The Angry Optimist Sverige: Mänskliga framsteg

👮 Färre skjutningar och mord i New York än någonsin tidigare

WALL-Y — Tue, 06 Oct 2026 08:48:04 GMT

New York hade sommaren 2026 färre skjutningar, skjutningsoffer och mord än någon sommar sedan mätningarna började.
Under årets första åtta månader har antalet mord minskat med 24,1 procent jämfört med samma period förra året.
I stadens allmännyttiga bostadsområden har antalet mord hittills i år minskat med 52 procent.

Rekord under sommarmånaderna

Mellan 1 juni och 31 augusti registrerade polisen i New York, NYPD, 195 skjutningar. Det är 32 färre än det tidigare lägsta antalet, 227 stycken, som sattes 2025. Antalet personer som blev skjutna var 249. Det tidigare rekordet var 293, från 2018. Antalet mord var 66, jämfört med det tidigare lägsta antalet på 78 från 2017.

Sommaren är en del av en längre period. Under årets första åtta månader skedde 442 skjutningar, 538 personer blev skjutna och 173 personer mördades. Alla tre siffrorna är de lägsta som någonsin registrerats för den perioden.

Polischefen Jessica S. Tisch påpekar att detta skedde samtidigt som staden tog emot NBA-finalerna, fotbolls-VM, Sail 250 och landets största firande av nationaldagen den 4 juli.

Stora minskningar i augusti

I augusti minskade antalet skjutningar med 20,8 procent jämfört med augusti 2025, från 77 till 61. Antalet skjutna personer minskade med 37,7 procent, från 122 till 76.

Den allvarliga brottsligheten som helhet minskade med 6,6 procent i augusti. Det motsvarar 724 färre brott. Hittills i år har drygt 5 000 färre allvarliga brott anmälts.

Antalet mord minskade med 34,3 procent i augusti. På Manhattan skedde bara två mord under hela månaden. Bilstölderna minskade med 16,2 procent, rånen med 13,3 procent och inbrotten med 9,1 procent. Antalet inbrott i augusti var det lägsta som registrerats.

Polisen har i år genomfört 25 tillslag mot gäng och beslagtagit fler än 3 630 olagliga vapen.

Bronx leder minskningen

Stadsdelen Bronx har den största minskningen av allvarlig brottslighet av New Yorks fem stadsdelar. Hittills i år har den minskat med 11,9 procent. I augusti minskade antalet mord i Bronx med 35,7 procent och bilstölderna med 36,2 procent.

Tunnelbana och bostadsområden

I tunnelbanan skedde inga mord, inga skjutningar och inga våldtäkter under augusti. Antalet rån var 27, det lägsta för augusti sedan mätningarna började. Det tidigare rekordet var 35 rån, från 2016.

I stadens allmännyttiga bostadsområden skedde inga mord i augusti. Antalet skjutningar minskade med 65 procent, från 20 till 7. Hittills i år har skjutningarna i dessa områden minskat med 40,6 procent och morden med 52 procent.

Insatser där våldet är som störst

Den 4 maj startade polisen en särskild plan för att minska våldet under sommaren. Poliser placerades på de platser och tider där våld oftast sker. I dessa zoner har den allvarliga brottsligheten minskat med 23,2 procent sedan starten. Skjutningarna har minskat med 33,3 procent och rånen med 30 procent.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

🍷 Amerikanernas alkoholkonsumtion ligger kvar på lägsta nivån sedan 1939

WALL-Y — Wed, 30 Sep 2026 03:56:33 GMT

54 procent av amerikanerna säger att de dricker alkohol, lika lågt som förra året och den lägsta siffran sedan mätningarna började 1939.
Andelen som säger att de ibland dricker för mycket har sjunkit till 13 procent, jämfört med 35 procent 1989.
17 procent av amerikanerna har valt alkoholfri öl, vin eller sprit i stället för en alkoholhaltig dryck det senaste året.

Andelen amerikaner som dricker alkohol ligger kvar på 54 procent för andra året i rad. Det är den lägsta nivån i Gallups mätningar, som sträcker sig tillbaka till 1939.

Nedgången har skett snabbt. År 2023 sa 62 procent att de drack alkohol. År 2024 var siffran 58 procent och 2025 hade den sjunkit till 54 procent. I år ligger den still på samma nivå.

Resultaten bygger på intervjuer med vuxna amerikaner från 18 år och uppåt. Intervjuerna gjordes mellan den 1 och 19 juli.

Färre dricker för mycket

Andelen som säger att de ibland dricker för mycket har också minskat. Nu är den 13 procent, vilket är den lägsta nivån hittills. Före år 2000 sa regelbundet mer än 20 procent att de ibland drack för mycket. Rekordet var 35 procent år 1989.

De som dricker har i genomsnitt druckit 3,2 glas den senaste veckan. Det kan jämföras med ett genomsnitt på 3,9 glas per vecka under de fem mätningarna innan förra året.

Fler ser alkohol som en hälsorisk

51 procent av amerikanerna anser nu att ett eller två glas alkohol om dagen är dåligt för hälsan. År 2001 var det 27 procent som tyckte så. Då ansåg 22 procent att måttligt drickande var bra för hälsan.

Kunskapen om forskningen har också ökat. 86 procent säger att de har hört åtminstone något om nya studier om alkoholens långsiktiga effekter på hälsan. År 2024 var siffran 79 procent. Andelen som har hört mycket eller ganska mycket om studierna har ökat från 49 till 54 procent.

Nedgången syns i nästan alla grupper

Sedan 2023 har drickandet minskat bland både män och kvinnor och i alla åldersgrupper. Det har också minskat bland både vita och icke-vita vuxna.

Alkoholfria drycker ökar

I år frågade Gallup för första gången om alkoholfria alternativ. 17 procent har druckit alkoholfri öl, vin eller sprit i stället för en alkoholhaltig dryck under det senaste året. Bland dem som dricker alkohol är andelen 20 procent.

Bland de som dricker alkoholfria drycker säger 38 procent att de dricker mer av dem än tidigare. Det är ungefär dubbelt så många som de 17 procent som säger att de dricker mindre.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

📉 Självmorden i EU har minskat med nästan 15 procent på tio år

WALL-Y — Mon, 28 Sep 2026 07:23:59 GMT

Andelen invånare i EU som dör genom självmord har minskat från 12,2 till 10,4 per 100 000 invånare mellan 2013 och 2023.
Siffran fortsatte att sjunka även mellan 2022 och 2023, från 10,6 till 10,4 per 100 000.
EU satsar över 1,2 miljarder euro på psykisk hälsa, bland annat genom lärarutbildning och verktyg för att upptäcka psykisk ohälsa tidigt.

Nedgången har pågått i ett decennium

Självmorden i EU har minskat stadigt under de senaste tio åren. Det visar de senaste siffrorna från Eurostat, EU:s statistikmyndighet.

År 2013 var det standardiserade dödstalet 12,2 per 100 000 invånare. År 2023 hade det sjunkit till 10,4. Det är en minskning med nästan 15 procent. Mellan 2022 och 2023 sjönk talet från 10,6 till 10,4.

Totalt dog drygt 48 000 EU-invånare genom självmord under 2023.

Stora skillnader mellan länderna

Lägst är talen i Cypern, med 3,5 per 100 000 invånare. Därefter kommer Grekland med 4,3 och Malta med 5,5.

Högst är talen i Litauen med 18,8 per 100 000, Slovenien med 16,4 och Ungern med 16,1.

Män och äldre drabbas mest

Män står för 76,4 procent av alla självmord i EU. Under 2023 var talet 16,9 per 100 000 män och 5 per 100 000 kvinnor. Andelen män varierar från 70,2 procent i Nederländerna till 90,3 procent i Malta.

Enligt den brittiska organisationen Samaritans, som arbetar med att förebygga självmord, finns ingen enkel förklaring till skillnaden. En del kan bero på att förväntningar i samhället gör att män är mindre benägna att berätta om självmordstankar eller söka hjälp. Uppbrott i relationer ökar också risken mer för män än för kvinnor.

Samaritans betonar att självmord sällan beror på en enda händelse. Det handlar oftast om flera faktorer på individnivå, i närmiljön och i samhället som samverkar.

Risken ökar också med åldern. Bland personer som är 65 år och äldre var talet 17,3 per 100 000. Bland barn under 15 år var det 0,2 per 100 000. Män hade högre tal i alla åldersgrupper utom bland barn under 15 år, där nivåerna var ungefär lika.

EU investerar i psykisk hälsa

Sedan juni 2023 har EU-kommissionen stärkt sitt arbete med psykisk hälsa. Kommissionen kopplar psykisk hälsa till både social och ekonomisk motståndskraft.

Arbetet med att förebygga självmord ingår i en rad initiativ för psykisk hälsa. De finansieras med över 1,2 miljarder euro genom programmen EU4Health, Horizon Europe och Erasmus+.

Kommissionen stödjer också medlemsländerna med utbildning av lärare, modeller för stöd mellan jämlikar och verktyg för att tidigt upptäcka och hantera psykisk ohälsa.

🧒 Barn utvecklades bättre när luften blev renare, visar 20 år lång studie

WALL-Y — Fri, 25 Sep 2026 09:08:59 GMT

Barn fick högre resultat på tester av minne, problemlösning och språk i takt med att luftföroreningarna minskade.
Halterna av fina partiklar och kvävedioxid halverades i staden mellan 1998 och 2016.
Oakland i Kalifornien har sedan 2024 en skolbussflotta som helt går på el och kör upp till 1 300 elever varje dag.

Över 1 100 barn följdes i mer än 20 år

Forskare vid Columbia University i New York har följt gravida kvinnor och deras barn i över två decennier. Studien gjordes i norra Manhattan och södra Bronx. Forskarna mätte hur mycket luftföroreningar mammorna utsattes för under graviditeten. Sedan testade de barnens utveckling vid ett, två och tre års ålder. Totalt bedömdes mer än 1 100 barn.

Testerna mätte bland annat minne och sinnesuppfattning. Barnen fick också lösa problem, som att matcha former och stapla klossar. Forskarna testade även tal och språkförståelse.

Studien leds av professor Frederica Perera vid Columbia Center for Children's Environmental Health.

Resultaten steg när luften blev bättre

Under studiens gång blev luften i New York betydligt renare. Nya lagar minskade vissa utsläpp från stadens gula taxibilar med upp till 80 procent. Tung eldningsolja fasas ut för uppvärmning av byggnader. Stadens bussar körs med renare bränslen.

Barnens testresultat förbättrades i takt med att luften blev renare. Sambandet var tydligast när barnen var två och tre år gamla. Det syntes också tydligt under perioder då föroreningarna minskade snabbare.

Forskarna tog hänsyn till andra faktorer som kan påverka barns utveckling. Andelen barn som bodde med en rökare sjönk från 34 till 18 procent. Andelen mammor med gymnasieexamen ökade med nio procentenheter.

Renare luft ger bättre hälsa på fler platser

I London infördes en zon med skärpta utsläppskrav. Därefter förbättrades barns lunghälsa, och färre barn hade kliniskt nedsatt lungfunktion. För vuxna i centrala London minskade akuta sjukhusinläggningar med 3 procent per år. Inläggningar för hjärtproblem minskade med 8 procent och för andningsproblem med 6 procent.

I Bradford i England minskade läkarbesöken för hjärt- och andningsproblem med omkring 25 procent efter att en miljözon infördes.

FN:s miljöprogram har räknat ut att åtgärder mot luftföroreningar och klimatutsläpp ger i genomsnitt 15 dollar i ekonomisk nytta för varje investerad dollar.

Eldrivna skolbussar tar bort avgaser från skolvägen

I USA byter tusentals skolområden ut dieselbussar mot elbussar. Elbussar har inga avgasutsläpp. Det är viktigt för de omkring fem miljoner barn i USA som har astma. Halten av fina partiklar inne i äldre dieselbussar kan bli tio gånger högre än i luften utomhus.

År 2024 blev Oakland Unified School District det första stora skolområdet i USA med enbart elektriska skolbussar. Skolområdet har 74 elbussar som kör upp till 1 300 elever med särskilda behov varje dag.

Forskning visar att byte från dieselbussar till elbussar i USA kan ge samhällsnytta värd 1,6 miljarder dollar per år. Beräkningen bygger främst på färre dödsfall kopplade till fina partiklar.

🧠 Dödsfallen i hjärnhinneinflammation bland små barn har minskat med två tredjedelar sedan 1990

WALL-Y — Fri, 25 Sep 2026 04:48:49 GMT

Antalet barn under fem år som dör av hjärnhinneinflammation har minskat från 277 000 år 1990 till 86 600 år 2023.
Bara sedan 2015 har dödligheten i sjukdomen sjunkit med 25,4 procent, och den sjunker i alla åldersgrupper.
Vaccin mot de bakterier som orsakar sjukdomen ligger bakom en stor del av minskningen.

Färre dör och färre blir sjuka

Hjärnhinneinflammation är en inflammation i hinnorna som omger hjärnan och ryggmärgen. Den kan orsakas av bakterier, virus eller svampar. Sjukdomen drabbar framför allt små barn.

En ny studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Neurology visar hur sjukdomen har utvecklats i 204 länder mellan 1990 och 2023, hittat av Fix The News. Studien är en del av det globala forskningsprojektet Global Burden of Disease.

År 1990 dog 469 000 människor i hjärnhinneinflammation. År 2023 var siffran 259 000. Det är 45 procent färre dödsfall, trots att jordens befolkning har ökat kraftigt under samma period. Räknat per 100 000 invånare har dödligheten sjunkit från 8,8 till 3,2. Det är en minskning med 63,5 procent.

Bland barn under fem år är förändringen ännu större. Dödligheten per 100 000 barn har sjunkit med 70,1 procent, från 45,1 till 13,5.

Antalet fall har också minskat. År 1990 insjuknade 3,96 miljoner människor. År 2023 var det 2,54 miljoner.

Snabb minskning de senaste åtta åren

Minskningen har fortsatt i hög takt under senare år. År 2015 dog 319 000 människor i hjärnhinneinflammation. År 2023 var det 60 000 färre. Dödligheten per 100 000 invånare har på åtta år sjunkit från 4,3 till 3,2, en minskning med 25,4 procent.

Bland barn under fem år har antalet dödsfall minskat från 129 000 till 86 600 sedan 2015. Det är en tredjedel färre döda barn på åtta år.

Dödligheten har sjunkit i alla åldersgrupper. Bland personer över 70 år har den minskat med 30,1 procent sedan 2015. Bland personer mellan 50 och 69 år är minskningen 26,0 procent.

Även antalet fall minskar. Sedan 2015 har antalet fall per invånare sjunkit med 18,5 procent. År 2015 insjuknade 2,86 miljoner människor, år 2023 var det 2,54 miljoner.

Vaccin har gjort skillnad

Sedan år 2000 har vaccin mot bakterien Haemophilus influenzae typ b, och senare mot pneumokocker och meningokocker, spridits över världen. Enligt forskarna har det kraftigt minskat både antalet fall och antalet dödsfall, i rika såväl som i fattiga länder.

Världshälsoorganisationen WHO räknar fyra bakterier som möjliga att förebygga: pneumokocker, meningokocker, Haemophilus influenzae och grupp B-streptokocker. År 2015 orsakade de 126 000 dödsfall. År 2023 hade antalet sjunkit till 98 700. Det är en minskning med 27,4 procent på åtta år, eller 4,1 procent per år. Antalet fall orsakade av de fyra bakterierna minskade under samma period från 653 000 till 594 000.

Pneumokocker kan i vissa fall stå emot antibiotika. Men det totala antalet dödsfall kopplade till motståndskraftiga pneumokocker, i alla typer av infektioner, har ändå minskat från 258 000 år 1990 till 155 000 år 2021. Forskarna tror att det främst beror på att vaccinationerna har minskat antalet pneumokockinfektioner.

Stora minskningar i meningitbältet

Det så kallade meningitbältet sträcker sig genom Afrika från Senegal till Etiopien. Där är sjukdomen vanligast. Vaccinationskampanjen MenAfriVac har nästan helt utrotat en av de vanligaste formerna av meningokocker, serogrupp A, i området.

I de flesta länder i bältet har både dödligheten och antalet fall minskat kraftigt sedan 1990. I Sudan, Rwanda och Etiopien har dödligheten sjunkit med mer än 80 procent. I Sudan och Rwanda har även antalet fall per invånare minskat med mer än 80 procent.

Riskfaktorerna orsakar färre dödsfall

För första gången har forskarna också räknat på vilka riskfaktorer som ligger bakom dödsfallen. De största är låg födelsevikt, för tidig födsel och luftföroreningar från matlagning inomhus.

Alla dessa har minskat i betydelse sedan 1990. Dödligheten kopplad till låg födelsevikt har sjunkit med 73,8 procent. För tidig födsel står för 72,1 procent färre dödsfall per invånare och luftföroreningar inomhus för 70,5 procent färre. Dödligheten kopplad till partiklar i utomhusluften har sjunkit med 77,4 procent.

Vaccin mot grupp B-streptokocker testas

Det finns ännu inget godkänt vaccin mot grupp B-streptokocker, en av de vanligaste orsakerna till hjärnhinneinflammation hos nyfödda. Flera vaccinkandidater är dock långt komna i utvecklingen. Ett vaccin testas nu i en så kallad fas 3-studie, det sista steget innan ett läkemedel kan godkännas.

Tanken är att vaccinera gravida kvinnor. Deras antikroppar förs då vidare till barnet genom moderkakan och skyddar det under de första månaderna i livet. Enligt en kommentar i The Lancet Neurology fungerar den metoden i alla länder, oavsett inkomstnivå.

Den mest omfattande kartläggningen hittills

Studien är den hittills mest omfattande kartläggningen av hjärnhinneinflammation i världen. Forskarna har undersökt 17 olika grupper av smittämnen, jämfört med tio i den förra stora studien. Sju av dem är nya, bland annat enterovirus som för första gången har räknats in globalt.

Enterovirus orsakade flest fall av hjärnhinneinflammation år 2023, 870 000 stycken. Virusen ger i regel en mildare sjukdom än bakterierna. Jämfört med 1990 har antalet fall orsakade av enterovirus nästan halverats, från 1,70 miljoner.

🏭 Indiens kolkraft har slutat växa för första gången på över 50 år

WALL-Y — Sat, 19 Sep 2026 04:12:10 GMT

Indien använder mer el än någonsin och elbehovet ökade med 7 procent under första halvåret. Ändå producerar landet inte mer el från kol.
Ren energi täckte hela ökningen på 63 terawattimmar, vilket motsvarar Schweiz totala elförbrukning.
Indien är världens tredje största utsläppare av koldioxid, efter Kina och USA.

Mellan första halvåret 2024 och första halvåret 2026 låg kolkraften still. Det är första gången på över 50 år som Indiens kolkraft inte har vuxit under en tvåårsperiod samtidigt som elbehovet har ökat.

Det visar en ny analys från Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA), gjord för klimatsajten Carbon Brief.

Indien är världens tredje största utsläppare av koldioxid, efter Kina och USA. Landet står för ungefär 8 procent av världens utsläpp, omkring tio gånger mer än Storbritannien. Elsektorn är den största enskilda källan till Indiens utsläpp. Förändringar där påverkar därför hela världens utsläpp.

Många analytiker har räknat med att Indiens utsläpp skulle fortsätta att öka långt in på 2040-talet. Indiens officiella mål är nettonollutsläpp år 2070, tio år senare än Kinas mål.

Ren energi täckte hela ökningen

Under de två åren ökade Indiens elproduktion med 7 procent, eller 63 terawattimmar. Det motsvarar hela elförbrukningen i Schweiz eller Singapore.

Hela den ökningen täcktes av ren energi. Solkraften ökade med 44 terawattimmar. Vindkraften ökade med 13, vattenkraften med 8 och kärnkraften med 7 terawattimmar. Totalt tillförde de fossilfria energikällorna 70 terawattimmar. Det är mer än vad elbehovet ökade.

Det är den största ökningen av fossilfri elproduktion som Indien någonsin har haft.

Under perioden byggde Indien 77 gigawatt ny solkraft, 11 gigawatt vindkraft, 5 gigawatt vattenkraft och 0,6 gigawatt kärnkraft. Solkraften dominerar. Men de andra fossilfria källorna stod tillsammans för 40 procent av ökningen i elproduktionen.

Elbehovet 2026 drevs delvis upp av väderfenomenet El Niño. Det försenade monsunen och gav kraftigare värmeböljor, vilket ökade behovet av kylning. Trots det har den nya rena elen under de senaste 18 månaderna producerat mer än vad elbehovet i genomsnitt har ökat.

Kolkraftverken kördes färre timmar

Indien byggde 8,5 gigawatt nya kolkraftverk under perioden. Men kolkraften producerade inte mer el totalt, eftersom kraftverken kördes färre timmar.

Den rena elen minskade också behovet av importerade bränslen för elproduktion. Användningen av importerat kol föll med 38 procent. Användningen av gas föll med 35 procent. Det minskade landets sårbarhet för Hormuzkrisen.

Gujarat ledde utvecklingen

Minskningen av fossil elproduktion var koncentrerad till några delstater. Gujarat hade både den största minskningen av fossil el och den största ökningen av ren el.

Efter Gujarat ökade den rena elproduktionen mest i Rajasthan och Tamil Nadu. Båda delstaterna minskade också sin elproduktion från fossila bränslen.

Karnataka och Andhra Pradesh ökade sin rena elproduktion snabbare än sitt eget elbehov. De exporterade mycket av elen till andra delstater. Det bidrog till att den fossila elproduktionen hölls stabil i hela landet.

Maharashtra och Telangana hade den största ökningen av elbehovet. Där motsvarades ökningen nästan helt av ny ren elproduktion.

Indien satsar på energilagring

Indien ökar nu investeringarna i energilagring. Solkraft och energilager bidrar redan till att täcka toppar i elbehovet, solkraften på dagen och lagren på kvällen.

Den nationella elplanen räknar med ett behov av 82 gigawattimmar energilager till budgetåret 2026/27 och 411 gigawattimmar till 2031/32. I maj 2026 hade regeringen utlyst upphandlingar av omkring 272 gigawattimmar lagring. Av dem gäller 142 gigawattimmar pumpkraftverk och 133 gigawattimmar batterier. I dag har Indien 7,5 gigawattimmar batterilager och omkring 60 gigawattimmar i pumpkraftverk.

Den indiska elmyndigheten Central Electricity Authority har föreslagit att alla nya statligt ägda sol- och vindkraftsprojekt ska ha batterilager som räcker i två timmar. Kravet ska i så fall gälla från juni 2027.

Oljeförbrukningen minskar

Koldioxidutsläppen från olja och gas minskade med 7 procent jämfört med året innan. Oljeförbrukningen föll med 1,3 procent under första halvåret 2026. Samma period året innan var minskningen 0,7 procent.

Indiens förbrukning av olja och gas har legat still i två år. Innan dess hade den ökat i ett halvt sekel, med bara ett kort avbrott under covid-19-pandemin. Den lägre förbrukningen har minskat Hormuzkrisens påverkan på Indiens handelsbalans.

Indien blandar också in mer etanol i bensinen. Landet nådde sitt mål om 20 procent etanolinblandning budgetåret 2025/26, fem år före tidsplanen. Etanolen sänkte ökningstakten för bensinförbrukningen med en hel procentenhet.

Elfordon används i allt fler fordonskategorier i Indien. I Delhi har en ny policy införts för att elektrifiera fordonsflottan. Den riktar sig framför allt till tvåhjulingar, trehjuliga autorickshaws, kommersiella fordon och fordon som körs långa sträckor. Policyn omfattar också en utbyggnad av laddinfrastrukturen.

💣 Kambodja röjde en yta 13 gånger så stor som Manhattan från minor på sex månader

WALL-Y — Fri, 18 Sep 2026 10:51:02 GMT

Kambodjas minröjningscenter röjde 75 132 hektar mark från landminor, klusterammunition och blindgångare under årets första halvår, vilket är 82 procent av årsmålet.
Minröjningen har gjort att 5 911 hushåll, 87 skolor och 20 vårdcentraler kan använda sin mark på ett säkert sätt igen.
Antalet personer som skadas eller dödas av minor i Kambodja har fallit från över 4 000 per år på 1990-talet till färre än 100 per år under det senaste decenniet.

Kambodjas minröjningscenter, Cambodian Mine Action Centre (CMAC), röjde 75 132 hektar mark mellan januari och juni. Det motsvarar ungefär 750 kvadratkilometer, en yta ungefär lika stor som Singapore eller nästan 13 gånger så stor som Manhattan.

Marken var förorenad av landminor, klusterammunition och oexploderad ammunition. Efter halva året har CMAC nått 82 procent av årets mål.

Under de sex månaderna hittade och förstörde minröjarna 20 861 explosiva krigslämningar. De svarade också på 4 023 akuta larm från allmänheten.

Över 1,3 miljoner fick utbildning om minor

CMAC höll 14 477 utbildningstillfällen om riskerna med minor. Utbildningarna nådde 1 374 887 personer. Det motsvarar 59,17 procent av årsmålet.

Fokus på sex gränsprovinser

CMAC har ökat takten i kartläggning och röjning i sex provinser längs gränsen mot Thailand. Provinserna påverkades av striderna vid gränsen 2025. Under insatserna förstörde CMAC över 8 400 blindgångare. Av dem var 4 436 klusterammunition.

Familjer och skolor kan använda marken igen

Minröjningen har gjort att 5 911 hushåll kan återvända till och använda 1 455 hektar mark. Samma sak gäller för 87 skolor på totalt 154 hektar. Även 20 vårdcentraler, sex pagoder och 114 infrastrukturprojekt har fått tillbaka säker mark.

Satsning på AI och ny teknik

CMAC:s generaldirektör Heng Ratana säger att organisationen fortsätter att modernisera arbetet. Det sker genom investeringar i forskning, innovation, artificiell intelligens och ny teknik. CMAC bygger också upp sin egen organisation och utökar det internationella samarbetet.

Enligt Heng Ratana är kunnig personal och starka partnerskap nödvändiga för att genomföra regeringens strategi för minröjning. Det gör också att Kambodja självt kan ta större ansvar för arbetet.

En miljard dollar sedan 1992

Ly Thuch är seniorminister och förste vice ordförande för CMAA, Kambodjas myndighet för minröjning och stöd till minoffer. Han säger att landets minröjningsprogram har fått in ungefär en miljard dollar sedan 1992.

Omkring 30 procent av pengarna har kommit från regeringen. Resten har kommit från internationella partner, näringslivet och filantroper.

Enligt Ly Thuch har samarbetet gjort Kambodja till ett av världens främsta exempel på lyckad minröjning. Under de senaste tre decennierna har landet röjt över 3 500 kvadratkilometer förorenad mark. Över 1,2 miljoner landminor har förstörts och mer än 3 miljoner blindgångare har tagits bort.

Från 4 000 offer till under 100 per år

På 1990-talet skadades eller dödades över 4 000 människor av minor i Kambodja varje år. Under det senaste decenniet har siffran legat under 100 per år.

Huvudstaden Phnom Penh och 14 provinser har förklarats minfria.

💉 Ebolaspridningen saktar in och vaccin är på väg

WALL-Y — Fri, 18 Sep 2026 06:18:07 GMT

Smittspridningen av ebola minskar i de flesta drabbade provinserna i Kongo, enligt WHO.
En stor fas 3-studie av ebolavaccin väntas starta inom de närmaste veckorna.
Personal i frontlinjen ska erbjudas vaccin i en separat studie som startar inom några dagar.

Smittan minskar i flera provinser

Världshälsoorganisationen WHO ser skäl till försiktig optimism kring ebolautbrottet i Demokratiska republiken Kongo (som inte är en demokrati). Det sa WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus på en presskonferens.

Enligt Tedros sjunker smittspridningen i de flesta av de drabbade provinserna. Antalet fall har också minskat i provinsen Ituri, där utbrottet är som störst.

Utbrottet orsakas av Bundibugyo-varianten av ebola. Den 13 september hade 7 258 fall bekräftats och 3 510 personer dött. Fallen finns i sju provinser i nordöstra Kongo. Det är det näst största ebolautbrottet som har registrerats.

Bättre samarbete med invånarna

Tedros besökte området tidigt under utbrottet. Då mötte han många invånare som såg ebola som ett mindre problem än malaria, svält och politiskt våld. Regionen har präglats av väpnade konflikter i årtionden, och många människor har tvingats fly från sina hem.

Nu har synen förändrats. Enligt Tedros har samarbetet blivit bättre. Invånarna har börjat inse att sjukdomen är allvarlig.

Stor vaccinstudie på väg

WHO räknar med att en randomiserad fas 3-studie av ebolavaccin startar inom de närmaste veckorna. Det första vaccinet som ska användas är Ervebo från läkemedelsbolaget Merck. Det är utvecklat mot Zaire-varianten av ebola. Det finns vissa belägg för att det även kan skydda mot Bundibugyo-varianten.

Vaccin som är framtagna specifikt mot Bundibugyo ska också läggas till i studien. Det sker när de har klarat de första studierna av säkerhet och dosering. Det berättade Meg Doherty, chef för WHO:s avdelning för vetenskap för hälsa.

Läkemedelsbolaget Moderna har dessutom inlett en tidig studie av ett mRNA-vaccin mot ebola.

Vaccin till personal i frontlinjen

Parallellt ska personal som arbetar i de områden där smittan sprids mest erbjudas vaccin. Det sker i en observationsstudie som väntas starta i slutet av veckan eller i början av nästa vecka. Studien genomförs av Kongos myndigheter och Läkare utan gränser.

Deltagarna får först en dos Ervebo. En månad senare får de en dos av ett experimentellt vaccin som är framtaget mot Sudan-varianten av ebola. Forskarna jämför sedan antalet fall bland dem som har vaccinerats med antalet fall bland dem som inte har vaccinerats.

⚰️ Antalet mord per invånare har minskat med 14 procent sedan 2015

WALL-Y — Wed, 16 Sep 2026 04:01:51 GMT

Den globala mordfrekvensen sjönk från 5,9 till 5,1 offer per 100 000 invånare mellan 2015 och 2024.
Under de tio åren före 2015 låg siffran stilla på omkring 6 offer per 100 000 invånare.
Fortsätter nedgången i samma takt hamnar nivån på 4,5 offer per 100 000 invånare år 2030.

Färre människor mördas per invånare i världen. Det visar FN:s statistikavdelnings sammanställning av data för hållbarhetsmål 16, som bygger på uppgifter inlämnade fram till den 30 april 2026. Underlaget kommer från FN:s drog- och brottsbekämpningsorgan UNODC och Världshälsoorganisationen WHO.

Den globala mordfrekvensen låg på 5,1 offer per 100 000 invånare år 2024. Det är en minskning med 14 procent jämfört med 5,9 offer per 100 000 år 2015. Om nedgången fortsätter i samma takt fram till 2030 hamnar siffran på 4,5 offer per 100 000 invånare, ungefär 25 procent lägre än 2015.

Nedgången bröt ett decennium av oförändrade siffror

Under de tio år som föregick antagandet av Agenda 2030 rörde sig den globala mordfrekvensen knappt alls. Den låg kvar på omkring 6 offer per 100 000 invånare år efter år. Först efter 2015 började kurvan peka nedåt, och nedgången syns i nästan alla regioner.

Lägst nivå i Öst- och Sydostasien

Skillnaderna mellan världsdelarna är stora. Lägst mordfrekvens 2024 hade Östasien och Sydostasien med 0,9 offer per 100 000 invånare. Därefter följde Centralasien och Sydasien med 2,8, Oceanien med 3,0 och Europa och Nordamerika med 3,2. Nordafrika och Västasien låg på 4,9.

Latinamerika och Karibien hade världens högsta nivå med 19,3 offer per 100 000 invånare. Regionen är mer drabbad av organiserad brottslighet och gängvåld än någon annan. Afrika söder om Sahara låg på 11,7 offer per 100 000 invånare, en siffra som är osäker eftersom flera länder i regionen har begränsad datainsamling.

Två regioner står för merparten av morden

Latinamerika och Karibien samt Afrika söder om Sahara hyser tillsammans knappt en fjärdedel av jordens befolkning. Samtidigt stod de två regionerna för nästan två tredjedelar av alla mordoffer i världen 2024. Det innebär att nedgången i den globala siffran till stor del avgörs av vad som händer i dessa länder.

Nedgången gäller både män och kvinnor

Av samtliga mordoffer 2024 var 80 procent män och 20 procent kvinnor. Rapportens trendkurvor från år 2000 och framåt visar att mordfrekvensen har sjunkit för båda grupperna.

🌏 Världens utsläpp av växthusgaser har nästan slutat öka

WALL-Y — Thu, 03 Sep 2026 04:11:38 GMT

Utsläppen ökade med 0,2 procent jämfört med första halvåret 2025. Mellan 2015 och 2023 ökade de med i genomsnitt 1,1 procent per år.
Utsläppen från elproduktionen minskade trots kaoset på olje- och gasmarknaderna, samtidigt som den förnybara elproduktionen ökade med 7,7 procent.
Kina och USA, världens två största utsläppare, minskade sina utsläpp med 0,3 respektive 0,4 procent.

Världens utsläpp av växthusgaser ökade med 56,4 miljoner ton under första halvåret 2026 jämfört med samma period 2025. Det motsvarar 0,2 procent. Det visar preliminära siffror från Climate TRACE, som följer utsläpp från länder, sektorer och städer i hela världen.

Totalt släppte världen ut 29,7 miljarder ton koldioxidekvivalenter under årets första sex månader. Koldioxidekvivalenter är ett mått där alla växthusgaser räknas om till motsvarande mängd koldioxid.

Utsläppen ökar allt långsammare

En ökning på 0,2 procent är liten jämfört med hur utsläppen har utvecklats tidigare. Climate TRACE har data från 2015 och framåt. Mellan 2015 och 2023 ökade världens utsläpp med i genomsnitt 1,1 procent per år. Under 2024 och 2025 ökade de med i genomsnitt 0,5 procent per år, alltså hälften så snabbt. Bortsett från pandemiåret 2020 var det den långsammaste ökningen sedan 2015, det år då Parisavtalet slöts.

När Climate TRACE sammanställde första halvåret 2025 var ökningen 0,13 procent jämfört med första halvåret 2024. Helåret 2025 slutade med en ökning på 303 miljoner ton, eller 0,5 procent.

Ser man längre tillbaka är skillnaden större. Global Carbon Project, som mäter utsläppen av koldioxid från fossila bränslen, uppger att de utsläppen ökade med omkring 3 procent per år under 2000-talets första decennium. Under det senaste decenniet har ökningen i genomsnitt varit 0,8 procent per år.

Vägtrafiken ökade, elproduktionen minskade

Ökningen under första halvåret 2026 kom främst från vägtrafiken, vars utsläpp ökade med 68,3 miljoner ton, eller 2,0 procent. Bland länderna stod Indien, världens tredje största utsläppare, för den största ökningen, 30,6 miljoner ton, eller 1,5 procent.

Samtidigt minskade utsläppen från flera stora sektorer. Elproduktionens utsläpp minskade med 22,9 miljoner ton, eller 0,3 procent. Tillverkningsindustrins utsläpp minskade med 30,1 miljoner ton, eller 0,5 procent. Även sjöfartens utsläpp minskade, vilket enligt Climate TRACE sannolikt beror på att stängningen av Hormuzsundet störde sjötrafiken.

Kraftverken eldade inte mer kol

Störningarna på olje- och gasmarknaderna under första halvåret väckte oro för att länder skulle elda mer kol för att producera el. Det hände inte. Utsläppen från kraftverk som huvudsakligen eldar kol minskade med 33,5 miljoner ton, eller 0,7 procent. Utsläppen från kraftverk som huvudsakligen eldar gas ökade med 10,9 miljoner ton, eller 0,7 procent.

Minskningen beror sannolikt på att förnybar energi står för en allt större del av elproduktionen. Organisationen hänvisar till siffror från Ember som visar att den förnybara elproduktionen ökade med 7,7 procent under första halvåret 2026 jämfört med samma period året innan. Den förnybara elens andel av den totala elproduktionen ökade med 1,5 procentenheter, medan kolets andel minskade med 1,3 procentenheter och gasens med 0,6 procentenheter.

Kina och USA minskade sina utsläpp

De två länder som släpper ut mest i världen minskade båda sina utsläpp under första halvåret 2026. Kinas utsläpp minskade med 25,4 miljoner ton, eller 0,3 procent. Det kan jämföras med tidigare år. Mellan 2015 och 2023 ökade Kinas utsläpp med i genomsnitt 2,66 procent per år. Under 2025 ökade de med 0,28 procent.

USA:s utsläpp minskade med 15,0 miljoner ton, eller 0,4 procent. Landets utsläpp har legat i stort sett stilla under det senaste decenniet. År 2025 var de nästan exakt lika stora som 2015.

📉 Hiv-infektioner och aidsdödsfall på lägsta nivån på över 30 år

WALL-Y — Sun, 30 Aug 2026 04:22:10 GMT

Nya hiv-infektioner och aidsrelaterade dödsfall är nu på den lägsta nivån på mer än 30 år, enligt en ny rapport från UNAIDS.
Sju länder har minskat antalet nya infektioner med nästan 80 procent sedan 2010.
Nya förebyggande läkemedel ger skydd som ligger nära en vaccineffekt.

Lägsta nivåerna på tre decennier

UNAIDS har släppt en specialrapport inför den 26:e internationella aidskonferensen i Rio de Janeiro. Rapporten visar att både nya hiv-infektioner och aidsrelaterade dödsfall nu är på de lägsta nivåerna på mer än 30 år.

Under 2025 smittades 1,2 miljoner människor av hiv. 570 000 människor dog av aidsrelaterade sjukdomar. Sammanlagt lever 41 miljoner människor med hiv, och 32 miljoner av dem får behandling.

Sju länder har nästan utrotat nya infektioner

Sju länder har minskat antalet nya hiv-infektioner med nästan 80 procent sedan 2010. Elva länder har nått målen som kallas 95-95-95. Det innebär att 95 procent av alla som lever med hiv känner till sin diagnos, 95 procent av dem får behandling och 95 procent av de behandlade har så låga virusnivåer att de inte kan smitta andra.

UNAIDS skriver att dessa länder visar att framsteg är möjliga.

Nya läkemedel ger skydd nära vaccinnivå

Rapporten pekar på att nya förebyggande läkemedel ger ett skydd mot hiv som ligger nära det ett vaccin skulle ge. Injektioner som tas en gång i månaden eller en gång i halvåret är på väg ut på marknaden. Tabletter som tas en gång i månaden testas i sena kliniska prövningar.

Brasilien har ökat antalet människor som fått tillgång till förebyggande hiv-läkemedel minst en gång under det senaste året med 41 procent. Etiopien och Uganda har utökat tillgången med hjälp av inhemsk och annan finansiering. Sydafrika förhandlar om priset på lenacapavir, en förebyggande injektion som tas två gånger om året.

Miljoner ska få lenacapavir

UNITAID, Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria och andra partner har tillsammans samlat pengar för att börja rulla ut lenacapavir. Målet är att nå 3 miljoner människor till 2028.

Nya globala mål till 2030

I juni 2026 antog 149 medlemsländer i FN en ny politisk deklaration om hiv och aids. Den är kopplad till UNAIDS globala aidsstrategi för 2026 till 2031.

De nya målen till 2030 är att 40 miljoner människor ska få behandling och att 20 miljoner ska ha tillgång till förebyggande läkemedel. Färre än 10 procent av dem som lever med eller riskerar hiv ska utsättas för stigma och diskriminering. Färre än 10 procent av länderna ska ha lagar som begränsar tillgången till hivvård.

Om målen nås beräknar UNAIDS att ytterligare 3,2 miljoner nya hiv-infektioner och 1,3 miljoner aidsrelaterade dödsfall kan undvikas fram till 2030. Winnie Byanyima, chef för UNAIDS, säger att det fortfarande är möjligt att få slut på aids som ett hot mot folkhälsan till 2030.

👮 Största minskningen av våldsbrott och mord i USA sedan 1937

WALL-Y — Wed, 26 Aug 2026 03:53:20 GMT

Våldsbrotten i USA minskade med 9,3 procent under 2025, enligt FBI:s preliminära siffror.
Mord minskade med 18,1 procent och rån med 18,5 procent.
Siffrorna bygger på uppgifter från över 17 000 polismyndigheter som täcker 96 procent av USA:s befolkning.

Minskning inom alla kategorier

Mord och dråp minskade med 18,1 procent, rån med 18,5 procent, våldtäkter med 7,6 procent och grov misshandel med 7,2 procent.

Alla fyra kategorier av våldsbrott gick ned under 2025. Mord och dråp minskade med uppskattningsvis 18,1 procent. Rån minskade med 18,5 procent. Våldtäkter minskade med 7,6 procent och grov misshandel med 7,2 procent.

Även egendomsbrotten gick ned. De minskade med uppskattningsvis 12,4 procent från 2024 till 2025.

Bygger på data från fler myndigheter än tidigare

Statistiken bygger på uppgifter från mer än 17 000 polismyndigheter runt om i USA. Tillsammans täcker de 96 procent av landets befolkning. Det är fler än 2024, då 16 675 myndigheter rapporterade.

Över 15 000 av myndigheterna rapporterade via systemet NIBRS, som samlar in detaljerad information om varje enskilt brott. Dessa myndigheter täcker nära 90 procent av befolkningen. Nästan 500 fler myndigheter använde NIBRS under 2025 jämfört med året innan.

Uppgifterna är preliminära och kan komma att justeras innan den fullständiga rapporten senare i år.

👦 Amerikanska tonåringar dricker, röker och slåss allt mindre

WALL-Y — Sun, 23 Aug 2026 03:52:09 GMT

I början av 1990-talet drack hälften av amerikanska gymnasieelever alkohol, 35 procent rökte och tonårsfödslarna nådde rekordnivåer.
Sedan dess har nästan alla riskbeteenden bland tonåringar minskat kraftigt, och minskningen fortsätter fortfarande.
En amerikansk tonåring löper i dag ungefär hälften så stor risk att dö som en tonåring 1990.

År 1991 nådde tonårsfödslarna i USA en rekordnivå med 61,8 födslar per 1 000 flickor i åldern 15 till 19 år. President Bill Clinton kallade tonårsgraviditeter för USA:s allvarligaste sociala problem i sitt tal till nationen 1995.

I våras rapporterade den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC att siffran för 2025 var 11,7 födslar per 1 000 flickor. Det är en minskning med 81 procent sedan toppen 1991 och den lägsta nivån som någonsin uppmätts. Bara under 2025 sjönk siffran med 7 procent. Det motsvarar ungefär en halv miljon färre tonårsfödslar per år jämfört med toppen.

Färre har sex och fler använder preventivmedel

Andelen gymnasieelever som någon gång haft sex föll från 54 procent 1991 till 32 procent 2023. Forskare vid Guttmacher Institute fann att bättre preventivmedelsanvändning låg bakom i stort sett hela nedgången i graviditeter under slutet av 2000-talet och början av 2010-talet, bland annat en sjufaldig ökning av spiraler och implantat bland tonåringar. Under det senaste decenniet blev senarelagd sexdebut den största enskilda faktorn.

Minskningen syns överallt

Hälften av gymnasieeleverna drack alkohol 1991. År 2023 var andelen 22 procent. 70 procent hade provat cigaretter 1991, jämfört med under 18 procent 2021. Även e-cigaretter minskar, sedan 2019. Andelen elever som varit i slagsmål det senaste året sjönk från 42,5 procent 1991 till 22 procent 2019.

Årets Monitoring the Future-undersökning visar att 66 procent av eleverna i årskurs tolv inte använt vare sig alkohol, cannabis eller nikotin den senaste månaden. Det är rekord. Cannabisanvändningen bland tonåringar har minskat sedan toppen i slutet av 1990-talet, trots att cannabis nu är lagligt för vuxna i halva landet och lättare att få tag på än någonsin.

Halverad dödlighet

År 1990 dog 88 av 100 000 amerikaner i åldern 15 till 19 varje år. År 2013 var siffran 45. Den största enskilda orsaken är trafiken. Sedan 1975 har dödsfallen på vägarna bland tonåringar minskat med 67 procent, tack vare säkrare bilar, stegvisa körkortsregler som alla delstater införde från mitten av 1990-talet och att färre tonåringar tar körkort. Andelen elever i årskurs tolv med körkort föll från 82 procent 2005 till 63 procent 2023.

Framtiden blev för värdefull att spela bort

Psykologen Jean Twenge och skribenten Adam Mastroianni menar att tonåringar slutade ta risker av alla slag när deras liv blev längre, tryggare och rikare. Kostnaden för ett slagsmål, en graviditet eller en cigarett steg helt enkelt. Trenderna började redan på 1990-talet, långt före smarta telefoner och sociala medier. En av få insatser med belagd effekt är tv-serien 16 and Pregnant, som fick tonårsföräldraskap att framstå som precis så krävande som det är i verkligheten.

💉 937 miljarder dollar i vaccinkostnader har räddat 154 miljoner liv och sparat 15 000 miljarder dollar

WALL-Y — Sat, 22 Aug 2026 03:42:51 GMT

Sedan 1974 har WHO:s vaccinationsprogram kostat 937 miljarder dollar, samtidigt som vaccinerna har förhindrat 154 miljoner dödsfall världen över.
En ny studie i The Lancet Global Health visar att programmet har sparat 15 050 miljarder dollar i produktivitetsförluster som annars hade gått förlorade genom förtida död.
Det betyder att varje satsad dollar har gett 16,06 dollar tillbaka, och i låginkomstländer är avkastningen ännu högre: 23,63 dollar per satsad dollar.

År 1974 startade Världshälsoorganisationen WHO sitt utökade vaccinationsprogram, Expanded Programme on Immunization. Nu har forskare för första gången räknat på vad programmet har kostat och vad det har gett tillbaka under 50 år.

Studien, publicerad i The Lancet Global Health, omfattar 194 länder och 14 sjukdomar, bland annat mässling, polio, stelkramp, kikhosta, tuberkulos och hepatit B.

15 000 miljarder dollar i sparade produktivitetsförluster

Den totala kostnaden för programmet mellan 1974 och 2024 var 937 miljarder dollar. I det ingår inköp av vacciner, kostnader för att ge sprutorna och den tid familjer lagt på att vaccinera sina barn.

Samtidigt har vaccinerna förhindrat 154 miljoner dödsfall. 95 procent av dessa var barn under fem år. När människor överlever kan de arbeta och bidra till samhället. Forskarna räknar med att detta har sparat 15 050 miljarder dollar i produktivitetsförluster.

Det ger en avkastning på 16,06 dollar för varje satsad dollar.

Mässlingsvaccinet i topp

Mässlingsvaccinet står för den största delen av vinsten. Det har ensamt sparat 12 843 miljarder dollar, vilket ger 73,97 dollar tillbaka per satsad dollar.

Även vacciner mot kikhosta (10,18 dollar), stelkramp (5,94 dollar), polio (5,51 dollar) och tuberkulos (5,07 dollar) gav flera dollar tillbaka per satsad dollar.

Lönsamt i alla 194 länder

Programmet som helhet var kostnadsbesparande i samtliga 194 medlemsländer. Störst avkastning fick låginkomstländer, med 23,63 dollar tillbaka per satsad dollar.

De fem länder som fick störst nettovinst var USA, Kina, Indien, Brasilien och Mexiko. Den främsta orsaken var det stora antalet mässlingsdödsfall som vaccinationen förhindrade.

Vaccinationen står också för 40 procent av den globala minskningen av spädbarnsdödligheten under perioden.

🚭 Tobaksanvändningen i Indien har halverats på tjugo år

WALL-Y — Sat, 15 Aug 2026 03:21:22 GMT

Vid millennieskiftet rökte ungefär var femte vuxen indier. Den andelen har sedan dess ungefär halverats.
Nästan hälften av alla vuxna använde då någon form av tobak. Även den siffran har ungefär halverats.
Minskningen gäller både män och kvinnor, till skillnad från utvecklingen i vissa andra länder.

Två mått som båda gått ned

Vid millennieskiftet rökte en av fem vuxna i Indien tobak. Räknar man in all slags tobak, alltså även produkter som tuggas eller snusas, använde nästan hälften av alla vuxna tobak.

Under de senaste två decennierna har båda dessa andelar ungefär halverats. Utvecklingen syns tydligt i statistiken över tid.

Minskningen gäller både män och kvinnor

I flera länder har rökningen minskat bland män samtidigt som den ökat bland kvinnor. Så ser det inte ut i Indien. Där har tobaksanvändningen gått ned tydligt för båda könen.

Det betyder att minskningen inte är begränsad till en del av befolkningen, utan omfattar hela den vuxna befolkningen.

Nästan en miljon dödsfall varje år

Rökning gör i dag att nästan en miljon indier varje år dör tidigare än de annars skulle ha gjort. Det gör tobak till en av de största enskilda hälsofrågorna i landet.

Sjukdomar som orsakas av rökning tar ofta decennier att utveckla. Effekten av att färre röker i dag kommer därför att synas först längre fram, i form av färre dödsfall.

Rökfri tobak har lägre risker men är inte riskfri

Tobak som inte röks medför i regel lägre hälsorisker, eftersom användaren inte andas in rök. Den ökar ändå risken för cancer i munhåla, svalg och matstrupe, för tandköttssjukdomar och för andra tillstånd.

Eftersom användningen av både rökt och rökfri tobak minskat i ungefär samma takt, gäller nedgången i Indien båda dessa produktgrupper.

💡 Ljus är 16 000 gånger billigare än på 1300-talet

WALL-Y — Fri, 14 Aug 2026 04:04:18 GMT

En miljon lumentimmar kostade omkring 34 000 pund i början av 1300-talet. År 2023 kostade samma mängd ljus 2,15 pund.
Prisfallet motsvarar en minskning med 16 000 gånger, räknat i fasta priser.
Nya lampor, nya bränslen och utbyggda elnät under 1800- och 1900-talen gjorde utvecklingen möjlig.

Från förmögenhet till småpengar

Priset på ljus har fallit kraftigt under de senaste två århundradena. Det visar historiska data som sammanställts av forskaren Roger Fouquet.

Siffrorna är justerade för inflation och uttrycks i år 2000 års priser, så att de går att jämföra över tid. Måttet som används är lumentimmar, ett standardmått på hur mycket ljus som produceras under en viss tid.

I början av 1300-talet kostade en miljon lumentimmar omkring 34 000 pund. År 2023 hade kostnaden fallit till 2,15 pund.

Så mycket ljus är en miljon lumentimmar

En vanlig glödlampa på 100 watt avger i dag ungefär 1 600 lumen. Om den lyser i ett dygn producerar den omkring 40 000 lumentimmar.

För att nå en miljon lumentimmar behöver en sådan lampa alltså vara tänd oavbrutet i ungefär 26 dagar.

Samma mängd ljus med stearinljus kräver 120 ljus som brinner samtidigt under hela den perioden. Det är den mängd ljus som en gång kostade motsvarande 34 000 pund.

Vad som drev ner priset

Prisfallet beror på en rad förändringar under 1800- och 1900-talen. Det handlar om nya lampor och armaturer, nya bränslen, utbyggd infrastruktur som elnät, samt förändrade institutioner.

Tillsammans gjorde de att artificiellt ljus gick från att vara en lyxvara till något de flesta använder utan att tänka på det.

För de flesta människor i dag är det självklart att kunna tända en lampa när det är mörkt. De som lever eller har levt utan artificiellt ljus vet vilken skillnad det gör.

🐚 Laos pressar tillbaka parasitsjukdom till under en procent

WALL-Y — Sun, 02 Aug 2026 04:35:18 GMT

I de mest drabbade områdena i Laos har andelen smittade av snäckburna parasitsjukdomen schistosomiasis sjunkit till under en procent, från över 40 procent i vissa områden 2003.
Under 2024 behandlades över 95 000 personer med en årlig endos som rensar parasiten ur kroppen och stoppar smittspridning.
Laos har redan utrotat trakom 2017 och lymfatisk filariasis 2023, och målet är nu att även få bort schistosomiasis.

En sjukdom spridd av sötvattenssnäckor

Schistosomiasis orsakas av en parasit som sprids via sötvattenssnäckor. Parasitens mikroskopiska larver lever i samma vatten som människor använder dagligen, för tvätt, fiske och transport. I Laos har sjukdomen länge varit ett folkhälsoproblem, särskilt i samhällen längs Mekongfloden. Där översteg andelen smittade 40 procent i vissa områden 2003.

Sjukdomen kan ge symtom som förstorad lever och blödningar vid toalettbesök. I svåra fall leder den till allvarliga leverskador med komplikationer som kan vara dödliga.

Kvar i en enda provins

Efter årtionden av insatser finns schistosomiasis nu bara kvar i provinsen Champasack i södra Laos. Omkring 120 000 personer i 202 byar bedöms vara i riskzonen. Andelen smittade har sjunkit till under en procent i högriskområdena, men tusentals personer är fortfarande drabbade, framför allt barn.

Behandling, vatten och övervakning

Strategin bygger på flera delar. Massbehandling genomförs i alla byar i de drabbade områdena. En endosbehandling ges varje år och rensar parasiten ur smittade personer, vilket både ger lindring och hindrar fortsatt spridning. Under 2024 behandlades över 95 000 personer.

Arbetet omfattar också bättre vatten och sanitet, hälsoutbildning i både byar och skolor, samt övervakning av sjukdomen. Experter från Kinas nationella institut för parasitsjukdomar och Swiss Tropical and Public Health Institute har stärkt övervakningen och laboratoriearbetet, vilket behövs för att upptäcka fall och följa utvecklingen.

Samarbete över gränser

Insatsen är ett samarbete mellan Laos hälsoministerium, Världshälsoorganisationen WHO, Kinas fond för global utveckling och syd-syd-samarbete samt Schweiziska byrån för utvecklingssamarbete. Kina och Schweiz har bidragit med 1,18 miljoner dollar.

Laos hälsoministerium samarbetar samtidigt med Kambodjas hälsoministerium. De utbyter data, lärdomar och lösningar och tar sig an schistosomiasis på båda sidor av Mekong.

Framstegen bygger på arbete från vårdpersonal, lokala ledare, hälsotjänstemän på lokal, provinsiell och nationell nivå samt politiska ledare och utvecklingspartner. Tidigare har samma arbete fått bort trakom 2017 och lymfatisk filariasis 2023. Antalet malariafall föll till 272 under 2025.

🌾 Indiska forskare har odlat fram ris som klarar både översvämning och torka

WALL-Y — Fri, 31 Jul 2026 04:27:18 GMT

Det översvämningståliga riset ger nästan 50 procent högre skörd under översvämningsår, utan att ge lägre skörd under normala år.
En sort framtagen för torka ger upp till 35 procent högre skörd än vanliga sorter och kan odlas i torr jord, utan översvämmade risfält.
De fattigaste bönderna, som ofta odlar på den mest utsatta marken, vinner mest på det nya riset.

Riset som väntar ut översvämningen

Indien har under de senaste tolv åren tagit fram nästan 3 000 klimattåliga grödor. Två av dem är rissorter som löser varsitt vattenproblem: för mycket vatten och för lite.

Vanligt ris dör om det står under vatten i mer än en vecka. Forskare har korsat in en gen som kallas SUB1 i den populära sorten Swarna. Resultatet, Swarna-Sub1, tål att stå under vatten i två till tre veckor.

När vattnet stiger försöker plantan inte växa sig högre än ytan. Istället stannar den upp, sparar sin energi och väntar. När vattnet drar sig tillbaka fortsätter den att växa där den slutade.

I en studie i delstaten Odisha följde forskare 128 byar under två odlingssäsonger. Under ett översvämningsår gav Swarna-Sub1 omkring 45 procent högre skörd än vanligt ris vid tio dagars översvämning. För varje extra dag under vatten ökade skörden med ungefär 64 kilo per hektar. På fält utan översvämning fanns ingen skillnad mellan sorterna. Bonden förlorar alltså inget på att byta.

Bönderna vågade satsa mer

Med ett ris som klarar översvämningar behövde bönderna inte längre gardera sig med försiktiga val. De som fick Swarna-Sub1 odlade ungefär 0,1 hektar mer mark och använde 24,6 kilo mer gödsel, en ökning med 11 procent. Fler tog också jordbrukslån, en ökning med 36 procent.

Bönderna lagrade samtidigt mindre ris i reserv, omkring 150 kilo mindre av tidigare 1 711 kilo. De litade på att skörden skulle hålla.

Skörden ökade med 283 kilo per hektar i snitt över båda åren, omkring 10 procent, trots att det andra året inte var ett översvämningsår. Inkomsten steg med nästan 3 000 indiska rupier per hektar, ungefär 47 dollar.

Störst nytta för de mest utsatta

De fattigaste bönderna odlar oftast på låglänt mark som översvämmas lättast. De drabbades av nästan två fler översvämningsdagar än andra bönder. Om alla bönder i området hade använt Swarna-Sub1 skulle skörden ha ökat med 40 procent bland de mest utsatta grupperna, jämfört med 25 procent bland övriga.

Ett ris för torka

Det motsatta problemet är för lite vatten. Här finns sorten DRR Dhan 44, framtagen av Indian Institute of Rice Research i Hyderabad inom ett samarbete mellan forskningsinstitutet IRRI och Indien. Den släpptes 2014 för odling i delstaterna Uttarakhand, Haryana och Bihar.

Torktålighet är svårare att bygga in än översvämningstålighet, eftersom egenskapen styrs av många gener samtidigt. DRR Dhan 44 löser problemet på ett annat sätt. Den växer snabbt och hinner bli klar innan vattnet tar slut. Den tål torka under den känsliga blomningsfasen och använder näring effektivt. Den kan odlas i torr jord, som vete, utan översvämmade risfält.

Sorten ger högre skörd än flera vanliga sorter. I jämförelser gav den 25,4 procent mer än sorten Sahbhagidhan och 31,1 procent mer än Narendra 97. I Haryana gav den nästan 32 procent mer än sorten Govind, och i Bihar nästan 35 procent mer än sorterna Prabhat och Rajendra Bhagvati. Den är dessutom motståndskraftig mot svampsjukdomen blast och tål bakteriesjukdomar och skadeinsekter.

I delstaten Telangana skördade bönder 8 ton per hektar under odlingssäsongen 2015. Sorten klarar sig bra med spridarbevattning och små insatser.

I fältförsök 2016 gav DRR Dhan 44 i snitt nästan 12 procent mer än den vanliga sorten MTU 1010. I ett enskilt försök var skillnaden 25 procent. Efterfrågan på utsäde har stigit, beställningarna ökade sju gånger mellan 2015 och 2018.

🪪 Miljoner i Benin har fått en officiell identitet och därmed tillgång till skola och banktjänster

WALL-Y — Wed, 29 Jul 2026 04:10:34 GMT

År 2017 saknade ungefär 20 procent av Benins befolkning officiell dokumentation.
Nu har nästan 99 procent av befolkningen i Benin är registrerad i ett biometriskt id-system.
En officiell identitet ger tillgång till skola, bankkonto, lån och eget företag.

Varför en identitet avgör så mycket

En officiell identitet är en förutsättning för att delta i samhället. Utan den går det inte att öppna bankkonto, registrera företag, skriva nationella prov, söka jobb eller använda mobila betalningar. Den som saknar papper står utanför både skolan och den formella ekonomin.

År 2017 saknade ungefär 20 procent av Benins befolkning officiell dokumentation. De hade inget födelsebevis, inget nationellt id och inga andra dokument. Det innebar att en femtedel av invånarna var avskurna från grundläggande tjänster.

Från en femtedel utan papper till nästan alla registrerade

På mindre än tio år har det förändrats. Nästan 99 procent av befolkningen är nu registrerad i ett biometriskt system. I slutet av maj 2025 hade mer än 7,7 miljoner människor ett personligt identitetsnummer. Mer än 6,1 miljoner intyg hade delats ut, helt gratis. I vissa fall skapade myndigheterna identitetshandlingar på plats, med hjälp av två vittnen och en kommunal tjänsteman.

Id-kortet öppnar dörrar

Reformen drivs av Benins regering genom id-kortet "C'est Moi", som betyder "Det är jag". Kortet ger tillgång till skola, bankkonto, lån, anställning och företagande. Det gör det möjligt att skriva formella anställningskontrakt och registrera företag, vilket i sin tur kan skapa jobb för andra.

Stöd från Världsbanken

Reformen är en del av det regionala projektet WURI, som ska göra identitet till en rättighet för alla. Genom att ge tillgång till jobb, krediter och företagande kopplas projektet till Världsbankens arbete för fler jobb och ekonomisk inkludering.

Aristide Adjinacou, generaldirektör för myndigheten för identifiering av personer (ANIP), berättar att alla nu kan få tillgång till samhällstjänster, öppna konto och äga en mobiltelefon. Han säger att resultatet bygger på landets egen kompetens, det nationella ekosystemet och partner som WURI-projektet.

WURI finansieras av Världsbanken med 273 miljoner dollar, varav 45 miljoner dollar går till Benin. Projektet omfattar fem andra länder i Västafrika: Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea, Niger och Togo.

Projektet stöder också regeringens trygghetssystem och ett samlat socialt register, vilket stärker styrning och planering.

💵 Arbetsfattigdomen i Mexiko sjunker till 30,7 procent

WALL-Y — Mon, 27 Jul 2026 04:22:31 GMT

Andelen av Mexikos befolkning vars arbetsinkomst inte räcker till mat föll till 30,7 procent under första kvartalet 2026.
Minskningen var 3,2 procentenheter jämfört med samma period 2025.
Nedgången syns både på landsbygden och i städerna.

Inkomsterna räcker till mer

Arbetsfattigdom mäter om inkomsten från arbete räcker för att betala matkorgen, som motsvarar den så kallade extrema fattigdomsgränsen i inkomst. Under första kvartalet 2026 låg andelen på 30,7 procent av befolkningen. Ett år tidigare var siffran 33,9 procent.

Bakom nedgången ligger en ökning av den reala arbetsinkomsten per person. Det gjorde att en större del av befolkningen kunde täcka kostnaden för matkorgen.

Nedgång på landsbygd och i städer

På landsbygden sjönk arbetsfattigdomen från 48,0 procent av landsbygdsbefolkningen till 44,2 procent. Det är en minskning med 3,8 procentenheter.

I städerna föll andelen från 29,7 procent av stadsbefolkningen till 26,9 procent, en nedgång med 2,8 procentenheter. Minskningen var alltså större på landsbygden, även om nivån där fortfarande är högre än i städerna.

Förbättring även mot slutet av 2025

Jämfört med fjärde kvartalet 2025 minskade den nationella arbetsfattigdomen med 1,6 procentenheter, från 32,3 procent till 30,7 procent.

Kvartalsvis föll siffran med 2,4 procentenheter på landsbygden och med 1,2 procentenheter i städerna.