Ett AI-stött sök bland 2,3 miljoner proteinstrukturer ledde Jennifer Doudnas grupp till VIPR, som troligen Àr Àldre Àn CRISPR.
VIPR Àr det minsta RNA-styrda system som hittats, vilket kan göra det lÀttare att föra in i celler.
Forskarna programmerade om VIPR sÄ att det stÀngde av en gen och skyddade bakterier mot virus.
Jennifer Doudna fick Nobelpriset i kemi 2020 för gensaxen CRISPR. Nu har hennes forskargrupp vid Innovative Genomics Institute vid UC Berkeley hittat det som troligen Àr CRISPR:s förfader. Systemet heter VIPR, en förkortning av Viral Interference Programmable Repeat. Det finns i virus och beskrivs i tvÄ studier i tidskriften Science.
AI letade efter form i stÀllet för kod
CRISPR finns i tvÄ huvudtyper. Cas9, som anvÀnds mest för genredigering, hör till klass 2 och bygger pÄ ett enda stort protein. Det har redan lett till behandlingar. Förra Äret fick bebisen KJ Muldoon vÀrldens första personliga CRISPR-behandling. Klass 1-systemen bestÄr i stÀllet av flera proteiner. De Àr vanligare i naturen och betydligt Àldre.
Doudnas utgÄngspunkt var att den som vill hitta nÄgot riktigt gammalt mÄste leta efter en viss form, inte en viss sekvens. Doktoranderna Peter Yoon och Kenneth Loi anvÀnde dÀrför AI för att söka igenom ungefÀr 2,3 miljoner proteinstrukturer. De fick fram nÄgra hundra kandidater som liknade CRISPR-proteiner till formen. NÀstan alla kom frÄn virus.
Ett av proteinerna hittades aldrig bredvid CRISPR:s RNA, och dess RNA liknade ingen kÀnd sekvens. Philip Kranzusch vid Harvard Medical School, som inte deltog i studierna, sa till New York Times att fyndet visar vad AI-metoderna kan göra för att hitta urÄldriga slÀktskap mellan proteiner.
En kod med luckor
Forskarna visade att flera proteiner fogar ihop sig lÀngs en RNA-molekyl. NÀr de tog bort RNA:t föll komplexet isÀr. En genomisk sprÄkmodell, en AI trÀnad pÄ arvsmassa, hittade ett mönster i RNA:t. Tre fasta baser upprepades, Ätskilda av tvÄ baser som var svÄra att förutsÀga. Det Àr de tvÄ varierande baserna som pekar ut mÄlet.
NÀr forskarna prövade olika avstÄnd mellan baserna hittade de trÀffar i virus-DNA. VIPR lÀser tvÄ baser i DNA, struntar i den tredje och upprepar sedan mönstret. Generna lÀses i grupper om tre baser. De positioner som VIPR struntar i motsvarar den bas i varje grupp som muterar oftast. VIPR bortser alltsÄ frÄn de mest förÀnderliga delarna av mÄlet. Peter Yoon har beskrivit det som en algoritm som rensar bort brus. Det gör det svÄrt för ett angripet virus att mutera sig undan.
VIPR klipper inte DNA och tvingar inte isÀr strÀngarna, som CRISPR gör. Det slingrar sig runt dubbelspiralen tills DNA:t slÀpper den ena strÀngen. Den strÀngen parar sig med RNA:t, medan proteinerna hÄller fast den andra. SÄ bildas en struktur med tre strÀngar. Forskarna kartlade förloppet i 21 strukturer med kryoelektronmikroskopi.
Ett vapen mellan virus
MÄnga av VIPR-systemens mÄl fanns i andra virus. Enligt forskarna anvÀnder virus VIPR för att angripa nÀrbeslÀktade virus, ofta sÄdana som infekterar samma vÀrd. Vissa virus bÀr pÄ VIPR-RNA som lurar konkurrenternas system. Forskarna hittade hundratusentals VIPR-system i DNA-prover frÄn naturen, bland annat i virus som infekterar bakterier.
Forskarnas modell Àr att fungerande VIPR-system fördes över till bakterier, som började anvÀnda dem som försvar mot virus. Med tiden ska det ha lett till klass 1 av CRISPR. Det skedde i sÄ fall före LUCA, den sista gemensamma förfadern till allt cellulÀrt liv. Enligt New York Times kan VIPR dÀrmed vara mer Àn fyra miljarder Är gammalt.
Litet och lÀtt att styra
I labbet programmerade forskarna om VIPR sÄ att det band till DNA strax före en gens startpunkt och stÀngde av genen. PÄ samma sÀtt fick de VIPR att skydda bakterier mot virus. I ett av försöken anvÀnde de en virusstam som Doudna hade sparat i labbets frys. Hittills har VIPR anvÀnts för att stÀnga av gener, inte för att redigera dem.
VIPR Àr det minsta RNA-styrda system som hittats. Det kan göra det lÀttare att föra in i celler Àn CRISPR:s stora enzymer. Cas9 behöver en kort igenkÀnningssekvens, en sÄ kallad PAM, bredvid sitt mÄl. VIPR kan i stÀllet programmeras om för att trÀffa i princip var som helst i arvsmassan. UC Berkeley har sökt patent pÄ tekniken, bland annat för genredigering och för skydd mot virus.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.



