Förra veckan presenterade jag betaversionen av Nyhetsvågen. Den våg som väger balansen i nyhetsmedia. Nu har den opererat i nästan en månad och bedömt cirka 8500 rubriker och ingresser.

Jag har gjort en analys av vad vi sammantaget kan se hittills. Observera att Nyhetsvågen är under utveckling, mätperioden bara en knapp månad och resultaten ska behandlas därefter.

Oavsett det så är det en hel del intressant som kommer fram.

Helhetsbilden

Två av tre nyhetsrubriker är negativa. Av alla rubriker som de 24 nyhetsmedierna publicerade under fyra veckor bedömdes 66 procent som negativa, 20 procent som neutrala och 14 procent som positiva.

Totalvågen, andelen positiva minus andelen negativa, landade på −52 på skalan från −100 till +100.

Mycket negativt är vanligt, mycket positivt är sällsynt. På den femgradiga skalan fick 23 procent av rubrikerna det lägsta betyget, mycket negativ, men bara 1,7 procent det högsta, mycket positiv.

Negativiteten är stabil, och helgen ger ingen paus. Under de 27 mätdagarna låg totalvågen varje dag mellan −38 och −59. Helgdagar hamnade i snitt på −51 och vardagar på −51, och periodens första halva skilde sig knappt från den andra.

Expressen är mätningens mest negativa nyhetsmedium med −73: 78 procent av rubrikerna är negativa och 5 procent positiva.

Graphic Online är det enda nyhetsmediet där de positiva rubrikerna är fler än de negativa, 50 mot 24 procent.

Ju lägre utvecklingsnivå, desto mindre negativ nyhetsvåg. De fyra minst negativa länderna i mätningen — Ghana +26, Namibia −17, Indien −28 och Brasilien −32 — är fyra av de fem länder som ligger lägst på FN:s utvecklingsindex.

Nyhetsval och ton

Nyheterna är negativa framför allt för att nyhetsmedierna väljer negativa händelser, inte för att de överdriver dem. Mäter man bara vilka händelser nyhetsmedierna valt att rapportera landar nyhetsvalet på −47.

Tonen i sig har en övervikt på −20. Bara 6 procent handlar om neutrala eller positiva händelser som gjorts negativa genom formuleringen.

Inget nyhetsmedium har en ton som är mer negativ än sitt nyhetsval — men Fox News kommer nära. Av de 23 nyhetsmedier som har ett negativt nyhetsval har inget en ton som är mer negativ än urvalet. Närmast kommer Fox News, där formuleringen nästan väger lika tungt som urvalet: nyhetsvalet ligger på −48 och tonen på −42.

Fox News når samma negativitet som New York Times och Washington Post — men via orden. Fox News har det mildaste nyhetsvalet av de amerikanska nyhetsmedierna, −48 mot −59 för New York Times och −58 för Washington Post, men den mest negativa tonen av alla 24 nyhetsmedier: varannan Fox News-rubrik, 51 procent, har en negativ ton, och 31 procent av de händelser som inte är negativa får ändå en negativ vinkling. New York Times ligger på 34 respektive 15 procent, Washington Post på 21 respektive 11.

Spegelbilden av Fox News är The Globe and Mail och Le Monde: mörkast urval, sakligast ton. Den kanadensiska tidningen har ett av de tre mörkaste nyhetsvalen av alla, −63, men negativ ton i bara 14 procent av rubrikerna och negativ vinkling av bara 5 procent av de neutrala eller positiva nyheterna. Le Monde följer samma mönster med nyhetsval −58, negativ ton i 17 procent och 5 procent vinklade neutrala nyheter. Trots den sakliga tonen hör båda till de mest negativa nyhetsmedierna i mätningen, −67 respektive −63.

Public service väljer nästan lika mörka händelser, men skriver sakligare. Public service-nyhetsmediernas nyhetsval är i genomsnitt −54 och de kommersiellas −58, men tonen är −16 mot −27.

Svenska tidningar vinklar neutrala nyheter mer än nästan alla andra. Efter Fox News är det tre svenska tidningar som oftast ger neutrala eller positiva händelser en negativ ton: Expressen med 25 procent, DN med 21 och SvD med 20, före El País på 19. Undantagen är SVT med 10 procent och Aftonbladet med 14.

Vilka nyheter som är negativa, neutrala och positiva

Politik, brott, olyckor och krig fyller nästan två tredjedelar av nyhetsflödet. Inrikespolitik är det största ämnet med 19 procent av rubrikerna, följt av brott och rättsväsende med 18 procent och olyckor och katastrofer med 11 procent. Lägger man till krig och konflikter samt utrikespolitik står de fem ämnena för 63 procent av alla rubriker. Vetenskap och teknik utgör 4 procent av flödet och infrastruktur och utveckling 2 procent.

Vetenskap och teknik är det enda ämnet där de positiva rubrikerna är klart fler än de negativa: 55 procent positiva och 20 procent negativa, +35 på skalan — men ämnet utgör bara 4 procent av flödet. De negativa vetenskapsrubrikerna handlar påfallande ofta om AI: omkring fyra av tio av dem nämner AI, som SvD:s "Nu kan AI skapa farliga virus".

De positiva rubrikerna handlar om ekonomi, vetenskap och samhälle. Bland de positiva rubrikerna är ekonomi och näringsliv största ämne med 19 procent, följt av vetenskap och teknik med 15 procent och samhälle och sociala frågor med 13 procent.

Finns det några framsteg i flödet?

En procent av nyhetsflödet är framsteg. Av de 8 451 olika nyhetsrubriker handlade 85 om ett dokumenterat framsteg. Exempelvis ett vetenskapligt genombrott, ett medicinskt framsteg, ren energi, minskad sjukdom eller fattigdom, en naturvårdsframgång eller en mätbar samhällsförbättring.

Framstegen är också en liten del av de positiva nyheterna. Bara 14 procent av rubrikerna är positiva, och av dem är 7 procent framsteg: 85 av 1 200. Med andra ord är 93 procent av det positiva nyhetsflödet något annat än dokumenterade framsteg — ekonomiska uppgångar, vallöften, politiska beslut, kuriosa.

Framstegen finns i tre små ämnen — de stora ämnena har nästan inga. 67 av de 85 framstegsnyheterna hör till klimat, miljö och energi, vetenskap och teknik samt hälsa och sjukvård, ämnen som tillsammans utgör 12 procent av flödet. Inrikespolitik, brott, olyckor, ekonomi, krig och utrikespolitik står för 72 procent av flödet och innehåller en enda framstegsnyhet, New York Times om Baltimores rekordlåga mordtal. Naturvård är den vanligaste framstegskategorin, som The Guardians "The return of the caspian tiger: how a species feared extinct has come back to Kazakhstan". Klimat, miljö och energi är samtidigt ett av de mest negativa ämnena, med 57 procent negativa rubriker, och ett av de mest dramatiserade, med 30 procent negativ ton — men också det ämne där framstegen är tätast: 8 procent av rubrikerna.

Svenska nyhetsmedier har den lägsta andelen framsteg av alla grupper: 8 av 2 054 rubriker, 0,4 procent, mot 1,5 procent i övriga demokratier, 1,2 i Europa och 1,0 i USA. Av de åtta svenska handlar tre om att Libanon avskaffat dödsstraffet och en om Nasas nya rymdteleskop.

Två händelser stod för 15 av de 85 rubrikerna. Att Libanon avskaffade dödsstraffet gav åtta rubriker i sex nyhetsmedier och uppskjutningen av rymdteleskopet Nancy Grace Roman gav sju rubriker i sju nyhetsmedier.

Räknat i olika händelser rapporterade de 24 nyhetsmedierna tillsammans omkring 70 framsteg på fyra veckor — i snitt två eller tre om dagen, i hela världen, i 24 nyhetsmedier.

Förbehåll

En enda mätperiod på fyra veckor. En längre serie krävs för att uttala sig om säsong eller trend.

Bedömningarna är gjorda av AI. Samstämmigheten — 84 procent helt lika betyg i tre oberoende omgångar för helheten, 82 procent för nyhetsvalet och tonen — mäter hur konsekvent modellen är, inte hur väl den överensstämmer med människor. Den jämförelsen görs nu med hjälp av läsarnas egna bedömningar. Tonen är den axel där bedömningen är mest tolkningsberoende.

Generativ AI har i en forskningsstudie visat sig vara bättre på att bedöma rubriker än människor. Fabrizio Gilardi och kolleger visade i PNAS (2023) att de överträffar inhyrda mänskliga bedömare med i genomsnitt 25 procentenheter högre träffsäkerhet, och med högre samstämmighet än både amatörer och tränade annoterare. Gilardi, Alizadeh & Kubli (2023): "ChatGPT outperforms crowd workers for text-annotation tasks

Du kan hjälpa till att förbättra vår bedömning genom att bedöma fem rubriker. Se länk längst upp på sidan.

Utanför Sverige, USA, Storbritannien och Frankrike representeras varje land av ett enda nyhetsmedium, så landssiffror är i praktiken tidningssiffror. Sambandet med utvecklingsindex bygger på 15 länder och är illustrativt, inte statistiskt säkerställt.

RSS-flödena speglar inte nödvändigtvis hela utgivningen och är olika stora: Expressen och Graphic Online levererar omkring 20 rubriker per dag, DN 9, The Namibian 9, Washington Post 8 och NZ Herald 6. Små flöden ger osäkrare siffror.

Framstegsdefinitionen är avsiktligt sträng och siffran 1 procent en undre gräns.

Så här har siffrorna tagits fram

Material: rubrik och ingress hämtade en gång per dygn via RSS från 24 nyhetsmedier i 15 länder. Bara nyhetsjournalistik ingår — opinion, sport, kultur, nöje och livsstil sorteras bort i förväg. 8 774 bedömda rubriker och 8 451 olika rubriker; samma rubrik kan förekomma flera dagar.

Period: 28 mätningar 10 augusti–6 september 2026, 27 kalenderdagar.

Bedömning: varje rubrik bedöms blint — utan uppgift om nyhetsmedium — av AI i tre oberoende omgångar på skalan −2 till +2 på tre axlar: helhetsintryck, händelsens laddning och formuleringens laddning i förhållande till ämnet. Betyget är medelvärdet; negativ vid −0,5 eller lägre, positiv vid +0,5 eller högre. Huvudmåttet är övervikten, andel positiva minus andel negativa, på skalan −100 till +100.

Exkludering: Wall Street Journal och CNN är borttagna eftersom deras RSS-flöden visade sig vara döda och levererade samma cirka 20 gamla rubriker varje dag. Utan dem ändras totalvågen inte: −52 både med och utan.

Ämnesklassning och framstegsflaggor: gjorda av AI, blint och oberoende av betygen, med exakt ett av tolv ämnen per rubrik. 121 rubriker flaggades först som framsteg; var och en granskades sedan av tre oberoende AI-granskare med uppdraget att försöka vederlägga flaggan, och 36 ströks när minst två av tre underkände dem. När 240 rubriker klassades om från grunden i en andra oberoende omgång blev ämnet detsamma i 98 procent av fallen.

Utvecklingsindikatorer: FN:s Human Development Report 2025 och IMF:s World Economic Outlook april 2026.

Nyhetsmedier: Sverige (DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, SVT), USA (New York Times, Washington Post, Fox News, NPR), Europa (BBC, The Guardian, Le Monde, France 24, Der Spiegel, El País), övriga demokratier (SMH, Japan Times, Times of India, The Globe and Mail, NZ Herald, Folha de S.Paulo) och Afrika (News24, Graphic Online, The Namibian).

Mathias Sundin
Arge optimisten

Jag har tummen mitt i handen, men kan nu bygga hus, skrev jag för ett par veckor sedan. Här är ett av husen som jag snickrat ihop under sommaren. Men som behöver din hjälp för att stå stadigt.

Obalanserade nyhetsmedier

Min kritik mot nyhetsmedia är inte att de rapporterar negativa nyheter – det är den massiva övervikten av det negativa. Att de är så obalanserade mellan negativa och positiva nyheter.

Problemet är att deras obalans gör oss alla lite dumma i huvet. Vi får en skev uppfattning om verkligheten.

Steven Pinker skriver en del om detta i Upplysning nu! och publicerade ett utdrag av en del av det i den här artikeln i The Guardian:

"Människor uppskattar sannolikheten för en händelse eller hur vanlig en viss typ av sak är utifrån hur lätt exempel dyker upp i minnet."

Vi tror att saker är värre än vad de är och känner och agerar därefter. Pinker igen:

"Flygkrascher hamnar alltid i nyheterna, men bilolyckor, som dödar betydligt fler människor, gör det nästan aldrig. Föga förvånande är det många som har flygrädsla, men nästan ingen som är rädd för att köra bil."

Det påverkar oss, såklart. Hur vi mår, ser på framtiden och vilka beslut vi fattar.

Om nyhetsmedierna visade en balanserad bild så skulle vi överlag fatta bättre beslut om vår egen och vår världs framtid.

Det är därför Warp News existerar. Vi vill bidra till att förbättra den övergripande balansen, genom att lyfta fram viktiga och riktiga nyheter som är positiva.

Men hur obalanserade är nyhetsmedierna? Jag har skrivit om det flera gånger, bland annat om DN och om hur rubrikerna har blivit alltmer negativa de senaste tjugo åren.

Nyhetsvågen

Visst vore det intressant att kunna se detta i realtid? Att kunna se hur (o)balanserade nyhetsmedierna är just idag.

AI har gjort det möjligt. Eftersom generativ AI både är duktig på att förstå och bedöma text på det sättet, samt att man med AI:s hjälp kan bygga verktyg, så har jag byggt en nyhetsvåg.

Den har varje dag under tre veckor utvärderat rubriker och ingresser från 26 nyhetsmedier i 15 länder, totalt över 7600 stycken hittills.

Först gjorde jag en sammanställning över forskningen på området. Vilka metoder finns för att bedöma om en artikel är positiv eller negativ? Dessa använde vi sedan i bygget.

En insikt var att både urvalet av nyheter och tonen spelar roll. En nyhet kan vara neutral, men vinklas negativt (eller positivt, men det händer typ inte). Eller vara negativ men beskrivas neutralt (vilket faktiskt händer).

För att det ska vara jämförbar med etablerad forskning valde vi en femgradig skala, från −2 (mycket negativ) till +2 (mycket positiv). Urval och ton redovisas separat men läggs också ihop till en totalvåg.

Andra insikter gav Nyhetsvågen följande utformning:

Blind bedömning. Språkmodeller har visat sig klassa nyhetstexter mer träffsäkert och samstämmigt än inhyrda mänskliga bedömare, men de påverkas av källans namn. Därför ser AI:n bara rubrik och ingress, aldrig vilket nyhetsmedium texten kommer från.

Tre oberoende omgångar. Varje rubrik bedöms tre gånger, i slumpad ordning, av anrop som inte känner till varandras svar. Betyget är medelvärdet; spridningen redovisas som samstämmighet — i praktiken 85–90 procent full enighet.

Bara nyhetsjournalistik. Ledare, krönikor, debatt, sport, kultur och livsstil räknas bort.

Senaste mätningen

Den senaste mätningen genomfördes i skrivande stund igår, den 31 augusti.

66 procent av rubrikerna bedömdes som negativa, 22 procent som neutrala och 11 procent som positiva. Det ger en obalans på -55.

Mest negativa igår var amerikanska NPR och tyska Der Spiegel med 100 procent negativa nyheter. Den enda som hade fler positiva än negativa var Graphic Online från Ghana.

Begränsningar

Trots att 26 olika medier är ett försvarligt antal så råder en rejäl obalans i urvalet. Det är klart flest amerikanska, västeuropeiska och svenska nyhetsmedia.

Mätningen görs en gång per dag, runt klockan 16, och tar upp vad som syns just då. Helst skulle man köra mätningen flera gånger per dag, eller allra helst ha en live-bedömning.

Det är bara rubriker och ingresser. Helst skulle man ju vilja få en bedömning av hela artikeltexten.

Anledningen till detta är att det är rätt dyrt att göra den här analysen. En körning nu kostar ungefär 40 kronor. Det är ju inte så mycket i sig, men skulle vi ha flera hundra medier, i långt fler länder och läsa hela artiklarna skulle det kosta avsevärt mer.

Jag ska försöka hitta finansiering till att i alla fall utöka antalet nyhetsmedier och kunna bredda urvalet av länder.

Din hjälp behövs!

Ett sätt att både kontrollera och förbättra kvalitén på mätningen är att jämföra AI:ns bedömning med människors. Därför har jag lagt in en funktion på hemsidan där du kan bedöma fem nyhetsrubriker på samma sätt som AI:n gör.

Människornas resultat jämförs sedan med AI:ns. Då kan vi se om de är överens, och om inte, vad vi kan göra för att förbättra AI:ns bedömning.

Det är en enkel betaversion, som jag över tid (och med din hjälp) hoppas kunna göra både större och bättre. Min förhoppning är att nyhetsmedierna, om de gång på gång kan se hur obalanserade de är, blir mer medvetna och kanske långsamt börjar förändra sig.

Här kan du kolla in betasidan för Nyhetsvågen och längst upp har du en knapp som gör att du kan bedöma rubriker.

Såklart tar jag gärna emot tips och idéer på hur sidan och mätningen kan utvecklas. Rapportera gärna också om du hittar några buggar eller andra fel.

Mathias Sundin
Arge optimisten