• En studie visar att datacenter har sänkt de genomsnittliga elpriserna för amerikanska hushåll mellan 2015 och 2024.

• I delstater där datacenterkapaciteten växte med 160 procent föll hushållens elpris med 6 procent.

• Förklaringen är att elsystemets stora fasta kostnader fördelas på fler kilowattimmar när efterfrågan ökar.

Många amerikaner är oroliga för att datacenter ska driva upp elräkningen. Ungefär 70 procent säger att de är emot att datacenter byggs i deras närområde.

En studie från forskare vid Electric Power Research Institute pekar åt motsatt håll.

Forskarna har undersökt sambandet mellan datacenter och elpriser i USA mellan 2015 och 2024. De finner att datacentren har sänkt de genomsnittliga elpriserna för hushåll under perioden.

Priserna föll trots ökad efterfrågan

För varje ökning av datacenterkapaciteten med 10 procent föll de genomsnittliga elpriserna för hushåll med ungefär 0,4 procent. Mellan 2019 och 2024 bodde den genomsnittliga hushållskunden i en delstat där datacenterkapaciteten växte med 160 procent. Det sänkte deras elpris med 6 procent. I forskarnas huvudmodell gav en fördubbling av datacenterkapaciteten 3,5 procent lägre elpriser för hushåll, vid oförändrad efterfrågan från hushållen.

För att skilja orsak från slumpmässiga samband använde forskarna en metod som bygger på det amerikanska motorvägssystemet från 1947. Fiberoptiska kablar följer ofta motorvägarna, och datacenter byggs där det finns snabb tillgång till fiber. På så sätt kunde forskarna mäta datacentrens egen effekt på priserna.

Virginia har flest datacenter i USA. Där står de för över 20 procent av elanvändningen. Trots det ökade elpriserna i delstaten ungefär lika mycket som genomsnittet. I Kalifornien steg priserna med nästan 40 procent, men det berodde framför allt på kostnader kopplade till skogsbränder. Delstater där elanvändningen ökade hade i regel lägre prisökningar än genomsnittet.

Så uppstår de lägre priserna

Hur kan högre efterfrågan ge lägre priser? Elsystemet skiljer sig från andra marknader. Elpriset för kunderna bygger till stor del på genomsnittliga kostnader, inte bara på kostnaden för den sista producerade enheten. Systemet har höga fasta kostnader.

När efterfrågan ökar varaktigt fördelas de fasta kostnaderna på fler kilowattimmar. Då sjunker den genomsnittliga kostnaden per kilowattimme. Ny elproduktion har dessutom ofta lägre kostnad än den äldre, eftersom tekniken har blivit billigare. Forskarna ser samma mönster i kostnaderna för att överföra och distribuera el. Större volymer ger lägre kostnad per enhet.

Hushållen gynnades mest

Den prissänkande effekten kom främst hushållen till del. För kommersiella kunder och industrikunder var effekten betydligt mindre. Det tyder på att effektivitetsvinsterna i elsystemet framför allt nådde hushållen.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Tidigare mätningar av mikroplast i miljön har varit för höga. Orsaken är rester från vanliga labbhandskar som har räknats som plast.

• Med den vanligaste analysmetoden gav handskarna i snitt omkring 2000 falska fynd per kvadratmillimeter, som mest över 7000.

• Forskare har tagit fram ett sätt att skilja handskrester från riktig mikroplast och delar fria verktyg så att andra kan rätta sina mätningar.

Handskar lämnar rester som liknar plast

För att minska plastföroreningar behöver forskare först veta hur mycket mikroplast som finns i naturen och varifrån den kommer. Mätningen bygger på att skilja syntetisk plast från andra ämnen. Ett team vid University of Michigan har visat att ett vanligt redskap i labbet störde den mätningen: engångshandskar.

Vid tillverkning används stearatsalter för att lossa handskarna från formen. Resterna sitter kvar på handsken. När handsken rör vid en yta förs de över. Under de vanligaste analysmetoderna, infrarött ljus och Raman, ger resterna nästan samma signal som mikroplast av typen polyeten. De är också lika små och har samma form. Genomsnittlig storlek var 1,6 mikrometer.

Det gjorde att resterna räknades som mikroplast. Forskarna kallar det falska positiva. Med den vanligaste analysmetoden gav torr kontakt med handskar i snitt omkring 2000 falska träffar per kvadratmillimeter.

Sju handskar testades

Teamet testade sju sorters engångshandskar: tre i latex, tre i nitril och en nitrilhandske för renrum. Varje handske pressades mot en yta med en kraft på 30 newton, ungefär den kraft som krävs för att lyfta tre kilo. Sedan analyserades resterna.

Skillnaden mellan handskarna var stor. Den handske som lämnade mest, en latexhandske, gav över 7000 rester per kvadratmillimeter. Renrumshandsken lämnade minst, i snitt omkring 100 falska träffar per kvadratmillimeter.

Metoden skiljer plast från rester

För data som redan är förorenade tog forskarna fram två sätt att skilja rester från plast. För infraröda mätningar begränsas jämförelsen till det område i spektrumet där skillnaden mellan ämnena syns tydligast. För Raman-mätningar används en statistisk metod, conformal prediction, som anger när en mätning behöver granskas för hand.

Testat på prover från miljön

Forskarna använde metoderna på ett verkligt dataset: 2653 mätningar av luftburna partiklar som samlats in på fyra platser i Michigan våren 2023. Proverna hade samlats in enligt fältets rekommendationer, med nitrilhandskar. I de infraröda mätningarna hittade metoden alla 14 fall av handskrester. Felet drabbar främst de minsta partiklarna, under tio mikrometer.

Fria verktyg för forskare

Forskarna delar sina referensbibliotek över stearatsalter fritt. Med dem kan andra forskare granska sina egna mätningar och räkna bort handskrester. De rekommenderar att forskare undviker handskar när det går, och annars väljer handskar som lämnar få rester.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Vid mitten av 2025 var omkring 35 procent av alla nya webbsidor helt eller delvis skapade med AI, jämfört med noll före ChatGPT:s lansering i slutet av 2022.

• Forskarna hittade inget statistiskt samband mellan mer AI-text och fler faktafel på nätet.

• Farhågor om att skrivstilar, källänkar och meningsfullt innehåll skulle försämras bekräftades inte heller i mätningarna.

Så gjordes studien

En ny studie har mätt hur AI-genererad text faktiskt påverkar innehållet på internet, inte bara vad människor tror om saken.

För att få ett representativt urval drog forskarna webbsidor från Internet Archives tjänst Wayback Machine. Sidorna var publicerade mellan 2022 och 2025, fördelade på 33 månader från augusti 2022 till maj 2025. För att avgöra om en text var skriven av människa eller AI använde de detektorn Pangram v3, som var den mest tillförlitliga av fyra testade verktyg.

De frågade också 853 vuxna i USA vad de trodde om sex möjliga negativa effekter av AI-text. Urvalet var representativt för åldersfördelning, kön och etnicitet.

Faktaprecisionen höll i sig

En vanlig farhåga är att internet skulle fyllas med felaktiga uppgifter när AI-texten ökar. I undersökningen lutade 75,1 procent av de tillfrågade åt att hålla med om det.

Mätningen visade något annat. Det fanns inget statistiskt samband mellan andelen AI-text och andelen felaktiga påståenden (ρ = −0,19, p = 0,27). För att kontrollera fakta lät forskarna en språkmodell plocka ut konkreta påståenden ur sidorna. Sedan fick 50 personer manuellt kontrollera om påståendena stämde.

I mätningen lutar kurvan faktiskt åt färre faktafel när AI-texten ökar. Men sambandet är inte statistiskt säkerställt, så forskarnas slutsats är försiktigare: de hittar inga belägg för att AI-text har lett till fler faktafel på nätet.

Flera farhågor syntes inte i data

Tre andra farhågor kunde inte heller bekräftas. Att individuella skrivstilar skulle försvinna till förmån för en enhetlig röst trodde 83,0 procent på, men mätningen gav inget samband (ρ = 0,24, p = 0,17). Att artiklar slutar länka till externa källor trodde 69,9 procent på (ρ = −0,12, p = 0,48). Att texter blir längre men säger mindre trodde 60,7 procent på (ρ = −0,02, p = 0,89). Inget av dessa samband fanns i siffrorna.

Två samband fanns i mätningarna

Två av de sex hypoteserna bekräftades. AI-sidor hade 33 procent högre likhet mellan idéer och perspektiv än sidor skrivna av människor (0,0701 mot 0,0526). AI-sidor hade också 107 procent högre andel positivt språk (0,7042 mot 0,3400).

Vana användare oroar sig mindre

De som använder AI-verktyg ofta trodde i lägre grad på de negativa effekterna än de som sällan använder dem (76,2 procent mot 88,3 procent). De som har en negativ syn på AI trodde mer på effekterna än de som har en positiv eller neutral syn (91,3 procent mot 71,1 procent).

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

Senaste två veckorna har jag visat att rapporteringen om att AI-datacenter förbrukar enorma mängder vatten samt kraftigt höjer temperaturen är felaktiga. Det som fått allra störst spridning är påståendet att AI är mycket energiintensivt, vilket också är falskt.

Trots att de inte är sanna har de spridits brett både i media och i sociala medier och fått ett stort genomslag. Det går inte en enda frågestund vid en föreläsning utan att någon ställer en fråga till mig om det.

Hur kommer det sig att något så fel kan få sådan räckvidd? Är det en konspiration?

Narrativ kraftigare än konspiration

Nej, jag tror det handlar om något annat.

Påståenden om AI spreds inte för att de var välbelagda, utan för att de landade mitt i två starka opinionsströmmar samtidigt.

Den ena var klimatdebatten, där behovet av att minska fossilberoendet är genuint och viktigt. Den andra var oron bland journalister och kreatörer för att AI ska ersätta dem. Den gruppen är extra medveten och oroad över klimatförändringarna.

Här kom något – AI – som hotade både klimatet och deras egna jobb.

Dessutom är ju, som vi vet, media alltid extra pigga på negativa nyheter och att varna för faror.

Påståendena om AI fick ett eget liv. När tillräckligt många upprepar något börjar det kännas sant, även för dem som egentligen borde veta bättre. De som sprider det vidare har sällan gjort grundarbetet. De tror på det för att så många andra sagt det, vilket gör att ännu fler tror på det av samma anledning. Ingen konspiration, men när det händer är det kraftfullare än konspirationer.

Jag åkte dit

Jag gick själv i fällan. Ett bra tag trodde jag att AI var extra energiintensivt. Mitt svar när någon frågade var att det var värt det. Att vi kunde använda AI till att minska energiåtgång inom andra områden.

Några började dock granska påståendena. En av dem var Hannah Ritchie, klimataktivist som en gång trodde att världen var på väg åt helvete, tills hon såg Hans Roslings TED-talk och insåg att framsteg och elände existerar samtidigt. Hon lade om sitt liv, blev forskare vid Oxford och började jobba på Our World in Data, sajten som presenterar statistik om världens utveckling.

Således en person som bryr sig om miljö och klimat, vill se en omställning bort från fossilt, och har kunskap nog för att kunna tänka själv och stå emot starka narrativ.

Hon skrev dels att det som hävdades om AI och energi inte var sant, och dels satte hon energiåtgången i ett sammanhang. För en styrka med det som påstås om AI kring energi eller vatten är att vi inte har en susning om hur mycket energi som går åt till annat i våra liv.

När jag läste hennes texter och kollade på källorna började det gå upp för mig att jag nog hade blivit lurad. I arbetet med min bok om AI grävde jag själv mig ner i siffrorna och förstod att jag och nästan alla andra hade haft fel. AI var inte ett dugg extra energiintensivt.

Men trots att jag insåg det, kändes det fel. Trots fakta kände jag mig som en "klimatförnekare" när jag nu svarade på frågor vid föreläsningar. Som någon som försöker bortförklara en nackdel med en ny teknik. Det är ju bisarrt att känna så, men så var det. Det har gått över nu och istället blivit till en ilska över hur återigen grundlösa påståenden håller oss tillbaka.

Vinden börjar vända

Trots hur starka narrativ än är när de sätter sig så är de inte orubbliga. Hannah Ritchie började själv studera påståendena efter att ha läst Andy Masleys granskning. Han är en enskild forskare och skribent, men som nu börjar få ett globalt genomslag.

Allt fler fångar upp hans granskningar av påståendena och hjälper till att sprida dem. Tidigare fanns inte ens något bemötande, nu finns det och jag tycker mig kunna se att vinden börjar vända.

Trots det så borde flera stora nyhetsmedier plocka fram skämskudden. Det är pinsamt att ni sprider den här sortens grundlös propaganda.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Förra veckan skrev jag om det falska påståendet om AI:s extremt stora törst och förbrukning av vatten. Nu sprids ett nytt påstående, som verkar vara minst lika svajigt.

I ett paper hävdar en grupp forskare att AI-datacenter (stora serverhallar) skapar en lokal temperaturhöjning på i snitt 2 °C — en "data heat island effect" – upp till 10 kilometer från ett datacenter. Vilket skulle påverka nära 350 miljoner människor.

Låter illa, va?

Flera stora nyhetsmedier kastade sig över studien:

CNN:
Scientists have found an alarming environmental impact of vast data centers
They are creating “heat islands,” warming the land around them by up to 16 degrees Fahrenheit, and making life hotter for more than 340 million people.

Independent:
Data centers ‘warming the land around them by up to 16 degrees’
New research from the University of Cambridge reveals that the rapid expansion of AI data centers is creating "data heat islands" that significantly warm surrounding environments.

India Today:
AI Data centres creating heat islands, raising temp by 9°C, scientists confirm
In extreme cases, the jump can be as high as the difference between a pleasant Delhi winter morning and a scorching May afternoon.

Låter riktigt illa, va?

Du kan slå av fläkten och andas ut, för studien är mycket troligt ute och cyklar.

Återigen är det Andy Masley som jobbat hårt för att granska innehållet i papret, men jag har själv också nagelfarit den.

Datan mäter inte det forskarna påstår

För det första har studien inte granskats av andra forskare. Det i sig betyder inte att den innehåller fel, men att som medierna ovan tvärsäkert basunera ut resultatet är direkt oansvarigt.

Studiens allra största svaghet är att satellitdatan de använder mäter yttemperatur, inte lufttemperatur. Alltså temperaturen på mark, snö, gräs, tak eller trädkronor. Trots det skriver de om "atmospheric heat", mikroklimat och effekter på människors hälsa och välfärd – slutsatser som kräver lufttemperaturdata, inte yttemperaturdata.

De menar att temperaturhöjningen beror på spillvärmen från datacentren. Den värmen går ut i luften och måste vara extrem både i sin temperatur och mängd för att värma upp jordytan upp till 10 kilometer från datacentret.

Istället finns en mycket rimlig förklaring till temperaturökningen: Ett datacenter innebär just nya ytor, som byggnader med tak, parkeringsplatser, vägar och annan infrastruktur kring det.

Tänk dig effekten av att du går barfota på gräs en varm, solig sommardag och sedan kliver ut på en asfaltsväg.

Då man i studien valt bort datacenter i eller nära städer – för att inte blanda ihop effekter från den övriga staden – så har dessa datacenter sannolikt ofta ersatt gräs, skog, buskar eller annan natur. Alltså, nya ytor som är varmare.

Det här är en otroligt uppenbar invändning, som man inte ens försöker testa i studien. Man kunde jämfört med andra typer av byggnader, som inte skapar spillvärme, och se om samma temperatureffekt uppstår där. (Exempelvis ett stort logistiklager, som likt ett datacenter orsakar omkringliggande infrastruktur och byggnader.) Om ja, så har yttemperaturökningen inget att göra med att det är ett datacenter. Om nej, så kan de tyda på att studien har rätt.

Faller på sin egen orimlighet

En annan svaghet är just den enorma effekten. Utan att ens räkna på det så borde en varningsklocka ringt hos forskarna när de tänkte på vad som krävs för att spillvärme ska värma upp ett så stort område.

Tänk dig att du kliver ut från en restaurang och när du går förbi köket känner du hur det blåser värme från en fläkt. Det är restaurangkökets "spillvärme". Sådana fläktar ska alltså värma upp ett område på 314 kvadratkilometer! Såklart skapar tusentals servrar mycket mer värme än ett kök – men 314 kvadratkilometer!

Jag bad ChatGPT respektive Gemini gör en beräkning som uppskattar mängden energi som krävs för att värma upp ett område så mycket som de hävdar i studien. Gemini kommer fram till 4,5 GW. ChatGPT kom fram till 2-4 GW.

Ett modernt, massivt hyperscale-datacenter har en maximal elförbrukning (och därmed maximalt värmeutsläpp) på ungefär 0,1 till 0,5 GW (då studiens data avslutas 2024 finns sannolikt inga eller mycket få datacenter som är så stora i underlaget.) De 2-4 GW som fysiken kräver för att upprätthålla den uppmätta temperaturgradienten över landskapet är därmed ungefär fyra till 40 gånger högre än vad världens största datacenter överhuvudtaget kan producera.

Stoppa spridningen

Det finns ytterligare små och stora problem med detta paper, men för det hänvisar jag er till Andy Masleys genomgång.

Nu får vi gå in i pandemiläge. Vaccinet mot att denna studie får samma genomslag som det grundlösa påståendet om AI och vattenförbrukning är fakta och granskning.

Ser du att denna studie fortsätter att spridas okritiskt i nyhetsmedia eller sociala medier, skicka gärna denna och Andy Masleys artikel till dem.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Pessimistdimma

Runt om i sociala medier sprids påståendet att en enda fråga eller instruktion (prompt) till ChatGPT förbrukar en halvliters vattenflaska.

Det är en förfalskning av ett gammalt påstående om att 20 till 50 promptar gör av med en halvliter vatten.

Dessa påståenden är alldeles för dåliga för att vara sanna. Istället är det en pessimistdimma som sprids.

Men innan vi kommer till det, låt oss förstå hur vattenförbrukning är kopplat till AI.

AI-datacenter förbrukar vatten främst för kylning. När servrarna arbetar blir de varma, och värmen måste ledas bort för att systemen ska fungera. I många anläggningar används vatten i kylsystemen, och det mesta av det vatten som faktiskt förbrukas blir inte förorenat utan avdunstar när värmen förs bort.

En mindre del blir kvar som så kallat blowdown-vatten, där salter och ibland kemikalier mot korrosion, bakterier och avlagringar har koncentrerats. Det vattnet kan behöva behandlas innan det släpps ut eller skickas till rening, ungefär som annat avloppsvatten.

Datacentren förorenar alltså inte vattnet, utan den springande punkten är hur mycket vatten som de förbrukar.

En som gjort ett stort arbete för att både kartlägga och visualisera det är Andy Masley. Han är tidigare fysiklärare, har dubbla masterexamina i fysik och psykologi och forskar nu kring AI. Dessutom är han vegan. Det senare är relevant eftersom sammanhanget gör att man annars kanske kunde misstänka att han är fossilälskande tokhöger, eller något sånt.

Han har skrivit mycket om AI och både energi- och vattenförbrukning.

Ett problem, som bidrar till att påståenden likt de ovan får fötter, är att folk i allmänhet inte har en susning om hur mycket vatten som går åt till någonting. Då är det lätt att bli förfärad.

Så mycket vatten förbrukar ChatGPT

Om man räknar in produktionen av el, samt kylningen av datacentret, så förbrukar en ChatGPT-prompt cirka 0,31 milliliter. Alltså 0,06 procent – eller 0,6 promille – av en 500 milliliters vattenflaska.

För att sätta det i perspektiv så förbrukar hela produktionskedjan för en hamburgare av nötkött cirka 2500 liter vatten. Byter du till kycklingburgare landar vi på cirka 650 liter och för en växtbaserad burgare på cirka 150 liter. (Det här bygger på siffror från Water Footprint Network, och jag har inte kollat om de är överdrivna.)

AI jämfört med golfbanor

Andy Masley har kartlagt och jämfört AI-datacenter med flera andra verksamheter, däribland golfbanor.

ChatGPT motsvarar cirka 0,018 procent av vattenanvändningen för alla golfbanor i USA. USA:s golfbanor använder cirka 5 474 gånger mer vatten än ChatGPT.

Bara golfbanorna i Arizona använder cirka 148 gånger mer vatten än ChatGPT.

Alla datacenter i USA (alltså inte bara för AI) gjorde enligt de senaste siffrorna (2023) av med cirka 3,3 procent av golfbanornas vattenförbrukning.

Det finns enskilda golfbanor som förbrukar mer vatten än ChatGPT i hela världen.

Quail Creek gör av med ungefär 6 gånger mer vatten än ChatGPT, Omni Tucson National cirka 4 gånger mer och Ventana Canyon cirka 3 gånger mer, enligt Pima Countys sammanställning.

Golfbanor är törstiga, men det är inget mot majs.

ChatGPT motsvarar:

• cirka 0,0035 procent av all bevattnad majsodling i USA

• cirka 0,0088 procent av bevattnad majsodling i Nebraska

Alla datacenter i USA motsvarar:

• cirka 0,62 procent av all bevattnad majsodling i USA

• cirka 1,58 procent av bevattnad majsodling i Nebraska

Majsproduktion gör alltså av med cirka 28 900 gånger mer vatten än ChatGPT och cirka 161 gånger mer än alla datacenter i USA.

Flaskvatten då?

ChatGPT:s vattenförbrukning motsvarar cirka 0,43 procent av USA:s vattenförbrukningen för tillverkning av flaskvatten. Inte ens alla datacenter i USA kommer upp i samma mängd förbrukat vatten, med motsvarande 76 procent.

Framåt då?

När det kommer till framtida förbrukning får vi tyvärr förlita oss på prognoser, och när något växer så snabbt som AI, så är min utgångspunkt att de är alldeles för låga. Men om vi tittar på de som finns så blir det så här:

All användning av AI i USA når cirka 8,5 procent år 2030 av samtliga golfbanors vattenförbrukning. ChatGPT 0,047 procent. ChatGPT år 2030 når inte ens två procent av golfbanorna i Arizona. Det krävs all användning av AI i USA för att passera Arizona.

All användning av AI i USA passerar år 2030 tillverkning av flaskvatten och gör av med ungefär dubbelt så mycket. Men majsproduktion i USA gör fortfarande av med över 60 gånger mer vatten.

Ska vi inte bry oss alls?

Jo, såklart ska vi försöka minimera vattenförbrukning relaterat till AI och datacenter i allmänhet. Det är också precis vad som görs.

För att minska vattenförbrukningen i datacenter har man framför allt försökt minska behovet av kylning där vatten avdunstar. Det görs genom mer slutna kylsystem, vätskekylning närmare chipen, bättre styrning av temperatur och luftflöden, fler sensorer som upptäcker läckor och ökad användning av återvunnet vatten i stället för dricksvatten.

Effekten har varit tydlig: Microsoft har sänkt sin vattenintensitet med omkring 45 procent på några år, AWS med 40 procent sedan 2021, Meta med ungefär 40 procent sedan 2020, och Google säger att nya lågvattenlösningar kan minska vattenanvändningen med upp till 50 procent på en anläggning.

Det är bra om bolagen har fortsatt press på sig att minska både energi- och vattenförbrukning, men det ska bygga på fakta. Inte massa hittepå-siffror som sprids ut i en pessimistdimma.

Mathias Sundin
Arge optimisten

• En brittisk studie på 25 000 ungdomar under tre år hittar inga bevis för att skärmtid leder till ökad ångest eller depression.

• Varken aktiv eller passiv användning av sociala medier visar samband med försämrad psykisk hälsa.

• Forskarna använde avancerad statistisk metod som skiljer mellan individuella skillnader och förändringar över tid.

Stor brittisk studie följde ungdomar under tre år

Forskare vid University of Manchester har genomfört en av de mest omfattande studierna hittills om sambandet mellan digital teknik och ungdomars psykiska hälsa. Studien följde 25 629 brittiska ungdomar i åldern 11 till 14 år under tre läsår, från hösten 2021 till hösten 2023.

Deltagarna rapporterade hur mycket tid de spenderade på sociala medier som TikTok, Instagram och Snapchat under en normal vardag. De svarade också på frågor om hur ofta de spelade dator- eller konsolspel och besvarade frågor om sina känslor och sitt mående.

Resultaten visar att det inte finns några belägg för att mer tid på sociala medier eller mer frekvent spelande leder till ökade symptom på ångest eller depression bland vare sig flickor eller pojkar.

Metoden möjliggjorde säkrare slutsatser

Studien, publicerad i Journal of Public Health, använde en avancerad statistisk metod kallad random intercept cross-lagged panel model. Denna metod gör det möjligt att skilja mellan stabila skillnader mellan individer och förändringar inom samma individ över tid. Detta är viktigt eftersom tidigare forskning ofta blandat ihop dessa två typer av effekter, vilket kan leda till felaktiga slutsatser.

Forskarna kontrollerade också för faktorer som kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och eventuella särskilda utbildningsbehov.

Aktivt eller passivt användande spelade ingen roll

Forskarna undersökte också om sättet ungdomar använder sociala medier spelar roll. Deltagarna fick uppskatta hur stor del av sin tid de ägnade åt att aktivt delta, som att chatta med andra och posta bilder och videor, jämfört med att passivt skrolla genom flöden och titta på andras inlägg.

Analyserna visade att varken aktiv eller passiv användning av sociala medier hade något samband med utveckling av psykiska problem. Detta resultat utmanar teorin om att passivt scrollande skulle vara mer skadligt än aktivt deltagande.

Spelande kan minska när ungdomar mår dåligt

Studien fann också ett oväntat samband hos pojkar. De som hade mer symptom på psykisk ohälsa spelade mindre spel året efter. Forskarna föreslår att detta kan bero på att ett vanligt symptom på depression är att man drar sig tillbaka från aktiviteter man tidigare tyckt om.

En annan möjlig förklaring är att föräldrar till dessa ungdomar kan ha begränsat deras speltid på grund av oro över sambandet mellan spelande och psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att föräldrar med negativa attityder till spel tenderar att vara mer kontrollerande och att föräldrar ofta sätter strängare spelregler för pojkar än för flickor.

Forskarna uppmanar till förändrat fokus

Forskarna bakom studien betonar att deras resultat inte betyder att allt som händer online är ofarligt. Kränkande meddelanden, press från sociala medier och extremt innehåll kan fortfarande påverka ungdomars välmående negativt. Men att enbart fokusera på skärmtid är inte till hjälp.

Qiqi Cheng, huvudförfattare till studien, säger att resultaten inte stödjer idén att tid på sociala medier eller spelande leder till psykiska problem. Bilden är långt mer komplex än så.

Neil Humphrey, medförfattare, säger att ungdomars val kring sociala medier och spelande kan formas av hur de mår, men inte nödvändigtvis tvärtom. I stället för att skylla på tekniken behöver samhället ägna uppmärksamhet åt vad ungdomar faktiskt gör online, vilka de har kontakt med och hur mycket stöd de känner i sin vardag.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Sju studier som rapporterat mikroplast i hjärnan, testiklarna och andra organ har utmanats av andra forskare i vetenskapliga tidskrifter.

• Analytiska tekniker för att mäta mikroplast i vävnad kan ge falskt positiva resultat eftersom kroppsfett kan förväxlas med vanliga plaster.

• Forskare menar att metoderna förbättras snabbt och att osäkerheten kring mängden mikroplast i kroppen minskar alltmer.

Studier möter kritik

Flera uppmärksammade studier som rapporterat förekomst av mikro- och nanoplast i hjärnan, testiklarna, placentan och artärer har ifrågasatts av forskare. Kritiken handlar om metodologiska brister och risken för kontamination och falskt positiva resultat.

En studie från februari som hävdade att nivåerna av mikroplast i mänskliga hjärnor kan öka snabbt utmanades i november av en grupp forskare. De menade att studien hade begränsade kontroller för kontamination och saknade valideringssteg som kan påverka tillförlitligheten i de rapporterade koncentrationerna.

Dr Dušan Materić vid Helmholtz Centre for Environmental Research i Tyskland var en av kritikerna. Han påpekade att fett kan ge falskt positiva resultat för polyeten, och hjärnan består av cirka 60 procent fett. Han menar att ökande fetmanivåer i befolkningen skulle kunna vara en alternativ förklaring till den trend som rapporterades i studien.

Standardkontroller saknas

En central mätmetod för mikro- och nanoplast kallas Py-GC-MS. Metoden innebär att provet värms upp tills det förångas, varefter ångorna analyseras. Problemet är att vissa molekyler från polyeten och PVC också kan produceras från fett i mänsklig vävnad.

Dr Cassandra Rauert, miljökemist vid University of Queensland i Australien, ledde en studie i januari 2025 som granskade 18 studier. Enligt hennes analys hade dessa studier inte tagit hänsyn till risken för sådana falskt positiva resultat.

Rauert menar att många av de rapporterade koncentrationerna av mikroplast är orealistiska. Hon säger att det saknas bevis för att partiklar mellan 3 och 30 mikrometer kan ta sig in i blodomloppet. Baserat på vad man vet om faktisk exponering i vardagen är det enligt henne inte biologiskt rimligt att så mycket plast skulle hamna i dessa organ.

Tekniska begränsningar

Nuvarande instrument kan inte detektera partiklar i nanostorlek, enligt Rauert. Det är just nanopartiklar som kan passera biologiska barriärer och som man förväntar sig hitta i människor.

Dr Frederic Béen vid Vrije Universiteit Amsterdam påpekade att standardiserade riktlinjer för hur man korrekt analyserar mikro- och nanoplast ännu inte finns. Han noterade att många studier inte följt grundläggande laboratoriepraxis som borde följas. Det handlar om åtgärder för att utesluta bakgrundskontamination, blankprover, upprepade mätningar och testning av utrustning med prover som innehåller en känd mängd mikroplast.

Snabba förbättringar

Trots kritiken finns det positiva nyheter. Béen säger att det analytiska arbetet med flera tekniker förbättras snabbt. Han menar att det finns allt mindre tvivel om att mikro- och nanoplast faktiskt finns i vävnader. Utmaningen är fortfarande att veta exakt hur många eller hur mycket. Men osäkerheten minskar mer och mer.

Professor Marja Lamoree vid Vrije Universiteit Amsterdam, som ledde en studie från 2022 som först rapporterade detektion av mikroplast i mänskligt blod, försvarade sina resultat. Hon påpekade att blodprover kan tas färska utan påverkan från plast eller luft. Hon är övertygad om att de detekterade mikroplast, även om den uppskattade mängden kan vara två gånger lägre eller tio gånger högre.

Enkla försiktighetsåtgärder

Forskarna gav också praktiska råd. Professor Lamoree säger att hon själv tar vissa försiktighetsåtgärder. Hon försöker använda mindre plastmaterial, särskilt vid matlagning eller uppvärmning av mat och undviker att dricka från plastflaskor. Hon vädrar också sitt hus regelbundet.

Materić påpekade att det finns enkla sätt att minska intaget av mikroplast. Om man är oroad för vattnet fungerar det att filtrera genom kol. Experter rekommenderar också att undvika mat eller dryck som värmts i plastbehållare.

Rauert tror att det mesta av den mikroplast som människor får i sig eller andas in sannolikt stöts bort av kroppen.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• En enkel textfråga till AI använder bara 114 joule - lika mycket som att köra mikrovågsugnen i en tiondels sekund.

• Att generera en högkvalitativ bild kräver 2 282 joule, vilket motsvarar fem och en halv sekund i mikrovågsugnen.

• Även den största textmodellen använder bara 6 706 joule per svar, mindre än vad som krävs för att köra mikrovågsugnen i åtta sekunder.

Textgenerering kräver minimal energi

En ny omfattande analys från MIT Technology Review visar att enskilda AI-frågor förbrukar förvånansvärt lite energi. Forskare vid University of Michigan har mätt energiförbrukningen för olika typer av AI-uppgifter och funnit att de flesta vardagliga användningar kräver mycket små mängder elektricitet.

Den minsta modellen i studien, Meta's Llama 3.1 8B, använder endast 57 joule från processorn för att svara på frågor. När forskarna räknade in kylning och andra system blev den totala förbrukningen 114 joule per svar. Detta motsvarar energin för att köra mikrovågsugnen i en tiondels sekund.

Även komplexa uppgifter som att skriva reseplaner för Istanbul eller förklara kvantdatorer kräver samma låga energimängd. Enkla frågor som att be om skämt använder ofta nio gånger mindre energi än mer komplicerade uppgifter.

Den största textmodellen i studien, Llama 3.1 405B med 405 miljarder parametrar, förbrukar 6 706 joule per svar. Detta räcker för att köra en mikrovågsugn i åtta sekunder.

Bildgenerering mer effektiv än förväntat

Att skapa bilder med AI kräver överraskande lite energi jämfört med de största textmodellerna. Stable Diffusion 3 Medium använder 2 282 joule för att generera en standardbild med upplösningen 1024 x 1024 pixlar. Detta motsvarar fem och en halv sekund i mikrovågsugnen.

Bildgenererande modeller arbetar ofta med färre parametrar än stora textmodeller, vilket förklarar den lägre energiförbrukningen. Energikravet beror inte på vad bilden föreställer - att skapa en bild av en skidåkare på sanddyner kräver samma energi som en astronaut som odlar på Mars.

Öppna modeller möjliggör noggrann mätning

Forskarna använde specialverktyg för att mäta energiförbrukningen hos GPU-chips av typen H100, som används i de flesta AI-datacenter. De fann att fördubblingen av GPU:ns energiförbrukning ger en bra uppskattning av hela systemets energibehov, inklusive processorer, fläktar och kylning.

Studien fokuserade på så kallade open source-modeller som kan laddas ner och testas av forskare. Till skillnad från slutna system som ChatGPT, Google Gemini och Anthropic Claude kan forskare mäta energiförbrukningen hos öppna modeller exakt.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

Jag läste nyligen Steven Levys bok om iPoden, The Perfect Thing. Den kom ut 2006, vilket gör den till ett intressant tidsdokument. Den är skriven mitt i iPod-hypen och samtidigt innan iPhone och Spotify.

Såklart berättar den historien om den makalösa manicken som räddade Apple, gjorde Steve Jobs till en återvändande hjälte och vände upp och ner på musikindustrin. "Tusen låtar i fickan", var briljant marknadsföring och en liten revolution.

Men den berättade också om iPod-skräcken. Alla pessimistiska förutsägelser som förståsigpåare målade upp i kölvattnet från den lilla musikspelaren. Vi glömmer ju så snabbt sånt där, men mitt i det verkar det så verkligt, så farligt, så oroväckande.

Jag kollade upp hur det gick för pessimisternas spådomar.

Hörselskador

Kritiker menade att de ikoniska vita hörlurarna kunde pumpa ut ljud i farliga decibelnivåer och få en hel generation att förlora hörseln innan 30-årsdagen. Tidningarna berättade skräckhistorier om dånande ljud i öronen och permanent hörselnedsättning.

En omfattande analys av amerikanska tonåringars hörsel (NHANES 1988–2010) fann inga signifikanta långsiktiga förändringar i förekomsten av hörselnedsättning, trots att hörlursexponeringen ökat kraftigt under perioden. En stor norsk studie (HUNT, 1998–2018) kunde inte påvisa någon generell hörselförsämring kopplad till personliga musikspelare. Endast de som rapporterade att de lyssnade på mycket hög volym tenderade att ha något sämre hörsel (i genomsnitt ~1–2 dB sämre hörtröskel)​ medan måttlig användning inte verkade påverka hörseln.

Rån

Runt mitten av 2000-talet noterades en ökning i rån i USA och en del andra länder, och vissa pekade ut den explosionsartade spridningen av iPods som en möjlig orsak. Begreppet "iCrime wave" myntades för att beskriva hypotesen att fler iPods i omlopp ledde till fler rån. Forskarna bakom iCrime-studien betonade själva att sambandet mellan iPod-försäljning och brottsökningen är korrelativt och inte bevisar orsakssamband (vilket inte hindrade media att just göra den kopplingen.)

Efter en kort uppgång 2005 och 2006 fortsatte den långsiktiga trenden med minskande rån - och våldsbrott i USA. Kriminologer och analytiker har pekat på andra samtida faktorer som mer troliga förklaringar till brottsökningen. Till exempel har ökningar i våldsbrott kring 2006 attribuerats till en kombination av gängaktivitet, vapenanvändning, narkotikamarknader och minskad polisiär närvaro på vissa platser.

Död

När folk lyssnade på musik skulle de oftare skadade i trafiken. Här är slutsatserna mindre tydliga. Officiell statistik över trafikolyckor i USA har inte visat någon stor ökning av distraktionsrelaterade krascher under 2000-talets slut eller 2010-talets början (då ju smartphones slog igenom.) År 2015 identifierades 442 dödsolyckor där förarens mobilanvändning angavs som distraktion, knappt högre än 366 fall år 2010. I dessa fall var det sällan själva musiklyssnandet som var boven, utan att man skrev sms eller surfade på internet.

Det fanns emellertid statistik som stödde att fler fotgängare blev påkörda. År 2004/2005 inträffade 16 fall där en gångtrafikant med hörlurar blev påkörd. Vilket steg till 47 fall 2010/2011.

iPod-finger

Under 2005 dök artiklar upp i brittiska tidningar där kiropraktorer varnade för att överdrivet klickande på iPodens scrollhjul kunde ge liknande smärtor som “SMS-tumme”. ”iPod finger” målades upp som ett nytt teknologiskt hälsoproblem.

Det kom aldrig några rapporter om skador på grund av iPodens klickhjul. Mycket riktigt försvann uttrycket när pekskärmar tog över (varpå vi fick nya påståenden om ”iPhone-tumme” etc.).

Samma gamla visa

Ipoden-skräcken visade sig vara samma gamla visa vi berättat så många gånger förr. Fantasifulla problem som ibland är rent hittepå, ibland baserat på något verkligt men grovt överdrivet. Om du alltid lyssnar på väldigt hög musik och inte ser dig för i trafiken kan du skadas. Bara för att några beter sig så gör det inte till ett samhällsproblem.

Mitt problem är inte att vi uppmärksammar potentiella farhågor, utan att vi drar så långtgående slutsatser och målar upp dem som riktigt stora problem. Sedan när de flesta av problem inte ens materialiseras eller är mycket mindre än vi trodde, så går vi raskt vidare och gör samma misstag igen med nästa pryl eller teknik.

Det gör oss dummare, räddare och onödigt försiktiga.

Mathias Sundin
Arge optimisten

• Personlig användning av AI som ChatGPT och Claude har liten påverkan på miljön jämfört med andra dagliga aktiviteter.

• En ChatGPT-sökning använder endast 3 wattimmar energi, vilket motsvarar att titta på teve i 3 minuter eller ladda upp 30 bilder till sociala medier.

• Vattenförbrukningen för AI är liten – datorcenter använder endast 500 ml vatten per 300 sökningar, medan en hamburgare kräver över 2000 liter vatten att producera.

AI-användningens verkliga miljöpåverkan

När många diskuterar AI och miljön cirkulerar ofta missvisande påståenden. Data visar att personlig användning av AI-språkmodeller som ChatGPT har minimal miljöpåverkan jämfört med vanliga dagliga aktiviteter.

En ChatGPT-sökning använder cirka 3 wattimmar energi, vilket är 10 gånger mer än en Google-sökning. Men detta motsvarar att titta på TV i 3 minuter, ladda upp 30 bilder till sociala medier, eller köra en bil 4,5 meter.

Siffrorna i kontext

ChatGPT används av över 300 miljoner användare dagligen och hanterar en miljard meddelanden per dag. Trots denna massiva användning motsvarar hela ChatGPTs energianvändning endast 20 000 amerikanska hushåll – ungefär lika stort som staden Barnstable i Massachusetts.

För att sätta detta i perspektiv:

• Google Maps använder energi motsvarande 11 000 hushåll

• Fortnite använder energi motsvarande 23 000 hushåll

• Zoom använder energi motsvarande 150 000 hushåll

• Spotify använder energi motsvarande 200 000 hushåll

• Netflix använder energi motsvarande 800 000 hushåll

• YouTube använder energi motsvarande 1 miljon hushåll

Vattenanvändning i kontext

AI-datorer använder vatten för kylning, men mängden är mycket mindre än vad som ofta påstås. Medan en vanlig siffra säger att 20-50 ChatGPT-sökningar använder 500 ml vatten, visar en närmare analys att datacenter faktiskt endast använder 500 ml vatten per 300 sökningar – endast 15 procent av den totala vattenanvändningen. Resterande 85 procent används för elproduktion eller kommer från den ursprungliga träningen av modellen.

Detta kan jämföras med annan internetanvändning:

• Skicka ett e-postmeddelande: 10 ml vatten

• Publicera ett foto på sociala medier: 10 ml vatten

• En banktransaktion online: 20 ml vatten

• En ChatGPT-fråga: 30 ml vatten

• Nedladdning av en app: 40 ml vatten

• En timmes streamad musik: 250 ml vatten

• En timmes GPS-navigering: 260 ml vatten

• En timmes sociala medier: 430 ml vatten

• En timmes videomöte: 1720 ml vatten

En hamburgare kräver över 2000 liter vatten att producera.

Personlig AI-användning inte en klimatbov

Data visar att fokuseringen på personlig AI-användning som en miljöbov är missriktad. Den energi som går åt till att ställa en fråga till ChatGPT motsvarar 0,00043 dollar i elförbrukning. Ett genomsnittligt hushåll använder 350 000 gånger mer energi varje månad.

Om varje Google-sökning i världen skulle ersättas med en ChatGPT-sökning skulle det öka internets globala energibehov med endast 1 procent, vilket kan jämföras med den årliga ökningen av internetanvändare på 3,4 procent.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Ny studie visar ingen minskning av insekter i Sverige under de senaste 35 åren.

• På en plats i Skåne har antalet insekter till och med ökat.

• Studien baseras på data från fyra olika platser i Sverige.

Långtidsstudie visar stabila insektspopulationer

En ny studie ledd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala har analyserat fångsten av insekter på fyra olika platser i Sverige under de senaste 35 åren. Resultatet visar att insekterna inte har minskat i antal under denna period, rapporterar TT.

Mattias Jonsson, forskare vid SLU och ledare för studien, säger: "Resultatet är ganska tydligt. Vi kan inte se någon minskning överlag. På en plats – Alnarp i Skåne – har insekterna till och med ökat."

Forskarna har använt så kallade sugfällor placerade i jordbrukslandskap som har fångat flygande insekter sedan 1980-talet. Fällorna finns i Alnarp (Skåne), Lanna (Västergötland), Ultuna (Uppland) och Sunderbyn (Norrbotten).

I studien har forskarna beräknat både den totala biomassan av insekter för varje år och det totala antalet insekter. Totalt har över två miljoner insekter analyserats under hela tidsperioden. Insekterna har delats in i 31 olika taxonomiska grupper för att undersöka om vissa typer av insekter är mer sårbara än andra.

Positiva trender för vissa insektsgrupper

Studien visar att många steklar, som bin och parasitsteklar, verkar klara sig bra. Jonsson noterar: "Intressant nog verkar det gå bra för många av steklarna, som bin och parasitsteklar."

Trots de positiva resultaten understryker Jonsson att många arter fortfarande kan vara utsatta: "Jag vill absolut inte säga att det inte finns problem. Men jag ser än så länge ingen insektsapokalyps i Sverige."

Insektsutrotning bygger på antaganden

"Överraskande", kallar TT nyheten Men för läsare av Warp News var det inte så förvånande. I vår granskning av det påstådda sjätte massutdöendet av arter förra året noterade vi att det till stor del bygger på utdöende av insektsarter. Dock ej i huvudsak på faktiska observationer, utan på teoretiska modeller och antaganden.

Warp NewsAnders Bolling

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

"Teknikdrivet Armageddon"

De två största valen under supervalåret 2024, Indien och EU, är nu genomförda. Ungefär 800 miljoner väljare har röstat. Varningarna om att vi skulle översköljas av AI-desinformation har duggat tätt och effekten skulle bli mycket allvarlig, sas det.

"Vi är på väg mot ett teknikdrivet Armageddon," hävdade Nobelpristagaren Maria Ressa. 1500 experter från akademi, näringsliv, myndigheter, det internationella samfundet och civilsamhället rankade AI-genererad desinformation som det näst största globala hotet i år. (Krig kom på femte plats.)

Har du märkt mycket av det? Har all denna AI-desinformation skakat om valrörelserna och utfallet i dem?

Det mesta kända exemplet på en fejkad AI-bild är påven i en lustig jacka:

Någon har tydligen också gjort en bild på påven i en lustig hatt:

Men det där har såklart inget med några val att göra. Exempel på AI-genererad desinformation i valen har såklart förekommit, men tycks ha fått liten spridning och ännu mindre effekt. I Indien skapades exempelvis deep fakes av två Bollywoodstjärnor som förde ut valpropaganda. Det avslöjades snabbt och polisanmäldes. En bild gjordes av holländske EU-kandidaten, Frans Timmermans, ombord på ett privatjet, när han i verkliga fallet flög vanligt flyg. Det upptäcktes och debunkades.

Det finns fler exempel, men någon våg av desinformation syns inte till. Vi får emellertid invänta större genomgångar för att vara säkra.

Hur gick det i världens mest utsatta land?

För en utvärdering kan vi titta på ett val som hölls i början av året i ett land som är i en mycket utsatt position, Taiwan. Kina har stort intresse av att påverka valet, bland annat med desinformation. Taiwan är möjligen det land i världen som är mest utsatt för informationskrigföring. Där finns det nu rapporter om vad som hände i valet.

De kommer fram till att ja, det pågår koordinerade desinformationsinsatser mot Taiwan, främst från Kina. Ju närmare valet kom, desto större spridning fick innehåll från trollkonton. En del av detta var AI-genererat, men utgör en låg procent av all information relaterat till valet (1,6 procent av sociala medier-innehåll kom från trollkonton, och oklart hur mycket som var AI-genererat.)

Den mest omfattande rapporten slår fast att desinformationen inte påverkade valdebatten eller valresultatet.

Taiwans minister för digital affairs, Audrey Tang, kommer till samma slutsats. Trots att denna informationskrigföring pågått mycket aktivt under minst ett årtionde så var polariseringen efter valet rekordlågt:

"Jag är verkligen glad att kunna rapportera att vårt val i januari var anmärkningsvärt fritt från polarisering. Faktum är att den effektiva polariseringen, hur människor ser på varandra över partigränser, sjönk till en historisk låg nivå efter valet," sa hon i en intervju vid Copenhagen Democracy Summit.

Ett verkligt problem, men storleken är överdriven

AI-genererad desinformation är ett verkligt problem. AI gör det enklare att skapa trovärdiga bilder, videos och ljud. Självklart kommer det användas allt mer i desinformation. Men det gör det per automatik inte till ett stort problem och definitivt inte till ett "teknikdrivet Armageddon" eller det näst största globala hotet.

För det spelar ju ingen roll om det produceras massa desinformation om denna inte når fram och faktiskt påverkar. En ny studie, som vi skrev om igår, visar just det:

• Desinformationen når väldigt få och de som redan är extrema.

• Det är inte sociala mediers algoritmer som föder folk med propaganda, utan framförallt söker personer själva aktivt upp den.

När desinformationen faktiskt når fram, ska den dessutom påverka. Den som ser den ska tro på den, bidra till att denne ändrar eller förstärker en åsikt och till sist påverka hur personen röstar eller agerar på annat sätt. Det är mycket svårt, även med AI. Jag har utvecklat den tankegången tidigare.

Warp NewsMathias Sundin

Det innebär ju inte att vi kan luta oss tillbaka och rulla tummarna. Tvärtom ska vi verkligen se till att ha effektiva motmedel. Taiwan jobbar aktivt med det och resultatet talar för sig själv.

Mathias Sundin
Arge optimisten

• Exponering för falsk information är koncentrerad till smala extremgrupper.

• Algoritmer spelar mindre roll än individuella val vid exponering för extremt innehåll.

• Sociala medier har inte visat sig vara den främsta orsaken till polarisering.

Exponeringen för desinformation är låg

En ny studie visar att genomsnittlig exponering för falskt och inflammatoriskt innehåll online är låg och koncentrerad till en liten grupp användare med starka motiv att söka sådan information. Majoriteten av sociala medieanvändare stöter sällan på desinformation.

En studie indikerar att de mest konservativa 20 procenten av USA:s befolkning stod för 62 procent av besöken på opålitliga webbplatser under presidentkampanjen 2016. Detta mönster återkommer i flera studier, där en liten andel användare står för majoriteten av exponeringen för extremistiskt innehåll.

Algoritmer är inte huvudsakliga drivkraften

Offentliga debatter om sociala medier har ofta fokuserat på att plattformarnas algoritmer är ansvariga för exponeringen för falskt och extremistiskt innehåll. Men forskning visar att individuella val spelar en större roll än algoritmer. En studie fann att algoritmer tenderar att föreslå mer måttligt innehåll och endast i liten utsträckning visar extremistiskt material till användare som inte aktivt söker det. Exempelvis visade en studie att endast 0,4 procent av YouTubes algoritmrekommendationer ledde till extremistiska kanaler.

Kausala påståenden saknar stöd

Det finns en utbredd uppfattning att sociala medier är en primär orsak till sociala problem som polarisering och politiskt våld. Men omfattande forskning har inte kunnat styrka dessa påståenden.

Istället visar flera studier att det är svårt att avgöra kausala samband mellan användning av sociala medier och negativa sociala trender. Studier av effekterna av att stänga av sociala medier visar inga mätbara effekter på politiska attityder eller polarisering.

Behov av ökad transparens och global forskning

För att bättre förstå och hantera desinformation behövs mer transparens från plattformarna och samarbete med forskare. Det är särskilt viktigt med forskning utanför USA och Västeuropa där data är bristfällig och skadorna kan vara allvarligare. Plattformar bör dela data för att möjliggöra bättre övervakning av exponering för skadligt innehåll och experiment för att mäta plattformars roll i att främja sådant innehåll.

Denna studie uppmanar till att fokusera på att mäta exponeringen för skadligt innehåll bland extremgrupper och att utveckla strategier för att minska efterfrågan på falskt och extremistiskt innehåll. Plattformar bör öka sina insatser för att begränsa skadligt innehåll i globala syd och auktoritära länder där exponeringen kan vara högre och resurserna för att hantera problemet är mer begränsade.

Warp NewsWarp Editorial Staff

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Den största oberoende studien i sitt slag finner inga bevis för att Facebook har en negativa inverkan på människor välbefinnande.

• Istället tyder analysen på en möjlig positiv relation.

• Studien använde data från nästan en miljon människor i 72 länder under 12 år.

Oxford Internet Institute har genomfört en omfattande studie ledd av professorerna Andrew Przybylski och Matti Vuorre. De analyserade data om välbefinnande från nästan en miljon människor i 72 länder under 12 år, tillsammans med faktisk användardata från miljontals Facebook-användare. Denna storskaliga studie syftade till att undersöka Facebooks globala inverkan på psykologiskt välbefinnande.

Ingen koppling till negativt välmående

Till skillnad från den gängse uppfattningen fann studien ingen koppling mellan Facebooks spridning och negativt välbefinnande. Istället tyder analysen på en möjlig positiv relation.

Forskarna använde befintliga data om välbefinnande från Gallup och Facebookdata om global plattformsmedlemskap. Facebook gav tillgång till data men påverkade inte studiens utformning eller dess resultat.

Studien utforskade också ålders- och könsskillnader i Facebooks inverkan på välbefinnandet. Den fann något mer positiva samband för män och yngre individer i olika länder, även om dessa trender inte var signifikanta.

Överensstämmer med andra studier

Denna forskning stämmer överens med tidigare studier av Oxfordteamet, som inte heller fann ökande negativa psykologiska resultat från teknikanvändning över tid.

I linje med denna studie har Warp News tidigare belyst liknande resultat.
I en artikel visade hur nya studier tyder på att den globala adoptionen av internet inte har lett till negativa psykologiska resultat.

Detta förstärker tanken att förhållandet mellan teknik, inklusive sociala medier som Facebook, och välbefinnande är mindre allvarligt än vad som ofta påstås.

Källa: Oxford Internet Institute

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.

• En ny analys visar att vindkraftverk har försumbar effekt på fågelpopulationer i Amerika.

• Utvinning av olja och gas visade sig orsaka en betydande minskning av fågelantal, till skillnad från vindkraft.

• Mediarapporteringen är mer fokuserad på vindkraftverkens påstådda skada på fåglar, vilket överskuggar den större påverkan av utvinning av fossila bränslen.

Ny forskning publicerad i Environmental Science & Technology ger ett nytt perspektiv på den länge debatterade frågan om vindkraftverkens påverkan på fågelpopulationer, skriver The Economist. I motsats till de vanliga farhågorna bland fågelskådare och aktivister, visar studien att vindkraftverk har haft liten till ingen effekt på antalet fåglar i USA.

Ekonomen Dr. Erik Katovich från Genèves universitet analyserade amerikansk data. Han korrelerade data om fågelpopulationer med platserna och byggdatum för vindturbiner i USA från 2000 till 2020. Hans resultat visar ingen signifikant påverkan på fågelpopulationer, inte ens bland större arter som hökar, gamar och örnar, som ofta anses vara mer sårbara.

Jämförelse mellan vindkraft och fossila bränslen

Studien bedömde också effekten av olje- och gasutvinning på fågelpopulationer. Resultaten visade en slående kontrast: en genomsnittlig 15-procentig minskning av fågeltal nära ny gasutvinning, på grund av faktorer som buller, luftföroreningar och störningar av habitat. Denna minskning var ännu mer tydlig, med 25 procent, i områden som anses vara "viktiga fågelområden".

Medierapportering kontra verklighet

Medierapporteringen målar emellertid upp en annorlunda bild. Under 2020 publicerade stora amerikanska nyhetsmedier betydligt fler nyheter om negativa effekter av vindturbiner på fåglar jämfört med de av olje- och gasutvinning. Denna skillnad i rapportering understryker ett behov av mer balanserad medierapportering som speglar den faktiska datan om miljöpåverkan.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.

Hur svårt är det att nå fram?

Tidigare i mitt liv var jag politiker i Norrköping. Då fick kommunledningen för sig att lägga en massa pengar på bygga om Idrottsparken, där IFK Norrköping spelar.

Mitt parti motsatte sig detta. Kommunens ekonomi var svag och pengarna behövdes till annat, tyckte vi.

Under ett par års tid drev vi kampanj mot detta. Det gick riktigt bra. Framsidor och helsidesuppslag i tidningarna, inslag och debatter i tv och radio. Vi delade ut flygblad i brevlådor och knackade dörr.

Vårt budskap nådde ut många gånger under lång tid.

Men nådde vi fram?

I valet 2010 hamnade jag i samtal med en väljare. Utan ens antydan från mig tog hon upp Idrottsparken. Hon var rejält uppretad på att fotbollen fick så mycket skattepengar och vården, där hon jobbade, fick så lite.

Här har vi en säker röst, tänkte jag.

Då ställer hon den förödande frågan:
"Hur ställer ni er till ombyggaden av Idrottsparken?"

Vi hade gjort allt. Fått stort genomslag. Vår åsikt träffade exakt rätt med hennes åsikt. En valfråga hon brydde sig mycket om. Och hon visste inte ens vad vi tyckte.

Det är svårt att nå fram.

Superdesinformationsåret 2024?

Varför skriver jag detta? För att många nu är väldigt oroade för desinformation från AI. Särskilt då 2024 är ett supervalår. Många länder ska rösta, däribland USA, EU och Indien.

"Vi är på väg mot ett teknikdrivet armagedon," sa Nobelpristagaren Maria Ressa om supervalåret. Särskilt pekar hon ut att AI gör det värre. "Utan fakta finns ingen sanning. Utan sanning finns ingen tillit", säger hon.

World Economic Forum har frågat 1500 experter från akademi, näringsliv, myndigheter, det internationella samfundet och civilsamhället hur de bedömer globala risker kommande år. Högst upp på listan placerar de extremväder och på andra plats AI-genererad desinformation. På två års sikt sätter de AI-desinformation på första plats. På femte plats kommer krig.

Ett problem ja, men ett stort problem?

Såklart är desinformation från AI ett problem. Dessutom ett riktigt problem, till skillnad från fantasier om AI som gör om oss till gemfabriker. Men det är inte nödvändigtvis ett stort problem. Att det skulle vara den största globala risken de kommande två åren är nonsens.

Oxford Internet Institute, en del av Oxford University, bemötte detta redan förra året:

• De finns redan mycket desinformation online, men den genomsnittliga internetanvändaren konsumerar väldigt lite av den. 

• Desinformation får endast inflytande när folk ser den, och för det mesta gör de inte det.

Men om AI gör det lättare att producera mer desinformation och dessutom av högre kvalité?

• De flesta människor konsumerar innehåll från mainstream-källor, typiskt samma handfull populära mediekanaler, och är inte utsatta, eller endast mycket marginellt utsatta, för desinformation.

• Generativ AI kan också hjälpa till att öka kvaliteten på tillförlitliga nyhetskällor - till exempel genom att underlätta arbetet för journalister inom vissa områden. 

Läs gärna hela deras text, den är full av referenser till forskning på området.

Alla måste hålla sig till fakta

Det är rimligt att anta att både mängd och kvalité av desinformation kommer öka, eftersom AI just gör det lättare. Men du måste alltså få någon att se din desinformation, och där är AI i bästa fall marginellt bättre än tidigare. Sen måste de som ser desinformationen tro på den. Och om de tror på den måste det påverkas deras beteende.

Alla delar av kedjan måste lyckas i varje enskilt fall och upprepas miljontals gånger. Annars blir påverkan minimal. Det är inte lätt, oavsett hur kraftfullt generativ AI är.

Det är bra att problemet uppmärksammas, men vrid ner retoriken några grader. "Utan fakta finns ingen sanning," sa Maria Ressa. Det stämmer. Men alla måste hålla sig till fakta. Även de som varnar för desinformation.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Med tanke på detta är det också rätt intressant att det är extremväder som toppar risklistan.

Under 2023 nådde registreringen av nya elbilar rekordnivåer, med åtta av tolv månader som de bästa någonsin. Jämfört med föregående år ökade antalet registrerade elbilar med 18 procent. Elbilar har blivit den dominerande kategorin på marknaden, och överträffar nu kombinerat antalet registrerade bensin- och dieselbilar.

Trots det har inga stora medier rapporterat att det är ett rekordår för elbilar.

Istället har medierna köpt budskapet från fordonsindustrin som lobbat för att få tillbaka elbilsbonusen. Det är fordonsindustrins rätt att göra det, men medierna måste göra ett mycket bättre jobb i att granska deras budskap om en "iskall" elbilsmarknad.

Istället har medierna förstärkt det negativa och falska budskapet, vilket vi på Warp News granskat under året.

Om detta skriver Warp News arge optimist, Mathias Sundin, i Journalisten:

Medierna ska inte bara granska saker som verkar för bra för att vara sant. De måste också granska det som kan vara för dåligt för att vara sant.

• Livslängden i USA är fortsatt inne en uppåtgående trend.

• Kohortlivslängd, ett mer relevant mått, förutspår längre livslängd för dagens barn.

• Framsteg inom hälsovård och levnadsstandard bidrar till ständiga förlängningar av livslängden.

Trots rapporter som påstår motsatsen fortsätter livslängden i USA att visa tecken på förlängning, skriver The Wall Street Journal.

Förra månaden angav Centers for Disease Control and Prevention en ökning i livslängden till 74,8 år för män och 80,2 för kvinnor år 2022, även om det är lägre än före pandemin. Denna statistik, känd som "förväntad livslängd vid födseln", kan vara vilseledande, eftersom den inte exakt förutspår den förväntade livslängden för individer födda ett visst år.

Eugene Steuerle, en tidigare tjänsteman vid finansdepartementet och rådgivare vid Urban Institute, kritiserar användningen av termen "förväntad livslängd" för detta mått. Istället säger mer exakta uppskattningar från Social Security Administration att en pojke född år 2022 troligtvis kommer att leva 82,2 år och en flicka 86,5 år, vilket överstiger siffrorna som rapporterats av CDC.

Beräkningar av förväntad livslängd

Livslängd beräknas vanligtvis med metoden "periodlivslängd", som ses i CDC-rapporten. Detta tillvägagångssätt, förklarat av Michel Guillot, en demograf och professor vid University of Pennsylvania, innebär att skapa en syntetisk kohort och tillämpa aktuella åldersspecifika dödstal över en individs livstid. Denna metod tar dock inte hänsyn till framtida framsteg inom hälsovård eller förändringar i dödlighetstal, vilket potentiellt kan underskatta faktiska livslängder.

Kohortlivslängd: ett mer realistiskt mått

Måttet "kohortlivslängd" beaktar historiska trender i förbättringar av dödligheten och är därför mer i linje med verkliga prognoser. Detta tillvägagångssätt tar med den kontinuerliga minskningen av dödstal vid olika åldrar, med hänsyn till medicinska framsteg, utbildningsframsteg och förbättrad levnadsstandard.

Demografer förutser ytterligare minskningar av dödlighetstalen. Denna syn stöds av medicinska genombrott, såsom nya behandlingar för fetma, som kan minska risken för hjärtsjukdomar, stroke och diabetes avsevärt.

Historiskt perspektiv stödjer längre livslängd

Historiska data stöder även trenden med ökad livslängd. Demograferna Jim Oeppen och James Vaupel visade i sin artikel från 2002, "Broken Limits to Life Expectancy", att förutsägelser om en gräns för livslängden konsekvent har motbevisats. Detta mönster av att överträffa uppskattningar av livslängd håller i sig, vilket tyder på att barn som föds idag sannolikt kommer att leva längre än någon tidigare generation.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.

• En omfattande studie avslöjar ingen signifikant påverkan av skärmtid på barns hjärnutveckling.

• Forskningen ifrågasätter långvariga uppfattningar om digitala skärmars negativa effekter på unga sinnen.

• Resultaten tyder på att skärmtid kanske inte är så skadlig för hjärnutvecklingen som man tidigare trott.

En omfattande studie om sambandet mellan digital skärmanvändning och hjärnutveckling hos barn går emot uppfattning om skärmtidens skadliga effekter på unga hjärnor.

I motsats till rådande antaganden fann forskningen ingen signifikant koppling mellan skärmaktivitet och förändringar i hjärnans funktionella organisation.

Studerar barn i åldrarna 9 till 12 år

Studien involverade en stor och representativ grupp barn i åldrarna 9 till 12 år, från ABCD-studien, och man använde avancerade tekniker som funktionell konnektivitet-MRI i vila för att bedöma hjärnan. Forskarna analyserade systematiskt sambandet mellan olika typer av skärmaktivitet och hjärnans funktionella organisation.

Resultaten går emot påståenden om att skärmtid i sig är skadligt för hjärnutvecklingen, en uppfattning som har påverkat råd till föräldrar och policys.

Dessutom genomförde studien även utforskande analyser för att förutspå hur skärmaktivitet påverkade neurala banor under en tvåårsperiod. Intressant nog visade dessa analyser heller ingen signifikant påverkan av skärmaktivitet på neural mognad, vilket ytterligare stärker de primära resultaten.

Kvalitet viktigare än kvantitet

Studien tyder på att oro över skärmtid kan handla mindre om användningens kvantitet och mer om kvaliteten och sammanhanget i digitalt engagemang. Den uppmuntrar till en mer nyanserad förståelse av digitala mediers roll i barns utveckling och öppnar upp för nya forskningsområden för att utforska komplexiteten i digitalt engagemang i den utvecklande hjärnan.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.