📈 Vad folk tror

Det är mycket pessimism kring stora projekt. De är aldrig i tid och drar över budget.

Inte sällan är pessimismen lokal och nationell. Varför kan inte USA/Storbritannien/Sverige/Sydafrika bygga i tid och inom budget?

📈 Här är fakta

I vanliga fall är det pessimister som är naiva och har fel, men har de här hittat en nisch där negativiteten tycks befogad?

Ur världens största databas för stora projekt kan man utläsa följande:

• 91,5 procent av projekten överskrider budget, tar längre tid än planerat eller båda.

• 99,5 procent av projekten överskrider budget, tar längre tid, uppnår inte förväntade fördelar, eller någon kombination av dessa.

Ynka 0,5 procent av alla stora projekt går alltså i mål enligt plan eller bättre.

Exemplen på haverier är många

I Sverige har vi den ökända tunneln genom Hallandsåsen. Försenad 16 år, giftskandal och 10 gånger dyrare än beräknat.

Sydneys operahus är en ikonisk byggnad, men inte bara till utseendet. Budgeten överskreds med 1400 procent.

Men operahuset är bara trea på listan, efter Suezkanalen och skottska parlamentet.

Det är inte bara byggprojekt som drar över. Femma på listan över projekt med störst risk att dra över ligger IT-projekt. (Hej, hej Stockholms skolplattform!)

Måste det vara så här?

Nej.

En annan ikonisk byggnad, Guggenheim Bilbao stod klar i tid och kostade tre procent mindre än budgeterat.

Det var inte tur, det var skicklighet. För det finns en metod för att kraftigt öka chansen att stora projekt är klara i tid och enligt budget.

Mannen som har skapat databasen över stora projekt – professor Bent Flyvbjerg – har granskat både de som misslyckas och de som lyckas. Ur det har han skapat en metod.

💡 Optimist's Edge

💡 Med metoden Tänk långsamt, bygg snabbt, är det möjligt att bygga mer och större, enligt tidsplan och budget.

Många stora projekt blir inte av, eftersom man är rädd för att det ska bli ett dyrt och sent fiasko. Politiker, företagsledare och ledare för stora organisationer vågar inte ta risken.

Den som inser att man kan bygga stort enligt budget och tidsplan har en fördel.

👇 Så får du Optimist's Edge

I boken How big things get done beskriver den danske Oxford-professorn, Bent Flyvbjerg, varför stora (och små) projekt så ofta havererar, och vad man kan göra åt det.

Kärnan är hans motto, Tänk långsamt, bygg snabbt (inspirerad av Daniel Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt.)

Ett exempel han ger i boken är Pixar, som är ett av världens mest framgångsrika filmbolag. Deras filmer går igenom en lång process av manusarbete (tänka), innan själv animeringen av filmen startar (bygga).

• En eller ett par personer har huvudansvaret för manus. De skapar en story och en del tillhörande bilder.

• Detta presenterar de för en grupp personer – The Pixar Braintrust – som ger feedback.

• Manusförfattarna tar med sig synpunkterna, arbetar om manus och kommer tillbaka till gruppen.

Processen upprepas ett flertal gånger innan själva produktionen av filmen startar. Aldrig någonsin får någon grönt ljus direkt. Det finns alltid feedback och ofta är det stor skillnad från det som presenterades första gången och det som några år senare hamnar i biosalongerna.

Mer om Pixar och deras kreativa process i Ed Catmulls bok, Creativity Inc.

Solcellsprojekt drar nästan aldrig över

Om vi tittar på den där listan över misslyckade projekt, men längst ner denna gång, så hittar du projekten med minst risk att dra över. Där finns solenergi och vindenergi. Risken att ett solenergiprojekt drar över tidsplan, budget eller både och är endast en procent.

Anledningen stavas modularitet.

Om du kan börja ditt projekt med en byggsten, sedan lägga till en likadan och en till, och en till – och så vidare, tills ditt projekt är klart. Det minskar risken för obehagliga överraskningar längs vägen, för du gör ju samma sak hela tiden.

Så blir en solcell till ett solpanel, som blir till en grupp av solpaneler, som blir till en solcellspark.

Kärnkraftverk drar ofta över, men det finns hopp

Om vi återigen tittar i toppen på listan ser vi kärnkraft på plats tre. Nya kärnkraftverk blir väldigt ofta försenade och över budget. Men en utveckling kanske kan minska risken: Små modulära reaktorer, SMR.

Där kommer stor del av slutprodukten serietillverkas i fabrik. I moduler.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Naturligtvis innehåller ett lyckat projekt många fler delar, så jag rekommenderar verkligen boken How big things get done för att förstå hur man bygger stort, i tid och på budget.

📈 Vad folk tror

Med lanseringen av ChatGPT kom en våg av "AI kommer ta ditt jobb"-artiklar. Detta är inget nytt. Den, för en faktabaserat opimist, ovärderliga källan Pessimists Archive visar ett sekel av rädsla för att "robotar/maskiner/datorer tar vår jobb".

Men som sagt, ChatGPT, Midjourney och de andra nya AI-verktygen har frigjort en flodvåg av spekulationer om hur många jobba som kommer försvinna (300 miljoner, BBC), vilka jobb som är AI-säkrade ("thought leadership", Entrepreneur), hur man klarar att behålla jobbet (genom att bli robotlik, The Atlantic), hur oroade folk är (24 procent tror jobbet kan ryka, CNBC.)

På sidan Will Robots Take My Job kan du själv kolla hur körd du är.

📈 Här är fakta

1997 förlorade världsmästaren i schack, Garry Kasparov, mot IBM:s DeepBlue i en mycket uppmärksammad match. Kasparov blev förbannad, anklagade IBM för fusk (vilket han senare tagit tillbaka) men blev inte luddit. Istället populariserade han en ny sorts schack.

I advanced chess får den mänsklige spelare ta hjälp av och spela ihop med en schackdator.

I en sådan tävling 2005 hände något fascinerande. De tävlande bestod både av stormästare som använde sig av de mest avancerade schackdatorerna, och av amatörer med vanliga persondatorer.

Utfallet borde vara givet. Men det var amatörerna som vann. Inte för att de var bättre schackspelare – de var klart sämre. Inte för att de hade bättre datorer – deras datorer var klart sämre.

Hur kunde de vinna då?

De var bättre på att använda datorerna.

Gång på gång obserade Kasparov detta fenomen. Till slut formulerade han det så här:

“Jag har kommit fram till att en svag mänsklig spelare plus maskin plus en bättre process är överlägsen, inte bara en mycket kraftfull maskin, utan mest anmärkningsvärt, en stark mänsklig spelare plus maskin plus en underlägsen process."

Denna form av schack har kommit att kallas kentuarschack, efter mytologins varelser som är hälften människa, hälften häst.

Bara schack?

Det här är applicerbart på en mängd områden. Men eftersom AI-verktygen är så nya är det svårt att veta hur stor effekt de kommer ha.

Ett område där AI till viss del börjat användas, och många menar har stor potential, är radiologi. Läkare som tar hjälp av AI för att bli bättre på att bedöma om bilderna visar tumörer.

Ett nytt forskningspaper har undersökt det och kom fram till att det, i genomsnitt, inte fanns någon positiv effekt från att läkare använde AI i sin bedömning.

"We find that AI assistance does not improve the performance of our participants on average, even though the AI predictions are more accurate than the majority of radiologists, and that radiologists respond to this assistance.

Det tycks motsäga vår tes. However...

However, the average treatment effects mask important heterogeneity – AI assistance improves performance for a large set of cases, but also decreases performance in many instances."

Det riktigt intressanta avslöjas i frågan varför?

För att läkarna var dåliga på att använda AI:n på rätt sätt. De var svaga på att veta när de skulle lyssna på AI:ns bedömning och när de inte skulle göra det.

Läkarna var helt enkelt dåliga på processen, på att använda verktyget AI. Precis som stormästarna i schack inte var lika bra på att använda schackdatorerna som amatörerna som vann tävlingen. De läkare som använde AI:n på rätt sätt presterade bättre med AI än utan.

💡 Optimist's Edge

💡 Optimist's Edge: Genom att bli riktigt bra på att använda AI-verktyg, kan amatörer prestera bättre än experter.

I ett par miljoner år har människans framgång bestått i att uppfinna och använda nya verktyg. De som inte använt dessa verktyg har hamnat efter. I dagens samhälle kommer AI självfallet överta arbetsuppgifter och göra en del jobb överflödiga, som verktyg och maskiner alltid har gjort.

Men de som lär sig hantera de nya verktygen behöver inte oroa sig. Deras jobb är säkare, men om det ändå hotas är det dessa människor som rör sig framåt. Som blir denna generations ledare, de som får en skjuts i karriären, som ser och tar de nya möjligheterna före alla andra.

👇 Så får du Optimist's Edge

Testa verktygen. Det är enklare än du tror, eftersom de styrs av vårt vanliga språk. På YouTube finns massor av guider och kanaler dedikerade till olika AI-verktyg.

Skriva och tänka

Här är min enkla guide för att komma igång med ChatGPT:

Warp NewsMathias Sundin

Guide till Bard (Googles ChatGPT)

Bilder

Guide till hur du skapar bilder med Midjourney.

Häng med i utvecklingen

Det pågår väldigt mycket inom det generativa AI-området just nu. The Rundown är ett bra dagligt, gratis, nyhetsbrev som ger dig en överblick av utvecklingen.

Inga riktiga experter ännu

Det finns mycket gratis hjälp på nätet som du kan använda för att bli riktigt duktig. Men allting är så nytt att några verkliga, etablerade experter finns inte.

Om du vill är alltså fältet öppet. Du kan skapa din nisch och bli bäst i världen på det.

Men även om man inte har en sådan hög ambitionsnivå så kommer tiden du investerar i att lära dig och bli bra på att använda AI-verktygen betala sig. Som vi skrev tidigare:

Generativ AI släpper loss vår kreativitet och ger oss nya sätt att skapa. Men nästan ingenting av det är gjort. Det finns tjogvis av lågt hängande frukter. Sträck ut handen och plocka en av dem.

Warp NewsMathias Sundin

Warp NewsMathias Sundin

Mathias Sundin
Arge optimisten

📈 Här är fakta

Peter Diamandis hade tröttnat på att vänta. Det var tidigt 90-tal och vi borde ha baser både på månen och på Mars. Tiotusentals människor borde ha varit i rymden, inte några få hundra. Som liten grabb hade han sett månlandingen, kollat på Star Trek och blivit rymdnörd. Rymdutvecklingen som gått så snabbt på 60-talet hade i början på 90-talet nästan stannat.

Där någonstans läste han Charles Lindbergs bok, The Spirit of St. Louis, om den första Atlantflygningen. Han lärde sig då att anledningen att Lindbergh flög över Atlanten var för att vinna ett pris, The Orteig Prize. Hotellägaren och flygentusiasten Raymond Orteig hade utlovat 25 000 dollar till den som först klarade bedriften.

Hm, tänkte Diamandis, kan jag göra något liknande för att få fart på rymdutvecklingen?

Sagt och gjort.

Han satte ihop ett pris på 10 miljoner dollar, som skulle gå till den första privata rymdflygningen. Tillsammans med Buzz Aldrin och andra prominenta personer lanserade han tävlingen i maj 1996. Eftersom han saknade både prispengar och sponsor, fick tävlingen ett tillfälligt namn: X Prize, där X:et senare skulle ersättas med sponsorns namn.

Trots denna brist anmälde sig ett flertal lag. Däribland ett från Quake-skaparen, John Carmack, och ett annat finansierat av Microsoft-grundaren, Paul Allen. De 26 lagen satsade tillsammans över 100 miljoner dollar för att vinna tävlingen.

Peter Diamandis pitchade över 500 personer att bli sponsor, men alla sa nej.

I ett desperat försök som involverade en ny Atlantflygning av Charles Lindbergs barnbarn, Eric, en försäkring och ett bidrag från Ansari-familjen fick han till slut ihop summan.

Hela den bisarra och underhållande storyn finns beskrivet i boken How to Make a Spaceship.

I oktober 2004 vanns tävlingen av Paul Allens lag, Scaled Composites. Då hade Richard Bransons Virgin köpt sig in i teamet. Efter tävlingen blev det Virgin Galactic och när Branson flög till rymden 2021 var det i en rymdfarkost, baserad på den som vann tävlingen.

Eftersom det tog flera år att hitta en namnsponsor till tävlingen blev X:et kvar och X Prize Foundation har nu i över 20 år drivit flera pristävlingar.

💡 Optimist's Edge

💡 Pristävlingar accelerar innovation genom att både crowdsourca idéer och finanseringen.

I många pristävlingar är summan som investeras av samtliga lag ofta avsevärt mycket större än prissumman. Inte sällan 10 eller 20 gånger större. För The Orteig Prize 16 gånger. Man får med andra ord mycket pang för pengarna.

Ännu viktigare är mångfalden av idéer. Vid "vanlig" innovation är det oftast de som jobbar inom ett område som pysslar med det, men vid en tävling får andra chansen att testa sina idéer. Scaled Composites, som vann Ansari X Prize, hade inte gjort något inom rymd tidigare, de byggde flygplan.

En rätt utformad pristävling attrahererar många hjärnor och pengapåsar och pressar innovationen framåt.

👇 Så får du Optimist's Edge

Det finns två huvudalternativ. Arrangera en egen pristävling, eller delta i en.

Runt om i världen finns en mängd pristävlingar.

• X Prize har för tillfället fyra tävlingar igång. Bland annat om skogsbränder och en om att koldioxidavskiljning med en prispott på hundra miljoner dollar, sponsrat av Elon Musk.

• DARPA jobbar återkommande med pristävlingar.  

• European Social Innovation Competition har tävlingar inom det sociala området, just nu om energifattigdom.

• Milken Institute kör nu tävlingar inom grön energi och FN:s hållbarhetsmål.

• Hos Innovation Challenge kan den som är kreativ i att minska matsvinn vinna ett pris.

Rätt utformning viktigt

En tävling inom ett område där det redan pågår massa innovation är onödig. Vi behöver inte en tävling för generativ AI just nu, exempelvis. Fokus bör ligga där innovation har kört fast och nya, fräscha idéer och en samlad kraft verkligen kan knuffa det framåt.

Utformningenav kriterierna för vinst är extremt viktiga. Målet som ska uppnås måste vara ambitiöst, men inte ouppnåeligt. Det måste vara tydligt och ska inte gå att kringgå och hitta ett sätt att vinna som egentligen inte gynnar syftet med tävlingen.

Ofta finns finns både delmål och slutmål. Då en tävling kan pågå i flera år är finansiering ofta ett problem för teamen som tävlar. Där kan delmål med lite prispengar hjälpa. Det kan ju även vara så att flera idéer är bra, och i det långa loppet kanske en idé som inte vann slutpriset ändå blir det mest framgångsrika. Då kan det vara bra att sprida prestige och pengar lite.

Efter innovation kommer implementering

Innovation är en sak, och implementering något annat. Det tog nästan tjugo år för Virgin Galactic att gå från första lyckade resan till rymden 2004, till man fick upp de första privatpersonerna i rymden. De har ännu inte regelbundet börjat flyga rymdturister.

DARPA knuffade igång området med självkörande bilar med sin DARPA Grand Challenge. Trots det har vi ännu inte fullt självkörande fordon på vägarna, även om Tesla, Waymo och andra jobbar för fullt på det.

Både när man planerar en tävling eller deltar i en ska man tänka på vad som kommer efter innovationen, efter genombrottet.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Det började ovanför en revolutionär bokaffär

I ett kontor ovanför en kommunistisk bokaffär, vid namn Revolution Books, satt en tunnhårig man, med ett bullrigt skratt och läste statistik.

Han var bara 30 år, men redan vice vd på D. E. Shaw & Co. En hedgefond som idag förvaltar över 600 miljarder kronor.

Karriären såg med andra ord mycket lovande ut. Hedgefonder har producerat tjogvis med dollarmiljardärer.

Men den här statistiken kunde han inte skaka av sig. Något som hette internet växte med 2300 procent per år.

"You know, things just don’t grow that fast," sa han några år senare.

Trots den ljusa framtiden på Wall Street sa han och frun upp sig. Hon jobbade på samma ställe och de hade gift sig året innan.

Det här var en chans för stor för att missa. Om tillväxten fortsatte skulle snart alla finnas på internet och där skulle de vilja handla.

Det fortsatte med en bokrevolution

Han valde att börja med böcker, men planen var att sälja allt som går. Böcker var en bra startprodukt eftersom utbudet Amazon kunde erbjuda online var mycket större än vad som fick rum i en bokaffär. Med över en miljon böcker kunde de visa på webbens fördel.

Böcker var också standardiserade. Köpte man en bok visste man vad man fick, även om man beställde den på nätet.

I Seattle låg en stor distributionscentral för böcker och därför packade Jeff och MacKenzie Bezos in sig i bilen och körde tvärs över landet, till den regniga staden i nordvästra USA.

I efterhand framstår beslutet som självklart.

Amazon omsatte förra året över 5000 miljarder kronor och har fler än 1,5 miljoner anställda. Jeff Bezos var världens rikaste person från 2017 till 2021. Han är nu trea.

Även grundaren har gått igenom en viss förändring...

Internet är bara en fluga

Som sagt, i efterhand är beslutet att lämna Wall Street och starta Amazon självklart.

Det var det inte då.

Så här såg rubrikerna ut kring internet på 1990-talet. I Newsweek:

Robert Metcalfe, skapare av Ethernet:

Och så min favorit, Paul Krugman:

Ett verktyg för att se möjligheter

Det Jeff Bezos använde för att fatta sitt beslut var Optimist's Edge.

Han såg förbi de negativa rubrikerna och pessimismen och tittade på fakta.

Internet växte med 2300 procent och han gjorde bedömingen att tillväxten skulle fortsätta. Då skulle något som få kände till, ännu färre använde och många trodde var en fluga bli något stort. Riktigt stort.

Inte bara fakta, optimism också

Men en bra analys räckte inte. Det krävdes något mer.

Styrkan i optimism är att du kan visualisera ett positivt utfall. Likt en elitidrottare kan du se den framtida framgången.

Där hämtar du din styrka. För att träna hårt och tävla. Eller att våga säga upp sig från en framgångsrik karriär och ge sig ut i det okända.

Att förstå något de flesta inte förstår

Med Optimist's Edge förstår du något de flesta inte förstår.

De flesta trodde att internet skulle förbli litet och obetydligt, kollapsa helt, eller i alla fall inte bli så stort och omvälvande som det blev.

Jeff Bezos såg förbi de negativa rubrikerna, den allmänna pessimismen och använda fakta och optimism för att fatta ett livsavgörande beslut.

Det kan du också göra.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Vad är din edge då? Här hittar du 97 Optimist's Edge att börja med.

Warp NewsMathias Sundin

📈 Vad folk tror

De flesta tror att självkörande bilar kommer vara som dagens bilar, bara att de kör själva. Att två personer kommer att sitta fram, tre bak, fastspända i säkerhetsbälten och vända framåt.

De tror att bilarna kommer att ha dörrar som idag, och kommer att vara ganska svåra att ta sig i eller ur. Åtminstone om du är gammal, eller har någon form av funktionsnedsättning.

📈 Här är fakta

• Utan behov av ratt, och det faktum att självkörande bilar kommer att vara extremt säkra – kommer de att se väldigt annorlunda ut än dagens bilar.

• Om du har ett funktionshinder kan bilen utformas så att det är lätt att ta sig i och ur, och så att du sitter (eller ligger) bekvämt i den.

• Om du använder rullstol kommer du att kunna köra rullstolen direkt in i fordonet. Du behöver inte ta dig ur rullstolen, vika den och lägga den i bagageutrymmet.

• Naturligtvis kommer det inte att finnas något behov av att installera speciell körutrustning, anpassad för människor med funktionshinder. (Eftersom bilarna kör själva.)

• Eftersom självkörande bilar per körd kilometer blir mycket billigare än dagens taxipriser, kommer människor som idag inte har råd att resa lika mycket kunna göra det.

Det här är Zoox, en självkörande bil. Den är inte designad för personer med funktionsnedsättning, men som du kan se ser den inte ut som en vanlig bil. Och det är ganska lätt att föreställa sig några designändringar som kan göra den perfekt för en person som använder rullstol eller har svårt att ta sig in i en vanlig bil.

💡 Optimist's Edge

💡 Självkörande bilar kommer att se annorlunda ut och vara mycket billigare att åka i, vilket innebär en frihetsrevolution för personer med funktionsnedsättning.

Ett funktionshinder är väldigt ofta något som begränsar din frihet. En av begränsningarna är resor. Det är svårare och dyrare att resa med ett funktionshinder. Självkörande fordon kommer att förändra en del av det, vilket gör det billigare och lättare att ta sig fram.

👇 Så får du Optimist's Edge

Självkörande bilar är snart här. Det är dags att börja fundera på vilka möjligheter det kommer att medföra. En självklar sak är självkörande bilar anpassade för personer med funktionsnedsättning.

Att designa och prototypa fordon för detta ändamål kommer att ta tid. Det är dags att börja nu.

Organisationer för personer med funktionsnedsättning bör sätta igång att påverka politiker, tillsynsmyndigheter och medieföretag så att övergången till självkörande bilar går smidigt och så snabbt som möjligt.

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News

Warp NewsMathias Sundin

Warp NewsMathias Sundin

Warp NewsMathias Sundin

Första delen i serien om självkörande fordon hittar du här.

Warp NewsMathias Sundin

📈 Vad folk tror

Om folk har sett ett självkörande fordon är det ofta något av typen en kvartersbuss. Den kör en specifik rutt, väldigt långsamt. Som den här i Stockholm.

Eller när en Google Car stoppades av polisen, för att den körde för långsamt.

📈 Här är fakta

Anledningen till att de är så långsamma är delvis extrem försiktighet. De används för begränsade tester, för att lära sig mer, inte riktigt för att fungera i trafiken.

Dessa bilar är inte heller självkörande på samma sätt som vi menar i den här artikelserien. De kan bara köra specifika rutter eller inom små områden. Om du ställde bussen i en annan del av staden skulle den stå still och inte kunna köra någonstans.

• När självkörande bilar har nått den nivå där vi är så säkra på deras förmåga att vi kan ta bort ratten, kommer de att vara mycket, mycket snabbare.

• Anledningen är densamma som varför självkörande bilar blir extremt säkra: "360 graders sikt, den kan med millimeterprecision förstå vad som händer, fatta blixtsnabba beslut och beräkna och agera utifrån flera möjliga utfall."

• Få människor kan köra i 300 kilometer i timmen, som en F1-förare, och det är mycket farligt att göra det. På grund av den höga hastigheten behöver din hjärna hantera mycket mer information och fatta snabbare beslut. Men det skulle vara lätt som en plätt för ett autonomt fordon.

• För att få riktigt höga hastigheter måste varje bil vara självkörande. Åtminstone på den specifika vägen. Bilarna kommer att behöva interagera med varandra trådlöst. Varje bil behöver också bearbeta information och fatta beslut blixtsnabbt. Adderar man en människokörd bil blir resultatet en krasch.

• När de villkoren är uppfyllda skulle alla bilar på den vägen kunna köra riktigt fort.

💡 Optimist's Edge

💡 När alla bilar på en väg är självkörande kommer de att kunna köra riktigt fort och förkorta våra restider.

Föreställ dig inte bara riktigt snabba transporter av människor, utan även varor. Stora lastbilar som kör 200-250 kilometer i timmen, utan att behöva stanna för mat eller för att sova. Leveranstider (och kostnader) kommer att minska dramatiskt.

Specialdesignade bilar och vägar skulle kunna göra det möjligt för extremt höga hastigheter på kanske 500 eller 600 kilometer per timme.

👇 Så får du Optimist's Edge

Nya större vägar, som motorvägar, borde redan idag utformas med detta i åtanke. Till att börja med skulle ett körfält kunna dedikeras till självkörande bilar för att få trafiken att gå smidigare. Om det körfältet kan stängas av för personbilar kan hastighetsgränsen bli högre.

När alla bilar är självkörande bilar behöver de flesta vägar anpassas. Olika körfält kan ha olika hastighetsbegränsningar, och i dem kör alla bilar i exakt samma hastighet.

Detta är ytterligare ett argument som vi kan använda för att främja en snabb som möjligt övergång till självkörande bilar. De kommer att få en hel del motstånd från medias sensationslystnad, irrationella rädslor och politisk populism. Vi måste visa världen de andra argumenten, som supersäkra och extremt snabba bilar.

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News

Andra artiklar i serien om självkörande bilar:

Warp NewsMathias Sundin

Warp NewsMathias Sundin

Första delen i serien om självkörande fordon hittar du här.

Warp NewsMathias Sundin

📉 Vad folk tror

86 procent säger att de är rädda för att åka i en självkörande bil, enligt en undersökning från American Automobile Association.

Många som provade Googles självkörande bilar i en helt säker miljö på Googles huvudkontor i San Francisco säger att de var riktigt rädda först.

Nyhetsmedierna ÄLSKAR att rapportera om självkörande bilar som råkar ut för olyckor. Den här rubriken är ett bra exempel. GOOGLE! SJÄLVKÖRANDE BIL! KRASCH! (visar sig att det bara blev en mindre buckla.)

📈 Här är fakta

• Ungefär 1,3 miljoner människor dör varje år till följd av trafikolyckor, enligt Världshälsoorganisationen. Mellan 20 och 50 miljoner fler människor drabbas av icke-dödliga skador, och många får en permanent skada eller ett funktionshinder som följd. Som jämförelse dog 119 000 människor i våldsamma konflikter 2021.

• 94 % av olyckorna beror på mänskliga fel, enligt National Highway Traffic Safety Administration i USA.

• I USA har dödligheten per 100 miljoner körda miles har minskat med 78 procent sedan 1960-talet.

• Trafiksäkerheten har även förbättrats i resten av världen.

• När vi nått nivån där bilen förstår sin omgivning kommer datorer att vara mycket bättre förare än människor. 360° sikt, kan med millimeterprecision förstå vad som händer, fatta blixtsnabba beslut samt beräkna och agera utifrån flera möjliga utfall.

• En dator blir aldrig distraherad eller arg. Den är aldrig trött, full, sms:ar en vän eller scrollar igenom Twitter.

• Eftersom människor är (irrationellt) rädda för att åka självkörande bilar kommer de att kräva mycket högre säkerhet än i människostyrda bilar.

• Eftersom media älskar att rapportera även om bucklor orsakade av självkörande bilar, kommer de att se till att alla vet så fort ett autonomt fordon är inblandat i en dödlig krasch.

• Detta kommer att leda till mycket höga säkerhetsstandarder från lagstiftare och tillsynsmyndigheter.

💡 Optimist's Edge

💡 Självkörande bilar kommer att vara många gånger säkrare än människokörda bilar och rädda miljontals liv och hindra ännu fler människor från att skadas.

En av världens årliga största människodödare kommer att vara borta. En person som dödas av en bil kommer inte att vara normalt, utan något mycket sällsynt.

👇 Så får du Optimist’s Edge

Övergången till självkörande fordon kan komma att försenas av medias sensationslystnad, irrationella rädslor och politisk populism.

Höga säkerhetskrav för självkörande bilar är givetvis bra, men ribban får inte sättas för högt, för tidigt. Det kommer att bromsa detta viktiga framsteg.

Eftersom vi har en aning om vad som kommer att hända, kan vi arbeta för att motverka det.

• Om du erbjuds chansen att åka i en självkörande bil – gör det. Det känns läskigt första gången, men du vänjer dig snart vid att bilen kör åt dig.

• Om du har en Tesla eller en annan bil med avancerad autopilot, erbjud folk att åka med. Så småningom kommer det att bli så vanligt att åka i ett autonomt fordon att det är tråkigt, men alla minns sin första gång... i en självkörande bil!

• Hjälp till att skapa opinion för självkörande bilar. På ditt arbete, i din familj, i nyhetsmedia och vid alla relevanta tillfällen du får.

• Berätta för folk att bilar med viss självkörande förmåga redan idag är säkrare än rent människodrivna bilar.

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News

Warp NewsMathias Sundin

📉 Vad folk tror

Många är pessimistiska till självkörande bilar. Det kommer definitivt inte ske snart, förmodligen inte de närmaste årtiondena, och kanske aldrig.

Bloomberg fångade pessimismen med det här omslaget: "...vi är fortfarande inte ens nära en självkörande framtid..."

📈 Här är fakta

• Målet är att nå fullt självkörande. Nivån där du har så stor tilltro till bilens förmågor att du kan ta bort ratten.

• Fullt självkörande är inte ett lätt problem att lösa. Tvärtom är det mycket svårt. Bilens dator måste förstå omgivningarna perfekt, vilket innebär att den behöver se med hjälp av kameror eller andra hjälpmedel, som radar. Rejält konstiga saker kan hända, till exempel när människor klär ut sig som trafikljus (det har hänt!). En mänsklig förare skulle då också bli förvirrad, men snart inse att trafikljusen är människor och skratta. Det är inte lika lätt för en dator.

• Det finns två huvudsakliga sätt att lösa självkörande på. Vi kallar dem modell Waymo och modell Tesla.

• Modell Waymo är att skapa detaljerade kartor och kunskap om ett specifikt område. Waymo började med Phoenix och har nu också expanderat till San Francisco. Där kan deras bilar köra utan förare. Men sätt samma bilar i New York, eller på landsbygden, och de kommer inte långt.

• För modell Waymo behöver bilar mer dyr utrustning för att förstå sin omgivning.

• Modell Tesla är att lära bilen att förstå sin omgivning och kunna köra var som helst på jorden, utan särskilda förkunskaper.

• Vad du behöver för båda lösningarna är mycket data och riktigt bra maskininlärning för att träna AI:n som kör bilen.

• Tesla har överlägset mest data. Nästan alla Tesla-bilar samlar in data varje gång de körs. 400 000 av dem är dessutom med i Full Self-Driving betan. Dessa bilar kör till stor del själva, med föraren redo att ta över. Många slumpmässiga saker händer när 400 000 bilar kör runt på vägarna, och denna information används för att lära bilarna att köra allt bättre.

• Det är svårt att säga vilket företag, Waymo eller Tesla, som har de bästa AI-ingenjörerna. Båda företagen är i toppklass, vilket innebär att inflödet av data hanteras på ett användbart sätt.

• Hur nära är vi? Det är svårt att säga. Men förutsättningarna för framgång finns där. Att nå nivån där vi är så säkra att vi kan ta bort ratten och bilen kan köra var som helst på jorden är troligen flera år bort. Men en bil som kan köra själv 99,99% av tiden på de flesta vägarna är troligen här innan 2030.

• Det exakta året är svårt att förutse nu, men det är mycket troligt att det händer de närmaste åren. Det är osannolikt att vi skulle behöva vänta flera decennier eller längre, för att bilar ska kunna köra sig själva.

💡 Optimist's Edge

💡 Om 20 år kommer människor inte längre få köra bil på vanliga vägar, eftersom datorer då kommer att köra så mycket bättre.

Även om det är svårt att förutspå exakt när vi når fullständig självkörande bilar, är det dags att börja förbereda sig. När det händer, kommer världen att förändras drastiskt. Under de senaste hundra åren har inget annat fysisk produkt haft en större påverkan på samhället och miljön vi lever i än bilen. När bilar börjar köra sig själva, kommer samhället, städer och vägar att förändras.

Det kommer inte att ske över en natt. Det är en gradvis process där bilarna blir bättre och bättre på att köra. Vi börjar redan se de tidiga fördelarna, som färre olyckor.

👇 Så får du Optimist’s Edge

• Sitt ner (eller ställ dig upp, gå, eller spring) – och tänk. Vad kommer att hända när bilar kör sig själva?

• När det inte längre finns behov att ha människor fastspända med säkerhetsbälten, två i framsätet och tre i baksätet - hur kommer människor att åka bil då?

• Vad kommer vi att göra i bilen och vilka produkter eller tjänster kommer vi att behöva?

• Behöver vägarna förändras och hur?

• Hur ändrar vi lagar och regler för att göra övergången snabbare och smidigare?

• Vad kan vi göra för att lindra rädslor och stress relaterat till att åka i en självkörande bil?

• När en självkörande bil krockar och dödar någon, vad kan vi göra för att nyhetsmedia inte ska eskalera det till panik och rädsla för det nya? (Självkörande bilar kommer ibland att krasha, men mycket mer sällan än människostyrda bilar som dödar över en miljon människor varje år.)

• Gå igenom varje aspekt av bilen, bilkörning och bilens funtion idag och baserat på din kunskap, utbildning eller expertis tänk på vad som kommer att förändras och vilka möjligheter det kommer att skapa.

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News

📉 Vad folk tror

Var försiktig! Sakta ner! Stanna upp och tänk efter!

Just nu är det utvecklingen av AI som borde sakta ner, menar många.

Argumentet är ofta att denna nya teknik eller kunskap kommer att vara farlig, eftersom vi inte förstår den. Eller någon med dåliga avsikter förstår den och kommer att använda det mot mänskligheten.

På grund av de senaste genombrotten är AI nu i fokus. Men genom historien har någon varnat för varje ny teknik eller ny kunskap och velat att utvecklingen ska stanna eller sakta ner.

Allt oftare hävdas det att vi är närmare utrotning nu än någonsin tidigare. För nu är vi kraftfulla nog att förgöra oss själva.

📈 Här är fakta

Bilbältestestet

En studie av hur liv som räddats av fordonsteknik visade att mellan 1960 och 2012 räddade säkerhetsbälten fler liv än alla andra fordonsteknologier tillsammans, inklusive krockkuddar, energiabsorberande styrenheter och elektronisk stabilitetskontroll.

1959 var Volvo Amazon den första bilmodellen som hade trepunktsbältet som standard. Volvo gjorde patentet tillgängligt för andra biltillverkare gratis.

Bilbältestestet: Ta en modern teknik eller modern kunskap och injicera det någonstans i historien. Tänk om trepunktsbältet hade uppfunnits och gjorts till standard tio år tidigare? Om framstegen inom fordonssäkerheten hade varit snabbare hade det kunnat hända. Resultatet skulle ha blivit tusentals räddade liv.

Eller modern medicin under digerdöden? Tandvård (och bedövning!) under medeltiden? Demokrati tusen år tidigare? Mänskliga rättigheter i Romarriket? Tryckpressen 500 år f.Kr.?

Naturligtvis skulle det inte vara bra att ge Caligula en atombomb. Men risken för att en teknik utvecklas mycket snabbare än den allmänna kunskapsnivån är låg. Innovation är beroende av tidigare innovation. Det finns en anledning till att romarna inte hade ett Manhattan-projekt.

Ökar vi innovationstakten inom ett område kommer det spilla över och öka innovation inom andra områden också.

Exemplet Nord- och Sydkorea

Detta foto från rymden av Nord- och Sydkorea visar skillnaden mellan långsam och snabb utveckling.

I länder där de har stoppat eller bromsat utveckling dör människor vid yngre ålder och är olyckligare och ohälsosammare än i länder med snabbare utveckling. De länder med högst innovationsgrad är där människor lever längst, är friskast och lyckligast.

AI och protein

Proteiner är vår kropps arbetshästar. De omvandlar mat till energi som vi kan använda, slåss mot inkräktare och transporterar syre i blodet – och mycket mer. Att förstå proteiner är därför väldigt viktigt för att förstå vår kropp, sjukdomar som angriper den och ta fram effektiva läkemedel.

Proteiner är veckade och för att förstå ett protein måste du förstå hur det ser ut. Det kan göras i ett labb, men det tar tid och kostar pengar.

År 2020 hade vi kartlagt utseendet på totalt cirka 200 000 proteiner.

Sen kom AI.

DeepMind och ett team vid University of Washington använde AI för att förstå hur ett protein är veckat.

Nu, bara två år senare, har vi kartlagt hur 200 miljoner proteiner ser ut!

Skulle vi ha det bättre nu om vi inte visste det? Det hade varit effekten om AI-utvecklingen bromsats.

Warp NewsMathias Sundin

Det intellektuella ramverket

Det sägs ofta att vår civilisation har gått in i en epok av oöverträffad risk för negativa biverkningar av framsteg. Det sägs att för första gången i historien är den globala civilisationen, och till och med vår art, i fara på grund av framstegen. Men så är det inte: den risken har funnits med oss ​​under hela vår arts existens och är mindre nu än någonsin.
...
Varje art vars medlemmar hade kapacitet för innovation, är nu utrotad, förutom vår, och genetiska bevis visar att det var en närgången sak. Alla av dem, och varje tidigare civilisation som har fallit, kunde ha räddats genom snabbare innovation.
...
Ingenting kan eliminera fara, ens från oförutsedda bieffekter av framsteg. Därför är försiktighet alltid nödvändig. Den första flygningen av ett flygplan bör inte transportera passagerare. Man ska inte lita på det första rovdjuret 🐺 som verkar vänligt. Men det finns också fara från immateriella fiender inom oss, som tabun och pessimism. Så man bör inte avstå från möjligheten att experimentera med att använda sig av vargen. Utan att själva inse det just då, skulle dessa försök leda till uppkomsten av en ny art 🦮 som skulle visa sig till enorm nytta – däribland vägledning av blinda människor under årtusenden innan blindhet botas.
- David Deutsch i Optimism, pessimism och cynism

💡 Optimist's Edge

💡 Långsam utveckling är farligare än snabb utveckling.

Ökar vi utvecklingstaken löser vi problem snabbare.

👇 Så får du Optimist’s Edge

Läs David Deutschs bok The Beginning of Infinity.

Läs David Deutsch Optimism, pessimism och cynism

Warp NewsDavid Deutsch

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News

📉 Vad folk tror

Över 90 procent säger att yttrandefrihet, rättvisa val och lika rättigheter är viktiga. Människor över hela världen tror på demokrati, enligt Democracy Perception Index från Alliance of Democracies.

Rekordmånga i de 53 länderna som deltar i undersökningen säger att demokrati är viktigt att ha i sitt land (84 procent).

📈 Här är fakta

• Demokratier krigar aldrig mot varandra. (Eller väldigt, väldigt sällan, beroende på hur man definierar demokrati.)

Warp NewsMathias Sundin

• Det har aldrig varit en svältkatastrof i en demokrati.

Warp NewsMathias Sundin

• Medborgare i demokratier lever längre, friskare och rikare liv. Livet i en demokrati är mycket bättre än i ett auktoritärt land.

• Frihet- och välståndsindexet av Atlantic Council visar på ett starkt samband mellan demokrati och ett gott liv. Av alla länder i världen som betygsatts som välmående, rankas alla utom två också som fria.

• Människor i fria länder är nästan tre gånger lyckligare än människor i ofria länder.

Warp NewsMathias Sundin

• Demokratier behandlar miljön bättre. Den genomsnittliga miljöpoängen sjunker med mer än 50 procent när man flyttar från den fria gruppen till mestadels fria gruppen.

• I rikare, mer demokratiska länder har minskningen av vilda djur vänt.

Warp NewsMaria Eriksson

💡 Optimist's Edge

💡 En värld där alla lever i demokrati, är en värld i fred, med ett nytt mindset för mänskligheten och med enormt välstånd.

Föreställ dig en värld där alla länder i världen är helt demokratiska. Inga Putins eller Kim Jong Ils och inga enpartidiktaturer. Föreställ dig en värld där krig skulle vara lika absurt som tanken på att USA skulle invadera Kanada, eller Sverige invadera Norge idag.

Krig har varit en del av vår historia i tusentals år, men skulle då inte längre existera. Och utan krig – och där till och med tanken på krig är helt absurt – skulle det inte finnas något behov av en militär.

År 2021 spenderade världen över 2 biljoner dollar på militära utgifter. Över 20000 miljarder kronor! Det är 2,1 procent av världens bruttonationalprodukt, BNP.

I en värld i fred kan de pengarna användas till vetenskap, sänkta skatter, konst, miljö – eller vilket område du vill prioritera.

Mänskligheten skulle vara friskare, rikare och lyckligare. Den genomsnittliga livslängden skulle öka kraftigt.

Det skulle inte finnas några stora roblem kvar för mänskligheten. Det skulle naturligtvis fortfarande finnas problem, men mindre.

Det skulle hända "bara" genom att alla lever i demokrati. Men föreställ dig det förändrade tankesättet i en sådan värld skulle föra med sig. När vi inte behöver oroa oss för krig, hungersnöd eller förtryck, hur kommer det att förändra hur vi tänker och agerar?

• När hela världen är på samma grundläggande välståndsnivå, kommer vi då fortfarande att ha gränser och länder?

• När vi inte spenderar hjärnkapacitet och pengar på att skydda oss mot varandra, vad kommer det nya fokuset att betyda för mänskliga framsteg?

När du bygger infrastruktur som vägar eller bredband gör det innovation möjlig. Människor använder sin fantasi och sina idéer för att bygga ovanpå infrastrukturen. Om världen var helt demokratisk, skulle det vara som en ny infrastruktur för mänskligheten. Som vi ovanpå kunde bygga, förnya och skapa som aldrig förr.

👇 Så får du Optimist’s Edge

Hur kommer vi dit? Fredliga revolutioner är de mest effektiva.

• Många tror att övergången från auktoritärt enparti- eller enmansstyre till förtroendevalda måste ske med våld. Att döda diktatorn eller kasta honom i fängelse innebär att övermanna militären och hemlig polis. Eller hur?

• Inte nödvändigtvis. Doktor Gene Sharp ägnade sitt liv åt att studera revolutioner. Att använda våld mot en diktaturs polis och militär går emot dess starkaste sida.

• Istället borde en motståndsrörelse utmana diktaturen där den är svagare. Som Mahatma Gandhi och Martin Luther King gjorde.

• Professor Erica Chenoweth och Dr Maria Stephan jämförde 323 fredliga och våldsamma motståndskampanjer mellan 1900 och 2006. Fredliga kampanjer hade dubbelt så stor sannolikhet att bli framgångsrika än våldsamma kampanjer.

• Gene Sharp är färgrevolutionernas fader och samlade 198 metoder (pdf) för fredliga rörelser. Han skrev också flera böcker om ämnet. Den mest inflytelserika är From Dictatorship to Democracy: "Inte sedan Machiavelli har en bok haft en sådan inverkan på att förskjuta maktbalansen mellan de härskande och de styrda."

• Med smartphones och internet har demokratiaktivister många nya verktyg. Alliance of Democracies Foundation stödjer varje år en grupp Tech Fellows. Kolla in dem och stötta dem genom att använda deras verktyg och tjänster:

• CANVAS växte fram ur den serbiska motståndsrörelsen som störtade Slobodan Milosevic och har utbildat över 16 000 demokratiaktivister runt om i världen. Du kan stödja deras arbete, ansöka om att bli praktikant, gå med i Summer Academy eller ta en av deras universitetskurser.

• Donera pengar till AE Institution, grundad av Dr Gene Sharp. AEI utbildar aktivister i ickevåldsmotstånd och revolutioner.

• Rösta på politiker och politiska partier som fullt ut stödjer och arbetar för demokrati hemma och utomlands.

• Kandidera i ett politiskt val på en demokratisk plattform.

Warp NewsMathias Sundin

Under 2022 publicerade vi 50 Optimist's Edge-artiklar. Här är en tillbakablick och kommentarer till några av dem.

Demokrati är det ultimata hacket

Ingenting är viktigare för mänskliga framsteg än demokrati. Det är därför vi ofta skriver om detta ämne.

Om alla människor var fria och levde i demokrati, skulle alla mänsklighetens stora problem vara borta. Inga fler krig. Ingen mer hungersnöd.

Det är det ultimata hacket.

Warp NewsMathias Sundin

Du kan inte stanna i vaggan för alltid

"Jorden är mänsklighetens vagga, men man kan inte förbli i vaggan för alltid."
- Konstantin E. Tsiolkovsky

Människor är nyfikna och modiga. Det är så vi har utforskat jorden och hela tiden förbättrat samhället. Vi tror att vi kommer, och bör, fortsätta med det. Det innebär att etablera flera hem för mänskligheten, ute i solsystemet och så småningom bortom det.

Under de kommande två decennierna kommer kostnaden för att skjuta upp något i rymden att sjunka med 99,9 procent. En tusendel av vad det kostade för bara fem år sedan.

Warp NewsMathias Sundin

Detta kommer att göra rymdekonomin astronomiskt större. Vi kan bo på Mars, men också bygga enorma rymdstationer nära jorden.

Men hur är det med jorden? Vi ska såklart ta mycket väl hand om den. Och för det behöver vi rymden. Som satelliter som spårar globala utsläpp. Eller varför inte något riktigt galet? Ett rymdparasoll för att kyla ner oss.

Klimatoptimism

Klimatförändringarna är ett stort problem för mänskligheten. Men likaså är det ständiga klimatdomedagsbombardementet i nyhetsmedia. Vi är säkra på att detta är ett problem vi kommer att lösa.

Klimatförändringar är inte bra, men förändringen är det. Vi kommer att hamna i ett bättre samhälle, med en bättre miljö. Inte för att detta kommer att vara lätt eller utan svårigheter, men denna förändring är full av möjligheter.

Vill du hitta möjligheterna är det bara att titta på utsläppen. Ju större utsläpp desto större möjligheter.

Warp NewsMathias Sundin

En av de största utsläpparna är cement, och där händer mycket.

Det finns också andra saker du kan göra, som att hjälpa till med att plantera träd och använda ny teknik för att sänka ditt klimatavtryck.

Food tech

Jordbrukssektorn står för en hel del CO2-utsläpp, vilket är en drivkraft för förändring. Men vi får också nyttigare och billigare mat. Detta kallas food tech, som vi har skrivit flera artiklar om.

Mjölk utan kor, genredigerad frukt, mat från luften, nyttigt socker, ny förpackning för frukt och grönt. Och även nya sätt att odla, som vertikal odling.

Warp NewsChristian von Essen

Artificiell intelligens

Pessimismen var stark kring AI 2021 och i början av 2022. "Teknikjättar spenderar miljarder på AI, men hype stämmer inte alltid överens med verklighet" skrev Wall Street Journal i juli 2022.

Efter genombrotten med AI:er som skapar bilder och inte minst OpenAI:s ChatGPT skriver de nu istället hur Microsoft överväger att investera 100 miljarder kronor i OpenAI...

Det är därför det är så viktigt att vara faktabaserad och optimistisk.

Under året skrev vi om AI och konst, om Teslas nya humanoida robot, hur AI kan hjälpa dig att hitta talanger och en värld utan språkbarriärer.

Warp NewsMathias Sundin

Ett överflöd av superbillig energi

I år skapade vår förälder, Warp Institute, Projekt Energisamhället. Målet är en värld där energi finns i överflöd, är fossilfri och extremt billig.

Warp NewsMathias Sundin

En viktig del av det är vindkraft, solkraft och batterier. Batterier är ett område där vi har mött en hel del motstånd. Men allt fler tecken tyder på att vi har rätt. 2022 såg vi investeringar i batteriteknik på upp mot 300 miljarder kronor, och många batterifabriker byggs.

Förnybar energi och batterier betyder inte att vi inte också är entusiastiska över ny kärnkraft.

Resa snabbare, renare och billigare

Det ser ut som att alla transporter så småningom blir elektriska. Bilarna är på god väg. Det var vad vår första Optimist's Edge-artikel handlade om. Men hur är det med flygplan? Det kommer att ta längre tid, men det är möjligt.

Warp NewsMathias Sundin

Flygande bilar då? Vi kallar dem drönare nu, och ja, de är på gränsen till ett genombrott.

Warp NewsMarco Borsari

Flygande bilar kommer att förändra var vi bor. Snabba, billiga och rakt från A till B-resor kommer att göra det mer möjligt att bo utanför städer. Det tror vi att många kommer att göra.

Ingen kategori kategorin

Det finns ett gäng andra Optimist's Edge som inte passar in i ovanstående kategorier. Som hur Afrika är på ett snabbspår mot välstånd. Och varför inte koppla din hjärna direkt till datorn? Jag gillar den här, om hur man kombinerar träd och jordbruk. Många artiklar är ganska teoretiska, men den här är en väldigt praktisk:

Warp NewsMaria Eriksson

Sist men inte minst. Skärmtid är kanske det som stör mig mest. Jag är säker på att vi kommer att se tillbaka och skratta åt den oro vi hade över att det skulle vara skadligt för oss, och särskilt våra barn, att titta på en skärm. Motsatsen kan vara sant.

Warp NewsAnna Rennéus Guthrie

Mathias Sundin
Chefredaktör

Den här Optimist's Edge-artikeln skapades med hjälp av AI-verktygen ChatGPT, DALL-E, Grammarly och Google Translate.

📉 Vad folk tror

Nästan 69% av studenterna tror att AI kan ta deras jobb eller göra det irrelevant inom några år, enligt denna undersökning.

Med genombrotten för AI:s som skapar bilder och med textboten ChatGPT nådde snacket om att AI tar våra jobb nya höjder.

Det finns videor som, These AI’s are coming to take your jobs…, och nyhetsartiklar Could the new AI chatbot take your job? av Irish Times.

Vissa konstnärer oroar sig också för att detta kommer att förstöra kreativiteten: Artists Are 'Concerned For The Future Of Human Creativity'.

📈 Här är fakta

• Artificiell intelligens som skapar bilder och text är bara början. AI kommer också att skapa video, ljud, musik och mer.

• Detta gör det möjligt för personer som inte är professionella inom dessa områden att skapa på, eller nära, professionell nivå. Människor som har idéer om till exempel en vacker tavla, men inte kan måla den, kommer nu att kunna skapa den.

• Men hur är det med proffsen? De kan ta sin produktion till en ny nivå. Den digitala konstnären bakom det första AI-genererade tidningenomslaget, Karen X. Cheng, sa: "Jag kan nu skapa olika typer av konst som jag aldrig kunnat förut."

• Maskiner och automation har "tagit jobb" sedan den industriella revolutionen. Men de förlorade jobben har ersatts av nya jobb. Dessa jobb har överlag inneburit bättre arbetsvillkor, högre löner och har varit mindre tråkiga.

Vi frågade naturligtvis även ChatGPT:

Jag: AI idag kan skapa bilder och text, som du gör. Vilket mer kreativt arbete kommer AI att kunna göra, tror du?

ChatGPT: Det finns stor potential för AI att göra mer kreativt arbete i framtiden. Vissa områden där AI kan ge bidrag inkluderar musik, video- och filmproduktion och arkitektur, för att nämna några. AI kan potentiellt användas för att hjälpa till med uppgifter som att komponera musik, generera visuella effekter eller designa byggnader.

Jag: Var snäll och gör det till en punktlista.

ChatGPT:

• Musikkomposition

• Video- och filmproduktion

• Arkitektur

• Skapa nya former av kreativa uttryck

Jag: Fortsätt.

ChatGPT: Visst! Här är några ytterligare punkter med idéer för kreativt arbete som AI kanske kan göra i framtiden:

• Designa och skapa nya typer av mode och kläder

• Måleri och bildkonstskapande

• Att skriva och berätta

• Konceptualisera och designa nya produkter eller teknologier

• Utveckla och skapa nya smaker och recept inom mat- och dryckesindustrin

• Skapa VR-upplevelser och -miljöer

• Utveckla och skapa nya videospel och interaktiva upplevelser

• Generera personligt innehåll, till exempel anpassade nyhetsartiklar eller inlägg på sociala medier

• Skapa personligt anpassat marknadsföringsmaterial och annonser

• Översätta och anpassa innehåll för olika språk och kulturer

• Skapa och producera utbildningsmaterial, som videolektioner eller interaktiva frågesporter

• Designa och skapa nya typer av mjukvara och applikationer

• Utveckla och skapa nya typer av virtuella assistenter eller chatbots

• Generera personligt innehåll för virtuell verklighet eller augmented reality-upplevelser

💡 Optimist's Edge

💡 Artificiell intelligens kommer att släppa lös massiv outnyttjad kreativitet från icke-professionella, genom att ge dem verktygen att skapa saker som tidigare bara var tillgängliga för proffs.

Att lära sig måla tar år av övning. Med AI behöver alla som vill måla bara lära sig hur man använder AI:er som målar.

När vi, via AI-verktyg, också kan skapa musik, andra typer av ljud och video – och naturligtvis kombinera dem – kommer ännu mer kreativitet att släppas lös.
Denna kreativitet har hittills varit fångad, men kan nu komma ut.

Den frigjorda kreativiteten kommer att skapa miljontals jobb och massor av mänskliga framsteg. Antalet designers, konstnärer och författare kommer att öka dramatiskt.

Det viktigaste är dock denna tanke från ChatGPT:

"Det kan också finnas potential för AI att skapa helt nya former av kreativa uttryck som vi ännu inte har föreställt oss."

Så får du Optimist’s Edge

Viktigast av allt: Använd dem! Testa dem! Det är först då du börjar inse hur kraftfulla AI-verktygen är och hur du kan använda dem i ditt dagliga liv och arbete.

Ulrika Gerth skrev tidigare om AI:er som målar. Läs gärna den.

Warp NewsUlrika Gerth

Ulrikas "Så får du"-lista är utmärkt, och passar in bra här också så jag kopierar den:

Bli en prompt-ingenjör: "AI-konst är inte bara ett experiment. Det är ett extrajobb." Så börjar en artikel i Verge om den framväxande marknaden för prompts, textbeskrivningarna som AI-verktygen översätter till konst. Har du en speciell talang för att skapa välkomponerade kommandon som ger imponerande resultat? PromptBase, som lanserades tidigare i år, tillåter det nya yrket av prompt-författare att sälja sitt arbete.

Släpp loss kreativt: I slutet av september delade DALL-E  välkomna nyheter: väntelistan hade tagits bort så att vem som helst kunde använda den populära AI-generatorn (mer än 1,5 miljoner användare gör nu 2 miljoner bilder om dagen). Du kan också prova Midjourney (du måste starta ett Discord-konto) och andra applikationer som VQGAN+CLIP, Wombo AI, The Night Cafe, Deep Dream Generator och Craiyon.

Sälj din konst: AI-genererad konst erbjuder marknadspotential. Både traditionella auktioner och NFT-marknadsplatser som Open Sea har visat ett växande intresse för abstrakt AI-konst. Domestika, en samlingsplats för kreativa, föreslår att du kombinerar AI med dina tidigare skapelser för att generera hundratals, om inte tusentals, unika konstverk, som sedan kan sammanställas i NFT-samlingar.

Lär dig mer: Vill du ha en snabb, prisvärd introduktion till allt som relaterar till AI? Udemy, en marknadsplats för lärande, erbjuder otaliga kurser i ämnet. Dessa fyra kurser om AI-grunderna rekommenderas också starkt av en expert på området.

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News

Här är en översikt över idén bakom energisamhället. I kommande artiklar kommer vi att gå in mer i detalj på specifika delar av energisamhället.

📉 Vad folk tror

Vi frågade 500 personer om de tror att det går att erbjuda obegränsad el till hushåll för en låg, fast avgift inom cirka 20 år.

Nej, sa 58 procent, ja sa 42 procent.

📈 Här är fakta

• Under en 30-dagarsperiod i Sverige har elpriset för konsument varierat så mycket att det högsta priset varit 1000 gånger högre än det lägsta priset. Det är inte en välfungerande marknad.

• Elpriserna i Europa har nästan fördubblats sedan 2008, med den kraftigaste ökningen sedan 2021.

• USA upplever också ökade elpriser.

• Förändring behövs – och är möjlig.

• En game changer är när du kan lagra energi, så den behöver inte produceras och användas samtidigt.

• Om du också kan dela energin, så att inte alla behöver bygga kapacitet för all extremfall, har du grunden till något nytt.

• Det nuvarande elnätet började byggas i slutet av 1800-talet. Det var ett under av ingenjörskonst och det bästa vi kunde bygga innan vi hade datorer, elektronik och mjukvara.

• Men nu har vi datorer, elektronik och mjukvara, så ett nytt smartare elnät är möjligt med lagring och delning.

För en mer detaljerad beskrivning, se videon i slutet av artikeln.

💡 Optimist's Edge

💡 Med mellanlagring och möjlighet att dela kan du få all el du behöver för en låg fast avgift.

Ett decentraliserat elnät, eller egentligen tusentals små nät kopplade till varandra, är den nya infrastrukturen för elenergi. Det för oss bort från det nuvarande samhället där energi är en begränsande faktor.

Med ett överflöd av ren energi till låg kostnad kommer miljontals innovationer, och vi har skapat energisamhället.

Energisamhället i ett nötskal:

• Överflöd. Produktion av energi kommer inte att vara en begränsande faktor. Kostnaden för vind- och solenergi sjunker snabbt.

• Kostnad. Den kommer att vara irrelevant.

• Värdeskapande. Löser vi distribution och lagring av energi möjliggör du ett helt nytt system, vilket skapar enormt värde.

👇 Så får du Optimist’s Edge

Det bästa sättet att få Optimist's Edge är att gå med i Projekt Energisamhället. Tillsammans med Jonas Birgersson och hans företag tar vi de första stegen för att skapa detta samhälle.

Vi behöver alla typer av människor, inte bara energiexperter. Det kallas energisamhället av en anledning. I ett samhälle behövs alla. Advokater, lärare, konstnärer, läkare, författare, journalister, fotografer, programmerare, ingenjörer och kanske till och med politiker.

Människor som skapar energisamhället kommer att ha en bättre förståelse för de möjligheter det ger än någon annan, före nästan alla andra.

Anmäl dig till Warp News gratis nyhetsbrev, där vi uppdaterar om det senaste inom Project Energy Society varje vecka. Där får du också inbjudningar och chansen att vara med i projektet.

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News

Warp NewsMathias Sundin

📉 Vad folk tror

Ekonomin är i gungfly. Efter pandemin följde en osäker tid och sedan krig, inflation och en framväxande energikris med höga elpriser för både hushåll och företag.

Men vad tror då människor?

7 av 10 tror att priserna kommer att fortsätta öka under 2023. Enligt en färsk undersökning som undersökningsföretaget Ipsos gjort i samarbete med World Economic Forum. Och 8 av 10 tror att realinkomsterna kommer sjunka.

📈 Här är fakta

Det är alltså ett ganska svårt ekonomiskt läge som många befinner sig i när det är dags att välkomna det nya året. Men det går att hitta vägar framåt som gör att den egna situationen kan förstärkas, i grunden handlar det om att få bättre koll på vad just du kan göra.

Alla har sin individuella livssituation och förutsättningar att ta hänsyn till. Men mer kunskap om både smått och stort är nödvändigt för att navigera på bästa sätt i ekonomiskt turbulenta tider. Det finns mycket du kan göra själv för att förbättra förståelsen för din egen privatekonomi.

💡 Optimist's Edge

💡 Med digitala verktyg kan du få detaljerad koll på din ekonomi.

En del använder redan idag ett antal tjänster för att få bättre koll på intäkter och utgifter samt sparande, men det är fält som växer snabbt och nya hjälpmedel skjuter upp som skott ur marken hela tiden.

👇 Så får du Optimist’s Edge

Hitta rätt i verktygslådan. Kanske är några dagars julledighet ett bra tillfälle att botanisera i vad som finns att använda och vad som passar dig. Här är några tips.

I sparappen Dreams sätter du upp mål som du vill spara pengar till, som elräkningen eller en ny bil.

Den hjälper dig sen att spara mer effektivt genom att du får uppdateringar om hur mycket du sparar till exempel genom att minska på utgiftsposter som “tjuvar” pengar från att nå ditt mål.

• Matpriskollen jämför priser för livsmedel och ger bättre möjlighet att vardagshandla smart.

• Anyfin är ett omfinansieringsföretag, utvecklat av tidigare medarbetare från Klarna och Spotify, som samlar information som rör dina löpande lån och krediter och erbjuder hjälp att sänka dina utgifter för lån.

• Ska du lära sjuåringen om privateknomi och vikten av sparande? Kika på Gimi. Här kan du betala för sysslor och veckopeng samtidigt som barnet lär sig mer om siffror och ekonomi.

• Låneförmedlaren Zenzum har samlat årets bästa ekonomiappar.

• För att hålla koll på elräkningen finns både Tibber och Greenly.

• Automatisera. Klivet från att få överblick över ekonomin till att få förslag hur du kan agera på fakta stavas i framtiden allt mer AI. Klivet från att få överblick över ekonomin till att få förslag hur du kan agera på fakta stavas i framtiden allt mer AI. Wired har en intressant artikel om det.

Pst! Missa inte Sveriges mest sparsamma person – eller som en del kallar honom “snålaste” – tips om att spara i vardagen. Det handlar om fyndlägen, investeringar i prylar, sena bokningar och planering.

"I den bästa av världar så kan tider av kris och ekonomisk oro leda till att allt fler får bättre kunskap om ekonomi, såväl på makro- som individnivå. Det ger många fördelar på sikt," säger Günther Mårder.

Ett av hans tips är att planera:

"Lite tid och bråttom bäddar för impulsköp. Och sådana köp är inte alltid helt väl underbyggda. Sveriges snålaste mångmiljonär rekommenderar framförhållning och struktur som ett effektivt sätt att undgå den fällan," skriver tidningen Allas om hans ett av hans fyra spartips.

📉 Vad folk tror

När det rapporteras om svält eller risk för svält någonstans i världen pekas vädret eller naturen ut som orsaken, som torka eller översvämning.

BBC: “Somalia drought: The fight for survival as famine looms”

Africa News: “The perils of starvation and flooding in South Sudan”

Ibland hävdas det att det är på grund av ett krig eller en väpnad konflikt.

Guardian: “Ukraine war has stoked global food crisis that could last years, says UN”

LA Times: “Famine threatens wide swaths of world, now worsened by Ukraine war”

Även andra faktorer lyfts fram ibland.

“The current food security challenge that we’re facing is due to these three Cs: climate, COVID, and conflict,” säger Ramin Toloui, biträdande utrikesminister i USA.

📈 Här är fakta

Torka, översvämningar, krig och konflikter är orsaker som kan leda till svältkatastrofer, men det är inte huvudorsaken.

En torka kan slå ut folks lokala livsmedelsodling. En väpnad konflikt kan hindra hjälparbetare att komma fram med mat. Ett krig, som det i Ukraina, kan pressa upp priset på mat. En pandemi kan försämra logistikkedjorna runt om i världen.

Men om Sverige eller USA drabbades av en svår torka nästa sommar, skulle folk då svälta? Nej.

Nobelpristagaren i ekonomi, Amartya Sen, som själv upplevt svält på nära håll i Indien, har slagit fast:

''No famine has ever taken place in the history of the world in a functioning democracy.”

I boken Development as Freedom förklarar han varför:

“Quite often economic insecurity can relate to the lack of democratic rights and liberties. Indeed, the working of democracy and of political rights can even help to prevent famines and other economic disasters.
Authoritarian rulers, who are themselves rarely affected by famines (or other such economic calamities), tend to lack the incentive to take timely preventive measures.
Democratic governments, in contrast, have to win elections and face public criticism, and have strong incentives to undertake measures to avert famines.”

När detta skrivs hotas flera miljoner människor boende på Afrikas horn av svält. Afrikas horn består av länderna Djibouti, Eritrea, Etiopien samt Somalia. Ett konfliktfyllt område, där inget av länderna är en demokrati. Nu har man även drabbats av en svår torka.

Om det rådde demokrati och fred på Afrikas horn skulle denna torka inte leda till svält. Mat från andra platser skulle komma fram.

Svält orsakas inte av brist på mat, utan på att den mat som finns inte kommer till de som behöver den.

💡 Optimist's Edge

💡 Världen kan bli fri från svältkatastrofer om alla människor lever i demokrati.

👇 Så får du Optimist’s Edge

Hur kommer vi dit? Fredliga revolutioner är de mest effektiva.

• Många tror att övergången från auktoritärt enparti- eller enmansstyre till förtroendevalda måste ske med våld. Att döda diktatorn eller kasta honom i fängelse innebär att övermanna militären och hemlig polis. Eller hur?

• Inte nödvändigtvis. Doktor Gene Sharp ägnade sitt liv åt att studera revolutioner. Att använda våld mot en diktaturs polis och militär går emot dess starkaste sida.

• Istället borde en motståndsrörelse utmana diktaturen där den är svagare. Som Mahatma Gandhi och Martin Luther King gjorde.

• Professor Erica Chenoweth och Dr Maria Stephan jämförde 323 fredliga och våldsamma motståndskampanjer mellan 1900 och 2006. Fredliga kampanjer hade dubbelt så stor sannolikhet att bli framgångsrika än våldsamma kampanjer.

• Gene Sharp är färgrevolutionernas fader och samlade 198 metoder (pdf) för fredliga rörelser. Han skrev också flera böcker om ämnet. Den mest inflytelserika är From Dictatorship to Democracy: "Inte sedan Machiavelli har en bok haft en sådan inverkan på att förskjuta maktbalansen mellan de härskande och de styrda."

• Med smartphones och internet har demokratiaktivister många nya verktyg. Alliance of Democracies Foundation stödjer varje år en grupp Tech Fellows. Kolla in dem och stötta dem genom att använda deras verktyg och tjänster:

• Med smartphones och internet har demokratiaktivister många nya verktyg. Alliance of Democracies Foundation stödjer varje år en grupp Tech Fellows. Kolla in dem och stötta dem genom att använda deras verktyg och tjänster:

• CANVAS växte fram ur den serbiska motståndsrörelsen som störtade Slobodan Milosevic och har utbildat över 16 000 demokratiaktivister runt om i världen. Du kan stödja deras arbete, ansöka om att bli praktikant, gå med i Summer Academy eller ta en av deras universitetskurser.

• Donera pengar till AE Institution, grundad av Dr Gene Sharp. AEI utbildar aktivister i ickevåldsmotstånd och revolutioner.

• Rösta på politiker och politiska partier som fullt ut stödjer och arbetar för demokrati hemma och utomlands.

• Kandidera i ett politiskt val på en demokratiplattform.

📉 Vad folk tror

60 procent tror att den vänstra bilden är gjord av AI. Nästan lika många, 58 procent, tror även att den högra bilden är gjord av en AI.

Den vänstra bilden är gjord av en AI, till framsidan på Cosmopolitans juni-nummer. Den högra är dock gjord av en människa för flera år sedan.

📈 Här är fakta

Skapandet av den där Cosmo-bilden krävde varken färg, penslar eller dagar av pysslande i Photoshop. Istället var det resultatet av ett enda text-kommando som skrevs in i DALL-E av OpenAI, ett företag för AI-forskning och distribution som grundades av mångentreprenören Sam Altman (Elon Musk – vem annars? – var också med till en början). Tjugo sekunder senare hade DALL-E gjort en djupdykning i hundratals miljoner bilder för att producera sitt första magasinomslag någonsin.

Enkelt uttryckt fungerar många AI-generatorer för konst som ett barn som memorerar flashkort. Ställd inför bilder med bildtexter av – låt oss säga – bilar, hundar, stränder och Monet, lär sig AI:n inte bara vad objekten är utan hur de förhåller sig till varandra. Sedan tolkar den, med hjälp av algoritmer som är modellerade efter den mänskliga hjärnan, vad du skriver för att skapa den där bilden du bara kunnat drömma om: en målning i impressionistisk stil av en hund som kör bil på stranden.

I mer komplexa termer var det uppfinningen 2014 av generativa motståndarnätverk (GAN), en klass av maskininlärning som ställer två neurala nätverk mot varandra i ett nollsummespel, som fick AI-målningen att ta fart. I år släppte fördämningarna helt och användare fyllde Twitter-trådar och Discord-forum med sina verk. Google är den senaste stora aktören att ge sig in i text-till-bild-leken med en betaversion av Imagen.

Och som juryn i en konsttävling i Colorado nyligen fick erfara är den färdiga produkten ofta omöjlig att särskilja från “vanlig” konst. De gav högst omedvetet det vinnande priset till ett verk skapat med Midjourney, en AI-plattform. En kritiker kallade verket mesmerizing. Andra knorrade.

💡 Optimist's Edge

💡 AI-målning ger vem som helst möjlighet att skapa konst som tidigare krävde professionella konstnärer.

Har du hört talas om centaur chess? Begreppet introducerades av stormästaren i shack, Garry Kasparov, för att beskriva hur människan och datorn kan arbeta tillsammans för att lyfta spelet till oanade höjder. Samma sak händer när konstnärer, kreativa regissörer, modedesigners, kockar, arkitekter och vanliga Svenssons använder AI för att skapa konst.

Karen X. Cheng, konstnären bakom Cosmo-omslaget, uttryckte det så här i en intervju med Los Angeles Times:

"Jag kan nu skapa olika typer av konst som jag aldrig kunde förut."

En annan konstnär, XR Creator Don Allen, sa att efter bara fyra månaders användning har AI hjälpt honom mer än vad han kunnat föreställa sig. Han kan nu utforma en mängd olika skisser på skor på bara några sekunder.

Midjourneys grundare David Holz liknar sitt bildgenererande AI-system med uppfinningen av motorn. Medan andra transportsätt forfarande går att använda gör bilen att du kan ta dig dit du vill snabbare.

Förutom att kraftladda den kreativa processen och automatisera enkla enformiga uppgifter (tänk landskap i open-world games), säger vissa teknikanalytiker att AI:s förmåga att "generera nytt innehåll från innehåll utan marginalkostnad" bådar gott inför framtiden. De ser det som den sista pusselbiten för att förverkliga metaverse. Endast AI har kapacitet att skapa de stora virtuella världarna som krävs i snabb takt.

"Virtuella världar behöver virtuellt innehåll skapat till praktiskt taget noll kostnad, helt anpassningsbart för individen", skriver Ben Thompson på Stratechery. “DALL-E är ett exempel på hur fantasifulla människor och smarta system kan arbeta tillsammans för att skapa nya saker och förstärka vår kreativa potential."

👇 Så får du Optimist’s Edge

Alla rörelser inom konsten har någon gång chockat människor. År 1911 ifrågasatte New York Times kubismen, "Är det konst eller galenskap? Vem vet?" Vi vet nu hur det gick för Picasso, Braque och Metzinger som NYT fruktade hade tappat förståndet. Nu har du en chans att lämna dagens pessimister bakom dig och välkomna AI-konst med öppna armar.

Bli en prompt-ingenjör: "AI-konst är inte bara ett experiment. Det är ett extrajobb." Så börjar en artikel i Verge om den framväxande marknaden för prompts, textbeskrivningarna som AI-verktygen översätter till konst. Har du en speciell talang för att skapa välkomponerade kommandon som ger imponerande resultat? PromptBase, som lanserades tidigare i år, tillåter det nya yrket av prompt-författare att sälja sitt arbete.

Släpp loss kreativt: I slutet av september delade DALL-E  välkomna nyheter: väntelistan hade tagits bort så att vem som helst kunde använda den populära AI-generatorn (mer än 1,5 miljoner användare gör nu 2 miljoner bilder om dagen). Du kan också prova Midjourney (du måste starta ett Discord-konto) och andra applikationer som VQGAN+CLIP, Wombo AI, The Night Cafe, Deep Dream Generator och Craiyon.

Sälj din konst: AI-genererad konst erbjuder marknadspotential. Både traditionella auktioner och NFT-marknadsplatser som Open Sea har visat ett växande intresse för abstrakt AI-konst. Domestika, en samlingsplats för kreativa, föreslår att du kombinerar AI med dina tidigare skapelser för att generera hundratals, om inte tusentals, unika konstverk, som sedan kan sammanställas i NFT-samlingar.

Lär dig mer: Vill du ha en snabb, prisvärd introduktion till allt som relaterar till AI? Udemy, en marknadsplats för lärande, erbjuder otaliga kurser i ämnet. Dessa fyra kurser om AI-grunderna rekommenderas också starkt av en expert på området.

Hur kommer ditt först verk se ut?

Läs mer:

• NFT use cases: A look at the transformative impact of rare digital items

• The race that gets more people into machine learning

• This is what you need to know about AI development in 2022

📈 Vad folk tycker

Skulle du vilja bo i rymden, på en rymdstation nära jorden med upp till en miljon andra människor, frågade vi i en undersökning?

Tre fjärdedelar vill inte det, men hela 26 procent kan faktiskt tänka sig att bli rymdbor.

📈 Här är fakta

Gerard O’Neill presenterade på 70-talet, i en serie av workshops, en idé för mänsklighetens framtid. Han föreslog att vi borde bygga rymdkolonier istället för bygga städer på planeter. Något som skulle kunna göras genom att bygga roterande cylindrar som kan skapa artificiell gravitation. På en sådan rymdstation skulle flera miljoner människor kunna bo. Valmöjligheterna är betydligt fler och vi kan konstruera en rymdstation utefter våra behov.

Amazons grundare Jeff Bezos har blåst liv idén. Jeff Bezos är, precis som Gerard O’Neill var, bekymrad över jordens begränsningar och menar att kolonier i rymden skulle tillåta mänskligheten att fortsätta utvecklas. Hans tror att 200 miljoner människor skulle kunna leva i rymden år 2050.

Förutom Amazon har Bezos startat rymdföretaget Blue Origin, och han berättar i en intervju att en investering i rymdkolonier är betydligt smartare än att satsa på att kolonisera andra planeter. Att terraformera en hel planet skulle kräva betydligt mer resurser och tid i jämförelse.

Hur det skulle fungera?

Genom att bygga stora cylinderstrukturer kan artificiell gravitation skapas. Detta är en stor fördel då vi kan efterlikna den gravitationskraft vi utsätts för på jorden. För att vi inte ska behöva genomgå för mycket förändringar behöver vi skapa en koloni med liknande förhållanden som finns på jorden. Vi behöver en natt och dag-cykel, solljus, gravitation som liknar jordens.

I detta förslag begränsas cylinders storlek av ekonomiska skäl, och bör kunna byggas med en diameter på 2.6 mil (16 engelska mil), med en rotation på två minuter och med dess axel riktad mot solen. I dessa cylindrar kan det rymmas skogar, parker, sjöar och bostäder – ett helt ekosystem.  

Ett av de största problemen med att kolonisera andra planeter, exempelvis Mars, är att det finns en stor skillnad mellan gravitationskrafterna. En minskad gravitationskraft påverkar våra kroppar negativt; våra muskler bryts ner och skelettet blir skört, problem vars effekt vi kan se och mäta på astronauter som befunnit sig under längre perioder på den Internationella rymdstationen.

Ett annat viktigt problem som behöver lösas är exponeringen av kosmisk strålning. Då dessa kolonier kommer byggas utanför jordens atmosfär finns inget naturligt skydd mot kosmisk strålning. För att skydda befolkningen mot strålning kan exempelvis stål användas för att skapa ett skydd.

Med innovativ ingenjörskap kan vi bygga rymdkolonier som många har råd att leva i, visar en undersökning av Physics Today återberättat av NSS.

Det går att bygga en rymdkoloni med den teknologin vi har idag men vi behöver också utforska nya metoder, skriver NSS. Vi måste bygga en koloni som är självförsörjande och ekonomisk hållbar, för att alla ska kunna bosätta sig i rymden.

1. Valmöjlighet och oändligt med resurser

Med O’Neill-kolonier kan vi skapa nya världar för människor.

I en sådan värld kan vi kan anpassa gravitationskraften, väder och vind, efter våra behov, och därigenom skapa optimala förhållanden för det vi önskar oss. O’Neill-kolonier ger oss möjligheten att skapa en hållbar värld som vi vill leva i, utefter våra förutsättningar.

Vid presentationen av Blue Origins nya månlandare sa Bezos att: “När vi flyttar ut i solsystemet har vi oändligt med råvaror”. Dessa finns på asteroid och andra himlakroppar, exempelvis vår egen måne. Månen erbjuder flera råvaror som exempelvis titan och aluminium.

Månlandaren är Blue Origins första steg i deras satsning på att bygga rymdkolonier. De skulle möjliggöra att vi kan fortsätta utvecklas utan att begränsas av jordens resurser och miljö. En bas på månen är ett strategiskt mål för att i framtiden ha en utgångspunkt för en rymdkoloni.  

2. Inga naturkatastrofer

Vulkanutbrott, jordbävningar, orkaner och tsunamis är ett minne blott i O‘Neill-kolonier.

3. Inga farliga utsläpp

Med kolonier i rymden kan vi flytta våra industrier och farliga utsläpp från jordens känsliga biosfär. Med andra ord kan vi minska vår klimatpåverkan genom att flytta industrier som skadar jordens miljö till rymden. Detta kan även bidra till att självförsörjande system med stor diversitet och självständighet.

4. Nära till jorden

En till fördel med att bygga en koloni i rymden snarare än att bosätta oss på en annan planet är att vi kan välja att placera kolonin relativt nära jorden. På så sätt behöver inte kolonierna nödvändigtvis vara en permanent boplats.

5. Livskvalitet

Något vi inte får glömma bort är vikten av livskvalite. I rymdkolonier kan vi undvika de misstag vi har gjort på jorden och skapa fantastiska platser att bo på.

Det finns många studier som tittat närmare på hur vår miljö påverkar vårt välbefinnande, och alla pekar åt samma slutsats, att vi behöver biodiversitet och mångfald för att må bra. Med andra ord visar studier att exponering av naturområden har många positiva effekter på vår mentala hälsa. Fortsättningsvis finns det bevis på att gröna områden såsom skogar och parker kan minska stress. Om vi ska bosätta oss i rymden måste vi prioritera biodiversitet och göra det möjligt att uppleva olika miljöer.

💡 Optimist's Edge

💡 Rymdkolonier ger miljontals människor möjligheten att bo i rymden nära jorden och där skapa futuristiska drömsamhällen.

En rymdkoloni skulle ge oss möjligheten att skapa en värld vi vill leva i, med de optimala förhållanden för att mänskligheten ska kunna fortsätta utvecklas och växa.

👇 Så får du Optimist's Edge

Det är svårt att exakt uppskatta vad det skulle kosta att köpa en bit mark på en O’Neill koloni, men en Reddit-användare har gjort sitt eget verktyg för att uppskatta kostnaden och tillsammans med andra användare kommer de fram till att det blir ungefär lika dyrt som att köpa lika stor bit mark på jorden.

Du kan testa att göra din egen O’Neill koloni med detta verktyg. Min drömcylinder skulle vara på ca 50 meter i radie, ge livsdugliga förhållanden, med en gravitation vi skulle kunna leva i.

Jobba i rymdbranschen

För att kunna bygga en rymdkoloni behövs experter inom alla områden. Här kommer tips på rymdjobb i Sverige:

• Konsult inom flyg/rymdteknik (Uppsala)

• Konsult inom flyg/rymdteknik (Solna)

• Beräkningsingenjör inom additiv tillverkning (Trollhättan)

• Program manager (Solna)

• Sales assistant (Göteborg)

Fler aktuella rymdjobb finns på Rymdstyrelsens hemsida.

Investera i rymden

Om du vill vara en del av skapandet av denna optimistiska framtidsvärld kan du redan idag investera i privata rymdföretag. Enligt en rapport från Space investment quarterly har upp emot 270 miljarder dollar investerats i privata start-up företag inom rymdsektorn bara i år, där 1753 unika företag står bakom framgången. Majoriteten av företagen finns i USA och Kina, och det är tydligt att att start-up företag inom rymden är på uppfart.

Det är tydligt att satellit-industrin är en växande infrastruktur. Med fler satelliter i omloppsbana som både hjälper oss att förstå vår planet bättre, men även möjliggör exempelvis navigering och kommunikation, är dagens rymdföretag pionjärer och lägger tillsammans grunden för framtida rymdkolonier.

Studera fysik och rymdteknik

Om du vill vara med och bygga framtidens bostadsmarknad i rymden finns det många vägar att gå. Exempelvis kan du:

• Bli civilingenjör i Rymdteknik (Luleå)

• Forska inom rymden på exempelvis Uppsala universitet eller på Lunds universitet

• Bli civilingenjör inom farkostteknik (Stockholm)

📉 Vad folk tror

En mycket vanlig föreslagen lösning för att tackla klimatförändringarna är att göra mindre av saker som släpper ut CO2 i atmosfären. Resa mindre, äta mindre kött, bygga mindre.

📈 Här är fakta

Cement står för cirka åtta procent av de globala CO2-utsläppen. För att minska det till noll skulle vi nästan helt behöva sluta bygga saker.

Istället för att göra mindre, kan vi hitta på fler lösningar. Som noll-utsläpps-cement.

Betong är det mest använda byggmaterialet i världen. Den består av ett aggregat (krossad sten eller grus), sand och ett bindemedel (vanligtvis cement) som härdar blandningen genom att reagera med vatten. Huvudkomponenten i cement är klinker, erhållen från lera och kalksten genom upphettning i en viss typ av ugn.

Receptet har varit praktiskt taget oförändrat i mer än ett sekel.

Miljöfrågan

• Cirka 90 procent av utsläppen från cementsektorn är kopplade till produktionen av klinker: Förutom fossila bränslen som vanligtvis förbränns för att nå de mycket höga temperaturer (upp till 1450°C) som krävs inuti ugnen. Problemet är att kalksten är till sin natur ett mycket reaktivt material och släpper ut mycket CO2 under den kalcineringsreaktion som äger rum inne i ugnen.

• Branschstudier visar att det inte räcker med att öka ugnens termiska effektivitet eller byta till förnybara energikällor. Det är nödvändigt att hitta betydande varianter av det traditionella klinkerreceptet.

Ett brett utbud av uppfinningar

• Ny cement: En helt ny bindemedelsblandning föreslås för att ersätta klinker. Det australiensiska företaget Zeobond tillverkar sedan 2006 cement tillverkat av geopolymerer, baserat på aluminium och kisel istället för kalcium och kisel. Dessa mycket lågenergi-material (mot den mycket reaktiva kalkstenen) kan minska koldioxidavtrycket med cirka 80 procent.

• CO2 är ett värdefullt råmaterial: Nystartade Solidia Technologies, i samarbetar med världsledaren LafargeHolcim, de testar lågkalkkalciumsilikat-klinker (CCSC) med extraordinära egenskaper: inte bara CO2-utsläppen som släpps ut under tillverkningen minskas med 30 %, men cementen reagerar med CO2 (och inte med vatten) och förvandlar den från en global fråga till en värdefull vara. Förutom att sänka koldioxidavtrycket med 70 procent jämfört med traditionell cement, härdar CCSC-cementet för att nå full styrka på en enda dag mot de cirka 28 som behövs för standardcement!

• Cirkulär ekonomibetong: Avfallsmaterial testas också som nya råvaror. CarbiCrete-företaget testar en stålslaggbaserad blandning som härdar med CO2 för att ersätta cement, medan Blue Planet försöker använda betongavfall och CO2 för att genom Geomimesys reproducera jordens naturliga process att skapa karbonatstenar eller kalksten, i stället för ballast. Att använda avfallsmaterial och CO2 som värde gör materialen kolnegativa.

• Bakteriebaserat cement: På University of Colorado Boulder genomför de science fiction-studier. 2020 publicerade de en studie för att skapa ett levande cement genom att inokulera bakterier i en lösning av sand och gelatin. Bakterier kan ta upp koldioxid för att de skulle växa och producera kalciumkarbonat, och därmed cement. Eftersom de är levande varelser kan de växa på kommando och självläka sprickor.

• Algbaserat cement: År 2022 gick forskargruppen från University of Colorado över till att studera algbaserad cement. Genom att efterlikna korallrevets struktur, med hjälp av mikroalger, solljus, havsvatten och löst koldioxid, uppfann de en process för att skapa ny kalksten på några minuter, snarare än miljontals år.

• Störande teknisk förändring: De första CO2-avskiljningssystemen byggs för att återvinna CO2-utsläpp från cementfabrikerna och lagra dem i säkra förvaringsboxar eller förvandla dem till kolnegativa kemiska produkter.

• Och vad sägs om att helt förändra perspektivet?

Ytterligare utmaningar

• Det är nödvändigt att radikalt ändra praxis som har konsoliderats i över hundra år för att minska deras miljöpåverkan. Tekniker och arbetare måste vara väl utbildade för att använda den nya nödvändiga utrustningen på plats (d.v.s. CO2-insprutningssystem). Till exempel kan förstärkt verklighet användas för att utbilda byggare på plats och underlätta användningen av ny cement.

• Utveckla leveranskedjor för nya råvaror som kan leverera dem med samma lätthet och kostnad som de traditionella cementkomponenterna.

• Standardisera branschen: Förvandla standardbyggnadsmodellen på plats och förbättra konstruktionen av prefabricerade strukturer inom fabrikerna för att öka flexibiliteten för förändring. En annan möjlighet är additiv tillverkning: till exempel i byggde de Kinesiska företaget Winsun 3D den första kontinuerliga 3D-skrivaren för konstruktion. Under 2013 tryckte den lager-för-lager av två betonghus inhållande 10 våningar. Detta med en speciell bläck baserad på cement, sand och fiber, tillsammans med en egenutvecklad tillsats. Tryckprocessen tog bara tre dagar och tre arbetare.

💡 Optimist's Edge

Cementindustrin gör en stor ansträngning för att utveckla nya patenterade lösningar, inte bara för att minska, utan även eliminera CO2-utsläpp.

Byggsektorn är traditionellt långsam med att förändras, men tiden är mogen, uppfinningarna är många, och blir fler, samtidigt är investeringarna stora.

💡 Ny grön cement skulle kunna ta bort åtta procent av de globala CO2-utsläppen, och dessutom bli starkare och billigare.

Många av dessa nya typer av cement förbättrar även betongens tekniska egenskaper, minskar bearbetningstider och eventuellt även kostnader.

👇 Så får du Optimist’s Edge

Det är dags för en förändring, men den stora förvandlingen går fortfarande långsamt. Att ligga i framkant kan ge stora resultat för den som vågar ta risker.

❓ Så hur får du en fördel av denna kunskap?

• Måste du flytta eller renovera? Var öppensinnad! Stora byggföretag och traditionella material är förvisso ett säkert val, men att kanske prova en nystartad leverantör som erbjuder innovativ cement, eller till och med ett nytt biobaserat material, kan ge överraskningar: inte bara hållbarhet utan ännu snabbare arbete, lägre kostnad eller oöverträffad komfort.

• Arbetar eller studerar du som civilingenjör, lantmätare, arkitekt eller i någon roll inom byggbranschen? Förutse förändring och bli en innovationsskapare: Läs och experimentera med innovativa råvaror, ta reda på hur du designar strukturer baserade på avfall, alger, bakterier och hur du bygger dem på plats.

• Innovativa projekt är för det mesta fortfarande i demonstrationsfasen eller växer kraftigt, så all hjälp behövs. Investera eller ansök om att arbeta i de mest intressanta projekten, som uppstarten Minus Materials för att skapa cement med alger, Bio Mason för att arbeta med bakterier, Solidia Technologies, Blue Planet, Carbon Cure, Skyonic för att skapa värdefullt innehåll från CO2, på CarbiCrete eller Celitement för att designa ny cement eller Winsun 3D i Kina för att printa hus eller till och med på Norcem i Norge för att delta i byggandet av den första koldioxidfria cementfabriken.

• Vi såg att många snabbväxande sektorer är mycket viktiga för en radikal förändring inom byggområdet, som Virtual Reality, Automation, Additive Manufacturing men även AI, Big data och sensorer. Även om du verkar inom dessa sektorer kan det vara intressant att utforska ny teknik för att bygga, skapa nystartade företag eller partnerskap med andra byggföretag.

Du har nu en fördel eftersom du har fått denna kunskap före de flesta andra – vad ska du göra med din Optimist's Edge?

❓ Vill du ha mer? Diskutera med andra i vårt forum!

Dela dina idéer och tankar med andra Premium Supporters i vår Facebook-grupp. Kanske hittar du en blivande affärspartner eller investerare.

📉 Vad folk tror

Vi frågade 500 personer vad de tror att det kommer att kosta att skjuta ut raketer i rymden om 15 år, om den ungefärliga kostnaden idag är 100 000 kronor per kilo.

Det vanligaste svaret, med 42 procent, är att det blir dyrare och kommer kosta 150 000 kronor per kilo. 11 procent tror att kostnaden kommer att ligga kvar på 100 000 kronor. 9 procent tror att det kommer att minska till 100 kronor per kilo.

📈 Här är fakta

Att skjuta upp raketer och dess laster i rymden är dyrt, men det brukade vara väldigt dyrt. Snart blir det ganska billigt.

Hur mycket det kostar att skjuta upp ett kilo nyttolast ut i rymden beror på många faktorer, som om den är för låg omloppsbana (LEO) eller högre upp, hur exakt omloppsbanan måste vara och naturligtvis vilken nyttolast det är.

Att skjuta upp NASAs rymdfärjor kostade 54 500 dollar per kilo. Den nya lilla raketen Electron tar ett kilo ut i rymden för 19 000 dollar. Ungefär samma kostnad som den ryska Soyuzs 18 000 dollar. Europas arbetshäst, Ariane, tar dig dit för 9 000 dollar. Kinesiska Long March kostar cirka 8 000 dollar. Dessa är inte exakta kostnader, men bör ge dig en ungefärlig bild av prisläget. Här kan du kolla kostnaden för en mängd olika raketer.

Rocket Labs Electron skjuter upp den svenska satelliten MATS.

En raket sticker ut: SpaceX:s Falcon 9. Ett kilo till LEO kostar bara 2 600 dollar. Dess systerraket Falcon Heavy är ännu billigare med 1 400 dollar per kilo. Anledningen till att Falcon-raketerna är "billigast" är att de återanvänder det mesta av raketen. Boostern landar och skjuts upp igen, och igen.

Även om det är mycket billigare än de andra, kostar det 2,5 miljoner kronor att skjuta upp 100 kilo till rymden med en Falcon 9. Och det är bara kostnaden för uppskjutet.

Från 100 000 kronor till 100 kronor

Så länge att ta sig till rymden kostar hundratusentals eller till och med tusentals kronor per kilo, kommer tillgången till rymden att vara begränsad. Men om vi kan driva ner kostnaden till 100 kronor per kilo skulle vara något helt annat. En minskning med 99,9 procent. En tusendel av kostnaden.

Det råkar vara målet för SpaceX:s nästa raket: Starship.

Du har säkert redan sett det.

Crash Spacex GIFfrom Crash GIFs

Det utvecklas – och kraschas – offentligt.

Starship kommer att vara fullt återanvändbart och kommer så småningom att kunna vända och starta igen lika snabbt som ett flygplan.

Den kommer att kunna leverera 100 ton (eller mer) till omloppsbana för en total kostnad på cirka 10 miljoner kronor.

Hur nära är vi?

SpaceX siktar på ett försök till omloppsbana under 2022 eller i början av 2023. Även om det försöket blir framgångsrikt är vi långt ifrån målet.

Vår uppskattning är att vi kan ligga på 100 kronor per kilo runt mitten av 2030-talet.

Men med rymdraket finns det alltid många saker som kan gå fel. Det exakta året är inte det viktigaste, men kostnadsutvecklingen dit är tydlig.

💡 Optimist's Edge

💡 Om bara några år kommer raketuppskjutningar att vara 99,9 procent billigare än idag, vilket öppnar rymden som aldrig förr.

En så låg kostnad på 100 kronor per kilo kommer att göra det möjligt att skjuta upp många fler och mycket större saker i rymden. Vi kommer att gå från några tusen satelliter till miljontals satelliter. Från en rymdstation till hundratals och så småningom tusentals rymdstationer. Och inte bara små, trånga för fem till tio personer, utan enorma strukturer där tusentals och senare miljoner människor kan bo och besöka.

Detta öppnar också möjligheten till storskalig brytning av asteroider och att bygga saker i rymden med material från rymden.

Warp NewsVincent Roose

Om vi ​​ska etablera ett självförsörjande andra hem på Mars behöver vi till att börja med minst en miljon människor som bor där. Att skeppa dem alla till nuvarande kostnad skulle vara mycket dyrt och inte genomförbart. För att göra det möjligt att leva på Mars, månen och andra platser i solsystemet behöver vi den låga kostnaden som kan komma med Starship.

Forskare dreglar över möjligheterna. De föreställer sig enorma rymdteleskop, enklare och billigare resor till de yttre planeterna och att skicka massor av rovers till Mars. Att bygga vetenskapssonder kommer också att bli billigare när de inte behöver välja de superdyra lättviktsalternativen, utan kan köpa fler grejor från hylla.

Starship kommer också att möjliggöra riktigt snabba jorden-till-jorden-resor.

Warp NewsMathias Sundin

👇 Så får du Optimist’s Edge

❓ Så, hur får du ut det mesta av denna kunskap?

• Börja med att tänka igenom det område du arbetar inom eller har ett speciellt intresse för. Om pengar inte vore en faktor, vad skulle du skicka till rymden och vilka möjligheter skulle det skapa?

• Tänk inte bara på traditionella "rymdgrejer". Kanske gillar du balett, hur skulle en balettföreställning se ut i rymden? Göra filmer eller musik, skriva en bok och titta ner på jorden eller ut i rymden?

• Vi kommer att behöva rymdmänniskor på jorden också. Rymdsektorn kommer att expandera med tiotusentals procent. Miljontals jobb kommer att skapas på jorden av företag som gör affärer i rymden. Rymdjurister kommer (tyvärr? 😊) att bli hett efterfrågade. Enorma mängder data kommer att strömmas ner på jorden, vilket gör det möjligt att bygga tusentals olika tjänster.

📈 Vad folk tror

76 procent har fel om hur mycket frukt och grönsaker som slängs i världen. Det är nästan hälften, 45 procent, som slängs.

📈 Här är fakta

• Plast har länge varit omdebatterat som skydd för frukt och grönsaker. I praktiken har det varit ett nödvändigt ont för att minska det matsvinn som annars skulle uppstå. Ofta överstiger nämligen matsvinnets negativa klimatpåverkan plastens.

• Det brukar ofta sägas att en tredjedel av all mat som produceras kastas på sin väg genom värdekedjan av olika anledningar. Ibland pratar man till och med om att tredjedelen gäller maten vi köper i butiken, vilket i så fall är ännu värre.

• Frukt och grönsaker är en extra utsatt kategori – hela 45 procent kasseras innan råvarorna når våra hungriga munnar.

• Nu börjar det dock dukas upp ett smörgåsbord av innovationer för att kunna förlänga hållbarheten hos färska råvaror som frukt och grönt.

Vilka jobbar på saken?

• Du vet sådana där små påsar som finns i nyköpta skor för att hålla fukten borta? Amerikanska SAVRpak har tagit fram en liknande lösning för att eliminera kondens från livsmedel. Bolaget menar att man kan utöka råvarornas livslängd med 4 och upp till 14 dagar. De små påsarna används även av restauranger för att se till så att take-away-maten är fräsch och krispig när den kommer fram. SAVRpak menar att de kan eliminera matsvinn för motsvarande 78 miljarder dollar.

• Hazel Technologies använder en liknande lösning, men utvecklar sina små påsar med skiftande innehåll beroende på vilken råvara det gäller. Generellt handlar det om aktiva ingredienser som utsöndras för att minska mögelangrepp eller försena mognadsprocessen.

• I Lund hittar vi Saveggy. Deras innovation är en osynlig coating som grönsaker och frukt kan doppas i innan de fraktas till butiken. Flera dagligvaruaktörer testar nu Saveggys lösning.

• Även Apeel, med bas i Nederländerna och Kalifornien, har utvecklat en växtbaserad skyddshinna som håller fukt inne och syre ute.

• Barcelona-baserade Bio2Coat har en liknande lösning.

• Israeliska foodtech-bolaget Sufresca har ätbara coatings specifikt utvecklade för avokado, tomat, gurka, mango och citron, en selektiv coating för bär och snacks, samt en annan typ av hinna som används för gul lök och vitlök.

💡 Optimist's Edge

💡 Flera företag utvecklar nya innovationer som gör att frukt och grönsaker inte behöver skyddas med plast. De bidrar därmed till att lösa två stora problem; matsvinn och plastberoende.

• Att förlänga hållbarheten på frukt och grönsaker innebär en potentiellt enorm vinst för matsystemet, handlarna, samhället och individen.

• Gemensamt för dessa foodtech-startups är att de drivs av att lösa två stora globala utmaningar: att minska plastberoendet (inklusive dess fossila utsläpp) och matsvinnet på en och samma gång.

• Innovationerna följer samma logik som många andra teknologiska landvinningar: vi kommer inte ens märka att de finns där.

👇 Så får du Optimist's Edge

• I likhet med alla nya fenomen krävs det modiga företag som vågar testa. Saveggy har redan med viss framgång inlett samarbeten med både ICA och Lidl i Sverige, men det behövs fler experiment i större skala för att komma fortare fram.

• Uppmuntra din lokala frukt- och grönsakshandlare, producent eller grossist att se över vilka nya lösningar som finns för att slippa slänga nästan hälften av råvarorna. Ifrågasätt om plasten verkligen är nödvändig.

• För dig som jobbar inom livsmedelsindustrin finns förstås en stor potentiell konkurrensfördel i att tillämpa den här typen av lösningar före era konkurrenter.

• Kan den här framtiden komma fortare kan vi se fram emot ett ökat intag av frukt och grönsaker. Bra för folkhälsan.