AI:n hittade 73 procent av cancerfallen pÄ bilder som bedömts som normala, mot 39 procent för röntgenlÀkare.
PÄ bilder tagna mer Àn tvÄ Är före diagnosen hittade AI:n 68 procent av fallen, jÀmfört med 23 procent för lÀkarna.
Resultaten höll pÄ bilder frÄn flera sjukhus och olika maskiner, och AI:n gav samma svar pÄ upprepade bilder i 90 till 92 procent av fallen.
Bukspottkörtelcancer kan synas pÄ en skiktröntgen innan en lÀkare ser den. En AI-modell frÄn Mayo Clinic i USA hittade tecken pÄ cancern pÄ bilder som röntgenlÀkare hade bedömt som normala. Bilderna dÀr AI:n slog larm var i typfallet tagna 475 dagar, alltsÄ ungefÀr 16 mÄnader, innan patienterna fick sin diagnos.
Modellen heter REDMOD. Bakom studien stÄr forskare vid Mayo Clinic, MD Anderson Cancer Center i Texas och University of Washington. Den Àr publicerad i den medicinska tidskriften Gut.
Cancern hittas ofta för sent
Bukspottkörtelcancer har lĂ„g överlevnad, frĂ€mst för att den upptĂ€cks sent. Ăver 85 procent av patienterna fĂ„r sin diagnos först nĂ€r cancern har spridit sig, enligt USA:s nationella cancerinstitut. FĂ€rre Ă€n 15 procent lever fem Ă„r efter diagnosen. De tidiga förĂ€ndringarna syns svagt eller inte alls pĂ„ vanliga bilder.
Forskarna hÀnvisar till berÀkningar som visar att överlevnaden mer Àn fördubblas om andelen fall som hittas medan cancern fortfarande Àr lokal ökar frÄn 10 till 50 procent. MÄlet Àr att hitta cancern i det allra tidigaste stadiet, nÀr behandling har störst chans att lyckas.
Inom lungcancer har andelen som hittas tidigt i USA nÀstan fördubblats pÄ 20 Är, bland annat tack vare screening med skiktröntgen. Vid tidig upptÀckt lever nÀra tvÄ av tre lungcancerpatienter fem Är senare.
NÀstan dubbelt sÄ mÄnga fall
Forskarna trÀnade AI:n pÄ bilder frÄn 969 patienter. Av dem fick 156 senare bukspottkörtelcancer, medan 813 förblev friska. Sedan testades modellen pÄ 493 nya patienter, dÀr 63 senare fick cancer. PÄ varje patient med cancer kom alltsÄ ungefÀr sju friska, sÄ att testet liknar en situation dÀr sjukdomen Àr ovanlig.
Alla bilder pÄ patienterna som senare fick cancer hade bedömts som normala. De var tagna mellan tre mÄnader och ungefÀr tre Är före diagnosen.
I testet hittade REDMOD 73 procent av cancerfallen. TvÄ specialister i bukradiologi lÀste samma bilder utan att veta vilka patienter som senare blev sjuka. De hittade 39 procent. PÄ bilder tagna mer Àn tvÄ Är före diagnosen hittade AI:n 68 procent av fallen, mot 23 procent för lÀkarna.
AI:n bedömde ocksÄ de friska rÀtt i de flesta fall. I en separat grupp med 539 patienter frÄn flera sjukhus klassade den drygt 81 procent som cancerfria. I en öppen databas frÄn amerikanska NIH, med 80 personer, var andelen 87,5 procent.
Mönster som ögat inte ser
REDMOD lÀser av strukturen i bukspottkörteln. Den mÀter hundratals detaljer i vÀvnadens mönster pÄ vanliga skiktröntgenbilder av buken, som ofta tas av helt andra skÀl. Till sist anvÀnder modellen 40 kÀnnetecken. Omkring 90 procent av dem kommer frÄn en teknik som filtrerar fram mönster i olika skalor. De gav bÀttre trÀffsÀkerhet Àn ofiltrerade mönster.
AI:n hittar och ritar sjÀlv ut bukspottkörteln pÄ bilden. Det tar bort ett tidskrÀvande steg dÀr olika personer kan rita organets grÀnser pÄ olika sÀtt.
Enligt Ajit Goenka, radiolog vid Mayo Clinic och studiens seniorförfattare, börjar cancern utvecklas 10 till 15 Är före diagnosen. De tidigaste signalerna gÄr inte att se med blotta ögat, men AI:n kan mÀta dem. Han ser verktyget som ett stöd för röntgenlÀkare, inte som en ersÀttning.
NÀsta steg Àr studien AI-PACED. DÀr ska lÀkare anvÀnda AI:n i vÄrden av patienter med förhöjd risk. Enligt forskarna behöver AI:n testas sÀrskilt pÄ personer som nyligen fÄtt diabetes eller som gÄtt ner i vikt utan förklaring.
Samma svar över tid
Bilderna i studien kom frÄn flera sjukhus och frÄn röntgenmaskiner av olika fabrikat. Resultaten höll pÄ hela materialet.
En del patienter hade flera bilder tagna med nÄgra mÄnaders mellanrum. DÀr gav REDMOD samma svar i 90 till 92 procent av fallen.
Forskningen finansieras bland annat av amerikanska NIH och av Mayo Clinics cancercentrum.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.