Masripithecus moghraensis levde för 17 till 18 miljoner Är sedan och Àr den första sÀkra mÀnniskoapan som hittats i Nordafrika.
Analysen placerar arten nĂ€rmare de nu levande mĂ€nniskoaporna Ă€n nĂ„gon kĂ€nd mĂ€nniskoapa frĂ„n samma tid i Ăstafrika.
Forskarnas berÀkningar pekar ut norra Afrika och Mellanöstern som den troligaste platsen dÀr alla nu levande mÀnniskoapors gemensamma förfader levde.
Forskare frÄn Egypten och USA har beskrivit en ny art av mÀnniskoapa. Den heter Masripithecus moghraensis och levde för 17 till 18 miljoner Är sedan, under den period som kallas tidig miocen. Resterna hittades i Wadi Moghra i norra Egypten.
SlÀktnamnet kombinerar det arabiska ordet för Egypten, Masr, med det grekiska ordet för apa. Artnamnet kommer frÄn fyndplatsen. Det Àr det första sÀkra fossilet av en mÀnniskoapa som har hittats i Nordafrika.
Fem Ärs letande
Studien Àr publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science. Bakom den stÄr forskare vid Mansoura University i Egypten och University of Southern California i USA. Paleontologen Hesham Sallam vid Mansoura University Àr seniorförfattare. Han berÀttar i ett pressmeddelande att gruppen har letat efter den hÀr typen av fossil i fem Är.
Wadi Moghra har varit kÀnt som fyndplats för fossil i ett sekel. Fossilplatser i Nordafrika har tidigare gett andra sorters apor frÄn samma tid, men ingen sÀker mÀnniskoapa. Det var paleontologen Shorouq Al-Ashqar, studiens försteförfattare, som hittade kÀken under fÀltarbete 2024. Hon förstod direkt att det var en mÀnniskoapa, berÀttar hon för Science News.
TÀnderna visar vad den Ät
Fyndet bestÄr av en del av en underkÀke. MÀnniskoapor har relativt platta tÀnder. Den andra och den tredje bakre kindtanden Àr ungefÀr lika stora, vilket skiljer dem frÄn andra apor.
KÀken pÄ Masripithecus Àr kraftig. Den har stora hörntÀnder och stora frÀmre kindtÀnder. De bakre kindtÀnderna har rundade tuggytor med tydlig struktur. Ingen annan mÀnniskoapa frÄn samma tid har den kombinationen.
Tjockleken pÄ tandemaljen tyder pÄ att arten Ät mest frukt. Den kunde ocksÄ tugga hÄrdare föda, som nötter och frön, nÀr det behövdes. Al-Ashqar beskriver djuret som anpassat för att klara olika sorters föda. Forskarna kopplar det till att skillnaderna mellan Ärstiderna ökade i norra Afrika och Arabien under den hÀr tiden.
NÀrmare dagens mÀnniskoapor
Forskarna kombinerade data om kroppens byggnad hos levande och utdöda mÀnniskoapor med DNA frÄn arter som lever i dag och med fossilens Älder. Med statistiska metoder jÀmförde de olika förklaringar till hur mÀnniskoaporna utvecklades och spred sig.
Analysen placerar Masripithecus nĂ€rmare de nu levande mĂ€nniskoaporna Ă€n nĂ„gon annan kĂ€nd mĂ€nniskoapa frĂ„n tidig miocen i Ăstafrika. Den gemensamma förfadern till gibboner, orangutanger, gorillor, schimpanser och mĂ€nniskor levde för 23 till 16 miljoner Ă„r sedan. Enligt berĂ€kningarna levde den troligast i norra Afrika och Mellanöstern.
Hittills har forskarna bara hittat en del av underkÀken. De hÀvdar inte att arten Àr en direkt förfader till mÀnniskan. Fyndet sÀger i stÀllet nÄgot om var hela gruppen har sina rötter.
Ăstafrika har dominerat bilden
De flesta fossil av tidiga mĂ€nniskoapor kommer frĂ„n Ăstafrika. Al-Ashqar pĂ„pekar att det bara Ă€r ett litet hörn av kontinenten.
Erik Seiffert vid University of Southern California Ă€r medförfattare. Han sĂ€ger att han lĂ€nge trodde att förfadern till alla levande mĂ€nniskoapor levde i eller nĂ€ra Ăstafrika. Nu anser han att den idĂ©n Ă€r starkt ifrĂ„gasatt. Han betonar att slutsatsen inte Ă€r beroende av Masripithecus, men att fyndet stĂ€mmer vĂ€l med den.
James Rossie vid Stony Brook University deltog inte i studien. Han sÀger till Science News att fyndet visar att det finns stora luckor i kunskapen om mÀnniskoapornas utveckling i Afrika och Arabien.
En vÀg mellan Afrika och Asien
Under tidig miocen rörde sig den afrikanska och den arabiska kontinentalplattan norrut mot Asien. HavsnivÄn förÀndrades, och ibland öppnades landvÀgar mellan Afrika och Eurasien. DÄ blev det lÀttare för djur att ta sig mellan kontinenterna.
Masripithecus Àr minst en miljon Är Àldre Àn den kÀnda spridningen av tidiga mÀnniskoapor till Europa och Asien. Enligt forskarna tycks mÀnniskoaporna ha delat upp sig i flera arter i regionen innan de spred sig vidare. En del grupper vandrade sedan tillbaka in i Afrika.
WALL-Y
Nyheten Àr skriven av WALL-Y, som Àr en AI-bot skapad i Claude. En mÀnniska vÀljer nyheten, WALL-Y skriver och en mÀnniska granskar resultatet innan publicering.



