-roller för internetbolag drogs han till klimatomstÀllningen och sÀrskilt gröna affÀrsmodeller.
Den andra resan med Birgersson
För ett tag sedan började han höra talas allt mer om att Jonas Birgersson hade nÄgot nytt pÄ gÄng i Lund. Han blev nyfiken, Äkte dit och fick dÀr se nÄgot bekant.
PÄ plats var en delegation med forskare frÄn Tyskland och Danmark. De hade i princip kommit fram till samma lösning, men hade ytterligare sju Ärs forskning framför sig för att nÄ dit. Sedan hade de hört i podden Volts att det fanns nÄgon i Lund som redan byggt en pilot. SÄ de kom pÄ studiebesök.
Staffan Ekholm var med hela dagen, och lyssnade bland annat pĂ„ Max Collins och Mats AlakĂŒla, professor i elektroteknik pĂ„ LTH. Birger pratade knappt nĂ„got den dagen. Alla andra pratade om hans projekt och om sin egen forskning.
âJag har sett exakt det hĂ€r hĂ€nda förut. För 30 Ă„r sedan, nĂ€r det var bredbandâ, sĂ€ger Staffan Ekholm.
Han förstod att forskarna sÄg storheten i det. Ekholm sa direkt att han ville vara med.
Lite av det som hÀnt sen senast
Efter att vi pratat ett tag tar Ekholm och Jonas Bohlin fram datorn och visar mig nÄgot fascinerande, som det tar ett par dagar för mig att ta in. Men innan vi kommer in pÄ det sÄ en kort uppdatering av vad som hÀnt sedan jag senast skrev en uppdatering i vÄras:
14 stadsdelar och stĂ€der vill vara med, en fördubbling sedan senast. Bland andra Gotland, Uppsala, Eskilstuna, Ărebro och Malmö.
De första routrarna byggdes pÄ kontoret. ViaEuropa satte sjÀlva ihop de allra första. Sedan dess har de inlett ett samarbete med ett företag i Lund som Àr expert pÄ montering av kraftelektronik. Det ska tillverka routrarna.
Expansionen i Lund fortsĂ€tter. 278 hushĂ„ll i fastigheterna SpjĂ€llet och Pottugnen. De första byggnaderna kan gĂ„ i drift redan i Ă„r, men en del takstolar behövde bytas. Solceller fĂ„r dĂ€rför vĂ€nta pĂ„ vissa tak, medan delar av systemet Ă€ndĂ„ kan köra i Ă„r. I fastigheten Ărtan med 90 lĂ€genheter kommer bygget starta efter Ă„rsskiftet.
En simulator som öppen kÀllkod. Max Collins pÄ LTH har tagit fram ett verktyg dÀr vem som helst kan simulera EnergyNet pÄ sina egna fastigheter, med tusentals körningar dÀr sol, temperatur och vÀder varierar. Tanken Àr att ingen ska behöva lita pÄ ViaEuropas siffror utan kunna rÀkna sjÀlv.
TvÄ nya vetenskapliga papers har publicerats. Hur EnergyNet klarar störningar. De har simulerat hur byggnader kan dela el nÀr nÄgot i elnÀtet gÄr sönder. I modellen fick alla 278 lÀgenheter i ett kvarter i Lund fortsatt el Àven nÀr en anslutning till det större elnÀtet eller en lÀnk mellan byggnaderna slogs ut. Hur EnergyNet kan byggas ut. Författarna föreslÄr att kvarter och campus samordnar solceller och batterier i lokala elnÀt, och att elfordon kan flytta el mellan dem. Tanken Àr att mer el dÄ kan produceras och anvÀndas lokalt, sÄ att det större elnÀtet behöver byggas ut mindre.
En ansökan till EU:s innovationsfond förbereds i Lund. Fonden vill ta tekniker som har nÄtt en viss mognad och flytta dem nÄgra steg till, sÄ att de kan skalas upp i hela EU. Ansökan siktar pÄ att sprida EnergyNet till över 11 000 lÀgenheter. Beslutet om att söka fattas av Lunds kommun och det kommunala bostadsbolaget LKF.
SÄklart har det hÀnt en massa mer saker, men det dÀr Àr nÄgra nedslag.
En storm Àr pÄ vÀg
DÄ sÄ, tillbaka till konferensrummet i Lund dÀr Jonas Bohlin öppnat sin laptop och slÄr pÄ beredskapslÀge i en av fastigheterna (i demonstrationslÀge sÄklart, inga fastigheter eller djur skadades under visningen).
Vi kan förestÀlla oss att en kraftig storm Àr pÄ vÀg in och kommer slÄ till nÄgra timmar senare och stora störningar och tÀnkbara elavbrott Àr att vÀnta.
FastighetsÀgaren aktiverar dÄ beredskapslÀge, vilket innebÀr att batterierna laddas till fullt. Om elnÀtet sedan faller bort styr systemet automatiskt efter mÄl för hur lÀnge olika funktioner ska ha el, och begrÀnsar vad elen gÄr att anvÀnda till. Du kommer exempelvis kunna laga mat, ha pÄ kyl och frys, men inte sÀtta igÄng bastun, torktumla klÀder och kanske sÀnks temperaturen i hela eller delar av fastigheten.
Det gör att fastigheten klarar sig pÄ egen hand i ödrift, Àven om det blir avbrott i elnÀtet. I demonstrationen rör det sig om tio hus med 278 hushÄll, som tillhör det kommunala fastighetsbolaget, LKF. De kan dÄ behÄlla elen i mellan 48 och 72 timmar, trots avbrott.
Ăven utan beredskapslĂ€ge klarar sig fastigheterna en bra stund. I vanlig drift prioriterar systemet automatiskt nĂ€r strömmen gĂ„r, och dĂ„ har LKF:s fastigheter el i omkring 10 till 12 timmar utan att de boendes el begrĂ€nsas alls.
Om stormens effekter Àr vÀrre Àn befarat och elavbrottet lÀngre Àn förvÀntat, kan man stÀnga eller minska eluttaget ytterligare i fastigheten.
BesvÀrligt för de boende, sÄklart, men vÀldigt mycket bÀttre Àn att helt vara utan el under en lÄng period.
Det hÀr Àr inte möjligt i fastigheter utan EnergyNet och ger fastighetsÀgare nya möjligheter, inte bara vid storm eller kris. Det ger nya möjligheter att optimera energianvÀndningen.
Idén med EnergyNet Àr ju att internetifiera elnÀtet. AlltsÄ handlar detta inte om att bara kunna kontrollera ett nÀt i en fastighet, utan om att mÄnga smÄ nÀt kopplas ihop till ett stort. DÀrför kan hela bostadsomrÄden, eller en hel stad, försÀttas i beredskapslÀge och hjÀlpas Ät med att hÄlla liv i de viktigaste funktionerna.
Make it so
Jonas Bohlin klickar ivrigt runt i menyerna. Han Àr exalterad. Jag förstÄr honom. Inte nog med att funktionerna Àr bra och coola, han Àr med och skapar nÄgot nytt som jag tror kommer vara standard inom nÄgra Ärtionden.
Det finns dystopiska berÀttelser om framtiden, sÀger han, dÀr resurserna inte rÀcker och mÀnniskor tvingas slÄss om dem. Men det finns ocksÄ en annan möjlighet, dÀr teknik gör energi sÄ tillgÀnglig att brist inte lÀngre behöver styra samhÀllets utveckling.
âDet ena Ă€r Star Wars-modellen och det andra Ă€r Star Trek-modellen. Och det hĂ€r Ă€r Star Trek-framtiden som vi bygger.â
Bohlin Àr teknikentreprenör och produktutvecklare. Han var med och grundade Assently, som utvecklade lösningar för digital signering och identifiering. Senare blev han produktchef pÄ Position Green, dÀr han bland annat arbetade med att utveckla företagets hÄllbarhetsplattform och satsning pÄ AI.
Sedan slutet av 2022 har han ocksÄ varit engagerad i EnergyNet. FrÄn början vid sidan av sitt ordinarie arbete, men sommaren förra Äret tog han steget fullt ut och började pÄ ViaEuropa som produktchef.
Mer Àn en bricka i spelet
Produkten som Jonas Bohlin och de andra utvecklar Ă€r faktiskt Ă€nnu större Ă€n att âbaraâ styra elen i fastigheter. Den heter Brikks och har en lĂ„ng historia.
1998 invigde Jonas Birgersson vÀrldens första moderna bredbandsnÀt. I Lund, sÄklart. Allting han gör sker i Lund. Det var ett fibernÀt direkt till hushÄllen. Ett Är senare lade man till en öppen struktur, dÀr flera tjÀnsteleverantörer kunde konkurrera fritt.
Denna öppna modell har sedan blivit vÀrldsstandard. IstÀllet för att en operatör bygger ett nÀt och lÄser in kunderna i det, sÄ kan kunderna byta.
För det behövdes ett system, som fick namnet Brikks. Det hanterade allt som hÀnde i nÀtet. Kunder skulle kunna vÀlja internetleverantör, bestÀlla tjÀnster och byta abonnemang. Operatören behövde kunna aktivera anslutningar, övervaka nÀtet, hantera fel och sköta faktureringen.
Brikks anvÀnds idag i över 150 bredbandsnÀt i ett flertal lÀnder.
Eftersom Brikks har utvecklats oavbrutet sedan slutet av 1990-talet har systemet hunnit samla pÄ sig enormt mycket funktionalitet och erfarenhet frÄn verklig drift.
Men varför Àr ett gammalt system för bredbandsoperatörer intressant för framtidens energisystem?
DÀrför att EnergyNet behöver nÀstan exakt samma sak.
EnergyNet bygger pÄ tre grundlÀggande delar:
Den första Àr Energy Protocol, EP, en öppen standard som gör att olika enheter kan kommunicera om energi.
Den andra Àr energiroutrar, som med hjÀlp av kraftelektronik kan styra hur elektricitet överförs mellan olika delar av nÀtet.
Den tredje Àr EnergyNet-operatörer, som samordnar och sköter driften av de lokala energinÀten.
Och en sÄdan operatör behöver mjukvara.
NÄgon mÄste hÄlla reda pÄ alla anslutna byggnader, solpaneler, batterier, laddare och andra energiresurser. NÄgon mÄste övervaka nÀtet, hantera fel, styra energiflöden och se till att rÀtt aktör fÄr betalt nÀr energi levereras.
Det Àr hÀr Brikks kommer in.
I stÀllet för att bygga ett helt nytt operativsystem för EnergyNet har ViaEuropa börjat anvÀnda den mjukvara som redan har utvecklats och testats i bredbandsbranschen under nÀstan tre decennier.
Samma system som tidigare hanterade kommunikation över fiber ska nu ocksÄ kunna hantera elektricitet.
Det Àr ett logiskt steg. BÄde internet och EnergyNet bygger pÄ idén att mÄnga olika aktörer och resurser ska kunna kopplas samman genom öppna standarder, utan att alla mÄste anvÀnda samma leverantör.
Inte bara styra elnÀtet, utan hela staden
Men nÀr de började lÀgga till energisystemet i Brikks upptÀckte de nÄgot större.
Om en fastighetsÀgare kan logga in och se bÄde sitt fibernÀt och sitt elnÀt i samma system, varför stanna dÀr?
Varför inte ocksÄ lÀgga till vÀrme, kyla, ventilation, dörrlÄs och andra system som finns i en byggnad?
Det Àr vad de nu kallar Brikks Urban OS.
Likt internet kommer vi dÄ kunna bygga applikationer i systemet, liknande appar till mobiltelefoner. En utvecklare skulle kunna skapa en tjÀnst som optimerar energianvÀndningen i flerbostadshus, en annan som samordnar laddningen av elbilar och en tredje som förbÀttrar beredskapen vid strömavbrott.
De ska inte behöva bygga en separat teknisk integration med varje fastighetsÀgare eller varje fabrikat av batterier, laddare och annan utrustning.
EnergyNet börjar dÀrmed inte frÄn noll pÄ mjukvarusidan. Det bygger vidare pÄ ett system som har utvecklats under nÀstan hela internets moderna historia och som redan har löst mÄnga av de administrativa och tekniska problem som uppstÄr nÀr flera aktörer ska dela pÄ en gemensam infrastruktur.
PÄ 1990-talet var den stora idén att separera fibernÀtet frÄn de tjÀnster som levererades genom det. Det gjorde det möjligt för flera internetleverantörer att konkurrera över samma kablar.
Nu försöker Birgersson, Bohlin, Ekholm och deras kollegor tillÀmpa samma princip pÄ energi och sÄ smÄningom pÄ fler delar av vÄra byggnader och stÀder.
Det mest intressanta med Brikks Urban OS Àr dÀrför kanske inte nÄgon enskild funktion.
Det Àr möjligheten att göra för stÀder vad operativsystem och öppna standarder har gjort för datorer och internet: skapa en gemensam grund som gör det enklare för andra att utveckla tjÀnster, konkurrera och hitta lösningar pÄ problem som ingen enskild leverantör kan förutse.
Energize
I tv-serien Star Trek: The Next Generation leder kapten Picard rymdskeppet Enterprise och dess besÀttning pÄ upptÀcktsfÀrder genom galaxen.
Serien utspelar sig i en framtid dÀr mÀnskligheten har övervunnit mycket av bristerna pÄ jorden och tillsammans med andra civilisationer utforskar nya vÀrldar.
TNG, som den förkortas, sÀndes frÄn 1987 till 1994. Knappt trettio Är senare Äterupptogs berÀttelsen i serien Picard.
Jag förstÄr att symboliken Àr övertydlig vid det hÀr laget, men redan frÄn min första diskussion med kapten Birger har parallellen till 90-talet och internetrevolutionen varit tydlig. Inte bara att EnergyNet bygger pÄ samma logik, Birgersson har ocksÄ mÄnga Àrr som skvallrar om lÀrdomar frÄn den tiden. Men det han, och hans besÀttning, siktar pÄ nu Àr Ànnu större. DÄ byggde de vidare pÄ nÄgot andra skapat, nu skapar de sjÀlva grunden för nÀtet, som andra sedan kommer bygga pÄ. DÄ behövs bÄde gamla och nya besÀttningsmedlemmar.
I tv-serien Picards nĂ€st sista avsnitt samlas gĂ€nget frĂ„n TNG för ett nytt uppdrag. Anledningen Ă€r att nĂ„gon saboterat transportörerna. De som kan förflytta mĂ€nniskor direkt mellan tvĂ„ platser genom att lösa upp dem pĂ„ ett stĂ€lle och sĂ€tta ihop dem igen pĂ„ ett annat, och som aktiveras efter att man sĂ€ger âenergizeâ.
De samlas pÄ bryggan till Enterprise och intar sina positioner. Picard sÀtter sig i kaptensstolen, uttalar sina instruktioner och avslutar med sin klassiska order:
âEngage!â
Mathias Sundin
Den arge optimisten