The Angry Optimist Sverige: Green Tech

🪨 Ny metod halverar kostnaden för att utvinna litium ur berg

WALL-Y — Tue, 04 Aug 2026 04:00:01 GMT

Ny metod halverar kostnaden för att utvinna litium ur berg

Forskare vid MIT har tagit fram en process som löser upp litiummineral vid rumstemperatur i stället för över 1 000 grader.
Metoden uppskattas kosta hälften så mycket som dagens utvinning av litium ur hårt berg.
Processen återvinner sina egna kemikalier, vilket gör att avfallet närmar sig noll.

Litium ur sten, inte saltvatten

Efterfrågan på litium har ökat snabbt i takt med att litiumjonbatterier driver allt mer i vår vardag. Stora fyndigheter finns i USA, Europa och Australien, men Kina dominerar den globala raffineringen. Den största svårigheten har varit att få ut litium ur hårt berg i en användbar form.

I dag utvinns litium ur hårt berg genom att man hettar upp berget till över 1 000 grader och löser ut litiumet med kemikalier. Resten av berget slängs. Processen kräver mycket energi och ger mycket avfall, och är ofta dyrare än att utvinna litium ur saltvatten.

En vätska som löser upp berget

Forskarna vid MIT och flera andra institutioner har utvecklat en metod som löser upp spodumen, det vanligaste litiumbärande mineralet, vid rumstemperatur. De använder en blandning av vatten och ammoniumfluorid som löser upp kiseldioxiden i berget först. Det är det svåra steget i utvinningen, och genom att vända på ordningen kan de få ut de andra delarna.

Spodumen består främst av litium, aluminium och kiseldioxid. Forskarna lyckades skilja ut alla tre delarna i användbar form. Ur litiumet tog de fram litiumfluorid, litiumhydroxid och litiumkarbonat, salter som används för att tillverka batterier. Aluminiumet skildes ut med en separationsteknik vid hög temperatur, och kiseldioxiden genom utfällning.

Alla delar av berget används

I stället för att slänga resten av berget tas varje del om hand. Aluminiumet håller smältverkskvalitet och kiseldioxiden går att använda som tillsats i cement. Forskarna testade kiseldioxiden genom att gjuta cementkuber och mäta deras hållfasthet med industriella metoder. Litiumkarbonatet uppfyllde renhetskraven för batterikvalitet.

Kemikalierna som startar reaktionen, ammoniumfluorid och vatten, kan återvinnas och användas på nytt. När processen tillverkar ammoniumfluorid frigörs ammoniakgas, som sedan fäller ut kiseldioxiden igen och ger tillbaka utgångsämnet. Det gör processen cirkulär, och avfallet närmar sig noll.

Testad på berg från hela världen

Forskarna körde metoden på 17 olika källor av spodumen, vilket visar att den fungerar på berg från olika delar av världen. Idén till metoden kom från en glasetsningskräm som löser upp ytan på glas. Den aktiva ingrediensen visade sig vara ammoniumfluorid.

Den slutna processen uppskattas kosta hälften så mycket som traditionell utvinning ur hårt berg, och kan därmed konkurrera med utvinning ur saltvatten. Forskarna räknar med att den globala litiumproduktionen behöver fyrdubblas till år 2040. En studie som beskriver processen har publicerats i Science. Forskarna har redan börjat kommersialisera tekniken genom MIT-avknoppningen Rock Zero.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

🏍️ Elmotorcyklar accelererar i Afrika

WALL-Y — Sat, 25 Jul 2026 04:11:54 GMT

Branschens största aktör Spiro har levererat mer än 100 000 elmotorcyklar och byggt över 2 500 batteribytesstationer.
I Kenya står elmotorcyklar nu för minst 16 procent av all motorcykelförsäljning.
Ett nytt batteri från Roam laddar från 20 till 80 procent på under 40 minuter och fortsatte fungera efter att ha körts över av en lastbil på 18 ton.

Elektriska motorcyklar blir allt vanligare i flera afrikanska länder. Tiotusentals säljs varje år, och i Kenya står de nu för minst 16 procent av den totala motorcykelförsäljningen. Branschen har gått från tidiga pilotprojekt till storskalig produktion och försäljning.

En stor marknad att ta över

Det finns mer än 30 miljoner bensindrivna motorcykeltaxis i flera afrikanska länder. Driften och underhållet är dyrt, eftersom fordonen körs hårt och behöver service ofta. Förarna tjänar lite. När de byter till el sjunker den totala ägandekostnaden tydligt.

Etablerade finansieringssystem för förare, i kombination med modeller där batteriet hyrs som en tjänst, sänker trösklarna för att börja köra elektriskt. Sammantaget har detta lockat fler än 100 företag att ge sig in i sektorn på kontinenten.

Spiro störst på kontinenten

Spiro är den största aktören. Företaget har levererat mer än 100 000 elmotorcyklar i flera länder. Det har byggt mer än 2 500 batteribytesstationer och genomfört mer än 30 miljoner batteribyten hittills.

Spiro har köpt Coexlion, ett företag specialiserat på motorcykelteknik och design. Köpet ska stärka Spiros produktutveckling och förmåga att tillverka mer lokalt. Coexlions 28 ingenjörer har bidragit till fler än 25 motorcykelprogram globalt, inom bland annat elektriska tvåhjulingar, chassin, batterisystem och industridesign. Teamet finns i Indien och Storbritannien. Spiro har sedan tidigare ett forsknings- och utvecklingscenter i Pune med över 150 ingenjörer och fler än 30 egna patent.

Roam lanserar ny generation

Roam, en av de tidiga aktörerna i sektorn, har lanserat Roam Air Gen 3. Modellen har ett nytt batteri som är byggt för att minska stölder, korta laddtiderna och hålla längre för förare som kör mycket.

Batteriet har GPS-spårning och tål vatten enligt skyddsklass IP67. Det laddar med 2 kW, vilket Roam uppger är marknadens snabbaste. Batteriet uppfyller den internationella säkerhetsstandarden AIS-156.

Laddningen ger mer än en kilometer räckvidd per minut. Det innebär att batteriet laddas från 20 till 80 procent på under 40 minuter. Förarna får därmed mindre stillestånd och mer tid att tjäna pengar.

Roam har testat hållbarheten genom att köra över ett Gen 3-batteri med en lastbil på 18 ton. Efter testet plockades batteriet upp och sattes tillbaka i en motorcykel. Det fortsatte att fungera som vanligt.

📉 Australiens gasanvändning har peakat och minskar nu

WALL-Y — Sun, 05 Jul 2026 04:08:39 GMT

Gasanvändningen i Australien har peakat inom alla sektorer efter mer än ett halvt sekel av tillväxt.
Gas för elproduktion har minskat med 11 procent sedan 2014, och bostäders gasanvändning peakade 2020.
Utsläppen kopplade till gas väntas minska från 90 miljoner ton till 64 miljoner ton fram till 2050.

Topp i alla sektorer

Gasanvändningen i Australien har peakat och befinner sig nu i en strukturell nedgång. Det visar en ny rapport från tankesmedjan Grattan Institute. Storskalig användning av gas tog fart i Australien på 1960-talet. Nu pekar utvecklingen åt andra hållet.

Bostäders gasanvändning peakade 2020. Gas för elproduktion har minskat med 11 procent sedan 2014. Inom tillverkningsindustrin har gasanvändningen fallit sedan början av 2000-talet. Exporten av flytande naturgas, LNG, peakade troligen 2022.

Alison Reeve leder institutets program för energi och klimatförändringar. Hon säger att det bara finns en väg att gå från en topp, och det är nedåt.

Lägre utsläpp och minskad export

Enligt rapporten väntas de samlade koldioxidutsläppen från gas minska från dagens 90 miljoner ton till 64 miljoner ton år 2050.

Det australiska finansdepartementets beräkningar från förra året visar att värdet av landets export av kol och gas troligen kommer att halveras under de kommande fem åren. Det beror på att den globala efterfrågan på fossila bränslen avtar.

Rapporten visar också att mängden gas som behövs som reserv för förnybar el under de kommande decennierna troligen blir ungefär hälften av vad som förbrukades under 2010-talet.

Förnybart tar över

Australiens elnät ställer om till förnybar energi. Gas har pekats ut som en reserv för perioder när sol och vind producerar lite el. Reeve säger att behovet av gas som reserv är mindre än vad som ofta antas.

Rapporten rekommenderar riktade åtgärder för hushåll, industri och elproduktion. Det handlar bland annat om att sätta slutdatum för gasanvändning i bostäder.

⛽ Bensinbilar har försvunnit från Kinas tio mest sålda bilar

WALL-Y — Fri, 03 Jul 2026 03:52:59 GMT

I maj var alla Kinas tio mest sålda bilar elbilar eller laddhybrider. Bensinbilarna har helt försvunnit från listan.
Försäljningen av nya bensinbilar i Kina har fallit med 41,8 procent jämfört med ett år tidigare.
Exporten av kinesiska elbilar och laddhybrider har mer än fördubblats på ett år.

Inga bensinbilar på topplistan

I maj fanns ingen ren bensinbil kvar bland Kinas tio mest sålda personbilar. Listan har helt tagits över av elbilar och laddhybrider. I januari fanns fortfarande sju bensinbilar med på samma lista.

Geelys modell Xingyuan har sålt mest av alla personbilar i maj. Teslas Model Y kom på andra plats.

Försäljningen av bensinbilar minskar snabbt

Kina har sålt 497 000 nya bensinbilar på hemmamarknaden i maj. Det är en minskning med 41,8 procent jämfört med samma månad året innan, enligt siffror från bilindustrins branschorganisation CAAM. I antal handlar det om 357 000 färre bilar. Jämfört med april har försäljningen minskat med 3,5 procent.

Under årets första fem månader har Kina sålt 3,2 miljoner bensinbilar på hemmamarknaden. Det är 1,24 miljoner färre än under samma period förra året, en minskning med 28 procent.

Hela personbilsmarknaden i Kina nådde 1,44 miljoner sålda bilar i maj, en ökning med 8,2 procent jämfört med april. Bensinbilarna har alltså minskat mycket snabbare än marknaden i stort. Elbilar och laddhybrider tar över deras andel.

Cui Dongshu, generalsekreterare för branschorganisationen CPCA, uppger att kostnaden för att äga en bensinbil har fortsatt att stiga i takt med höga bränslepriser. Det har minskat viljan att köpa bensinbilar.

Elbilar och export ökar

Försäljningen av elbilar och laddhybrider på den kinesiska hemmamarknaden nådde 1,05 miljoner i maj. Det är en ökning med 14,8 procent jämfört med april. Av dessa var 947 000 personbilar, en ökning med 15,6 procent jämfört med månaden innan.

Exporten har ökat kraftigt. Kina exporterade 446 000 elbilar och laddhybrider i maj, en ökning med 110 procent jämfört med året innan. Under januari till maj exporterades 1,83 miljoner sådana fordon, även det en ökning med 110 procent.

💰 EU minskade utsläppen med 17 procent på tio år medan ekonomin växte

WALL-Y — Wed, 01 Jul 2026 03:28:55 GMT

EU:s utsläpp av växthusgaser var 17,2 procent lägre 2025 än 2015.
Samtidigt ökade EU:s BNP med 17,5 procent under samma period.
Utsläppen minskade i 23 av EU:s 27 länder.

Under 2025 uppskattas utsläppen av växthusgaser från EU:s ekonomi och hushåll till 3,3 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Det omfattar all ekonomisk verksamhet och alla hushåll. Nivån är 17,2 procent lägre än 2015.

Samtidigt ökade alla EU-länder sin bruttonationalprodukt under samma tioårsperiod. EU:s ekonomi som helhet växte med 17,5 procent. Utsläppen och ekonomin följdes alltså inte åt.

Uppgifterna kommer från tidiga uppskattningar för 2025. Eurostat publicerar dem för första gången sex månader efter referensårets slut.

Mellan 2015 och 2025 minskade växthusgasutsläppen i 23 av EU:s länder. De största minskningarna skedde i Estland med 41,7 procent, Finland med 30,7 procent och Tyskland med 27,3 procent.

Energisektorn minskade mest

De flesta sektorer släppte ut mindre växthusgaser 2025 än 2015. Energisektorn, som levererar el, gas, ånga och luftkonditionering, minskade sina utsläpp med 45,3 procent. Utsläppen från gruvdrift minskade med 33,3 procent.

Tillverkningsindustrin minskade sina utsläpp med 16 procent. Hushållens utsläpp minskade med 14,7 procent och tjänstesektorns med 11,9 procent.

Inom jordbruk, skogsbruk och fiske minskade utsläppen med 5,9 procent. Inom vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering och sanering minskade de med 2,6 procent.

🔋 Australiens elpriser faller efter rekordutbyggnad av batterier

WALL-Y — Sun, 14 Jun 2026 04:41:53 GMT

Batteriernas andel av elnätet på Australiens östkust ökade från omkring 3 procent till nästan 10 procent på ett år.
Under första kvartalet 2026 var batteriernas elproduktion mer än tre gånger så stor som året innan.
Från juli 2026 sänks elpriserna, och hushållen kan spara upp till 10,7 procent.

Snabb utbyggnad

Australien har de senaste två åren byggt ut storskalig energilagring snabbare per invånare än något annat land. Under 2025 kom mer ny batterikapacitet i drift än under de åtta föregående åren tillsammans. Mellan januari 2025 och januari 2026 ökade batteriernas andel av elnätet från omkring 3 procent till nästan 10 procent.

Landets samlade kapacitet av batterier som är i drift eller snart tas i drift är näst störst i världen, efter Kina och USA.

Lägre priser

Effekterna syns på elmarknaden. Under första kvartalet 2026 var den el som batterierna matade ut på östkustens nät mer än tre gånger så stor som under samma period 2025. Marknadspriset i grossistledet föll med 12 procent. Batterierna satte priset på el nästan en tredjedel av tiden.

Från juli 2026 börjar de australiska referenspriserna på el sjunka. Hushållen kan spara upp till 10,7 procent och mindre företag upp till 20,9 procent.

Från löje till nätfunktion

Utbyggnaden tog fart efter en händelse 2017. Ett kraftigt oväder slog då ut hela elnätet i delstaten South Australia. Ungefär ett halvår senare beslutade delstatsregeringen att bygga ett stort batteri för att lösa problemet.

Batteriet i Hornsdale hade en effekt på 100 megawatt och var vid den tiden det största i världen. Det byggdes på initiativ av Teslas vd Elon Musk. Flera ledande politiker var skeptiska och avfärdade satsningen som en kuriositet utan praktisk nytta för elnätet.

Warp News har tidigare skrivit om bråket kring batterier i Australien.

🚰 Maskin tar vatten ur luften - kan ge 4 000 liter per dygn

WALL-Y — Sun, 24 May 2026 03:42:25 GMT

Startupen Atoco förbereder produktion av en maskin som utvinner vatten direkt ur luften med hjälp av nanokristallina material.
Prototypen i containerstorlek kan producera upp till 4 000 liter vatten per dygn och installeras vid datacenter, sjukhus och annan kritisk infrastruktur.
Tekniken bygger på MOF-material som Omar Yaghi delade Nobelpriset i kemi för 2025.

Nanokristaller fångar vattenmolekyler

Atocos prototyp står på en parkeringsplats i södra Kalifornien och ser oansenlig ut tills vatten börjar rinna ur en slang. Inuti maskinen finns trådar, rör och en behållare med ljust material. Det ljusa materialet består av MOF, metallorganiska ramverk. Det är nanokristallina strukturer som är konstruerade på atomnivå för att attrahera specifika molekyler, i det här fallet H2O.

Maskinen samlar tyst vattenmolekyler från den omgivande luften och lagrar dem i materialets porösa hålrum, som fungerar som mikroskopiska vattentankar. Ett uns MOF-material kan innehålla en yta motsvarande en fotbollsplan. Materialet består till stor del av vanliga grundämnen som kol, kväve, väte, koppar och aluminium.

När maskinen ska leverera vattnet värms materialet upp så att molekylerna lossnar. En kondensor omvandlar vattenångan till vätska, som rinner ut genom ett smalt rör.

Två modeller för olika behov

Den containerstora maskinen ska gå i produktion senare i år och kan installeras vid datacenter, sjukhus och annan kritisk infrastruktur. Det krävs ungefär ett dussin maskiner för att försörja ett vatteneffektivt datacenter i Kalifornien.

Det finns också en modell som drivs av solljus och inte är ansluten till elnätet. Den producerar mindre vatten och är tänkt för samhällen där vatten i dag måste transporteras dit med lastbil. I Etiopien kan en sådan maskin försörja omkring åtta hushåll i en by.

Atoco räknar med att tillverka och sälja 200 maskiner under 2027. Företaget uppger att intresset från potentiella köpare redan överstiger den planerade produktionskapaciteten. Produktionsmodellen ska kunna leverera vatten för några ören per liter.

Rent vatten utan föroreningar

Eftersom MOF-materialet bara attraherar H2O-molekyler är vattnet fritt från PFAS, mikroplaster och andra föroreningar som ofta finns i vattenförsörjningen. Det gör tekniken intressant för datacenter och halvledarfabriker, som behöver rent vatten för kylning och tillverkning.

Konkurrenten AirJoule Technologies, ett samriskbolag med GE Vernova, planerar att starta produktion senare i år av en MOF-baserad maskin som kan producera 2 000 liter per dygn.

Nobelpristagaren bakom tekniken

Omar Yaghi, 61 år och professor i kemi vid University of California i Berkeley, grundade Atoco 2021. Han delade Nobelpriset i kemi 2025 för sitt arbete med MOF. Yaghi växte upp i Jordanien som son till palestinska flyktingar i ett enrumshus som han delade med nio syskon och familjens kor. Huset saknade både el och rinnande vatten, och hans uppgift som barn var att fylla så många behållare han kunde när myndigheterna levererade vatten till byn varannan vecka.

Enligt Atoco finns det mer vatten i atmosfären än i alla världens sjöar och floder, och det fylls hela tiden på.

⚡ Svensk företag har tillverkat cement helt med el – stor potential att minska koldioxidutsläpp

WALL-Y — Sat, 16 May 2026 04:20:46 GMT

Cementindustrin står för en betydande del av världens koldioxidutsläpp, och tillverkningen har hittills byggt på fossileldade ugnar.
Svenska SaltX och Holcim har framställt cement i en helt elektrifierad process, utan fossila bränslen i värmestegen.
Den producerade cementen uppfyller industriell standard.

Två värmesteg har elektrifierats

SaltX Technology och Holcim har inom sitt gemensamma utvecklingssamarbete upprepade gånger framställt cementklinker av portlandkvalitet genom en fullt elektrifierad process. Cementklinker är den huvudbeståndsdel som mals ned och blir till cement. Cementråmjöl från Holcim har kalcinerats i industriell skala och därefter sintrats med SaltX nyutvecklade elektrifieringsteknik. Resultaten uppfyller uppsatta krav på materialkvalitet och bekräftar ett proof of concept för fullt ut elektrifierad cementproduktion.

Cementtillverkning innebär två stora värmesteg. Först kalcineras kalkstenen, då kalciumkarbonat bryts ned till kalciumoxid och koldioxid. Därefter sintras materialet vid ännu högre temperatur, så att de mineralfaser bildas som ger portlandcement dess egenskaper. I konventionell cementproduktion sker sintringen i en roterugn som eldas med fossila eller avfallsbaserade bränslen.

Plasmateknik ersätter förbränning

I försöket har SaltX angripit båda värmestegen. Kalcineringen har genomförts vid SaltX test- och forskningsanläggning i Hofors med bolagets Electric Arc Calciner. I stället för att elda med kol eller gas värms råmjölet med elektrisk plasmateknik.

En fördel med elektrifierad kalcinering är att processkoldioxiden från kalkstenen inte späds ut av rökgaser från bränsleförbränning. Det gör koldioxiden lättare att separera och fånga in.

Sintring i elektrisk reaktor

Det kalcinerade materialet har därefter förts vidare till SaltX nyutvecklade Electric Clinker Reactor, ECR. Där har materialet värmts upp elektriskt till de temperaturer som krävs för att bilda klinker. Sintringssteget kräver högre temperaturer än kalcineringen och är en av de mest tekniskt krävande delarna i cementproduktionen.

Den färdiga klinkern uppges ha portlandkvalitet. Det innebär att rätt kemiska och mineralogiska omvandlingar har skett, och att materialet kan användas i vanlig cementproduktion.

Lina Jorheden, vd för SaltX Technology, säger att resultaten visar att en fullt ut elektrifierad cementprocess kan realiseras i industriell skala, och att elektrifieringen av både kalcinering och sintring är central för omställningen.

Bengt Steinbrecher, Head of Holcim MAQER Ventures, bekräftar att SaltX elektrifieringslösning kan producera klinker av portlandkvalitet och beskriver resultatet som en validering av tekniken.

Resultaten utgör ett steg mot den planerade pilotanläggningen inom samarbetet.

🏜️ Ny metod förvandlar öken till odlingsbar mark på tre år i stället för hundra

WALL-Y — Fri, 15 May 2026 03:59:21 GMT

Forskare har utvecklat ett fast inokulat av cyanobakterier som binder sanddyner och skapar grund för växtlighet på tre år.
Metoden ger en överlevnadsgrad på över 60 procent och förkortar bildningen av biologisk markskorpa från 15 år till ett till två år.
Tekniken ingår nu i skogsskyddsprogrammet Tre Nord och väntas restaurera mellan 5 333 och 6 667 hektar öken under de kommande fem åren.

Cyanobakterier omvandlas till sådda korn

Forskare vid Shapotous ökenforskningsstation har tagit fram ett fast inokulat av cyanobakterier. Materialet sprids på ökensanden och bildar en artificiell biologisk markskorpa när det utsätts för nederbörd. Skorpan stabiliserar dynerna och skapar förutsättningar för att växter ska kunna etablera sig.

Zhao Yang, biträdande chef för Shapotoustationen, förklarar att tidigare försök i laboratorium fungerade i petriskålar, men att cyanobakterierna försvann inom mindre än en vecka när de flyttades ut i naturen. De rörliga sandkornen rev sönder den känsliga biofilmen.

Trycksprutning ledde till fast form

För att lösa problemet inspirerades Zhao av naturligt regn och provade trycksprutning. Genom den metoden trycktes cyanobakterierna in i mellanrummen mellan sandkornen. Tiden för att bilda markskorpa minskade från 15 år under naturliga förhållanden till ett eller två år, med en överlevnadsgrad på över 60 procent. Metoden skyddade också bakterierna från uttorkning i direkt solljus och utnyttjade sandlagrets egen förmåga att hålla kvar fukt.

Trycksprutningen krävde dock elektricitet och farbara vägar, vilket gjorde att den inte kunde användas i otillgängliga områden. Därför utvecklade teamet en pastaliknande blandning av cyanobakterielösning, organiskt material och fina partiklar. Zhao beskriver processen som att blanda cement, där proportionerna och omrörningen måste vara rätt. Resultatet blev fasta "frön" som är enkla att transportera och så ut.

Storskalig användning i skogsskyddsprogram

Det fasta inokulatet har införlivats i det nya skogsskyddsprogrammet Tre Nord. Under de kommande fem åren väntas mellan 80 000 och 100 000 mu öken restaureras, vilket motsvarar cirka 5 333 till 6 667 hektar.

🚗 Elbilar utklassar fossilbilar – vann samtliga klasser i World Car Awards 2026

WALL-Y — Wed, 06 May 2026 03:34:16 GMT

Elbilar tog hem priserna i samtliga kategorier vid den 22:a upplagan av World Car Awards.
Konsumenter värderar prisvärdhet, effektivitet, kvalitet och säkerhet högst hos en bil 2026, områden där elbilar står sig starkt.
BMW iX3 Neue Klasse vann både Årets elbil och Årets bil totalt sett.

Vid årets World Car Awards tog elbilar hem priserna i samtliga klasser. En panel av journalister från hela världen röstar varje år fram finalister och vinnare i varje kategori. Provkörningarna sker i Kalifornien under hösten, medan själva prisutdelningen äger rum i New York på våren, i anslutning till New York Auto Show. För att kunna tävla måste bilarna säljas på fler än en marknad.

BMW iX3 tog hem huvudpriset

BMW iX3 Neue Klasse vann både World Electric Vehicle och det övergripande World Car-priset för 2026. BMW:s styrelseordförande Oliver Zipse utsågs samtidigt till årets World Car Person of the Year. Modellen är resultatet av ett globalt utvecklingsarbete där olika delar av världen samarbetat för att ta fram bilen.

Mazda och Nio prisades för design och stadsbil

Mazda EZ-6/6e, som finns både som laddhybrid och helelektrisk, vann World Car Design 2026. Designen togs ursprungligen fram för den kinesiska marknaden och har på senare tid introducerats i Europa och Australien.

Nio Firefly utsågs till World Urban Car 2026. Den premiumklassade småbilen har bakhjulsdrift, kvalitetsmaterial och modern teknik, och erbjuder mer utrymme invändigt än de yttre måtten antyder.

Hyundai och Lucid prisades i prestanda och lyx

Hyundai IONIQ 6 N vann World Performance Car 2026. Bilen bygger vidare på det programvarudefinierade fordonskonceptet och är anpassningsbar efter förarens preferenser och banförhållanden. Artificiella ljud och simulerade växlingspunkter ger återkoppling om vad motorerna gör, och funktionerna kan stängas av. Priset följer efter att IONIQ 5 N vann samma kategori föregående år.

Lucid Gravity vann World Luxury Car 2026. Bilen är tillverkad i Saudiarabien och designad i Kalifornien. Den har en tyst och mjuk gång samt rymligt utrymme invändigt med material av hög kvalitet.

Konsumenter prioriterar prisvärdhet

I samband med prisutdelningen släppte organisationen även en undersökning om vad konsumenter söker mest hos en bil 2026. De fyra viktigaste faktorerna är prisvärdhet, effektivitet, kvalitet och säkerhet. Effektivitet gör bilar billigare att köra, kvalitet gör dem billigare att underhålla, och aktiv säkerhet kan förhindra kostsamma olyckor.

🚰 Avsaltat havsvatten kan lätta trycket på Colorado River

WALL-Y — Sat, 02 May 2026 03:57:51 GMT

San Diego förhandlar med Arizona och Nevada om att sälja vatten från Nordamerikas största avsaltningsanläggning.
Avtalet kan förse omkring 500 000 personer med dricksvatten årligen.
San Diego har minskat sin vattenimport från 95 procent till 10 procent på tre decennier.

I takt med att Colorado River minskar i vattenmängd söker delstaterna Arizona och Nevada nya vattenkällor. Lösningen kan bli havet utanför Kaliforniens kust. Båda delstaterna förhandlar med San Diego County Water Authority om att få tillgång till sötvatten från avsaltningsanläggningen i Carlsbad, som är den största i Nordamerika.

Så fungerar avtalet

Inget vatten transporteras fysiskt mellan delstaterna. I stället handlar det om att byta rättigheter till olika vattenkällor. Arizona och Nevada skulle finansiera en del av de 56 000 acre-feet vatten som avsaltningsanläggningen producerar varje år. I utbyte får delstaterna tillgång till San Diegos andel av Colorado River. Avtalet kan förse omkring 500 000 personer med vatten.

John Entsminger, generaldirektör för Southern Nevada Water Authority, planerar att skriva under ett första avtal tillsammans med Arizonas vattenmyndighet.

San Diego byggde sig oberoende

Under en torrperiod som slutade 1992 förlorade San Diego en tredjedel av sin vattentilldelning. Staden importerade då nästan allt sitt vatten. Under de följande tre decennierna investerade vattenmyndigheten miljarder dollar för att bli självförsörjande. Man höjde en dammvägg för att fördubbla lagringskapaciteten, byggde avsaltningsanläggningen och köpte rättigheter till sparat vatten från ett jordbruksdistrikt.

Resultatet blev att San Diego minskade sin vattenimport från 95 procent till 10 procent. Invånarna i staden har samtidigt minskat sin vattenförbrukning med nära 50 procent under det senaste kvartsseklet. Det har gett staden ett vattenöverskott som nu kan säljas vidare.

Fler projekt på gång

Nevada och Arizona samarbetar också med Metropolitan Water District of Southern California om att bygga en anläggning i Los Angeles County. Den ska kunna rena upp till 165 000 acre-feet avloppsvatten per år, vilket räcker till en stad med 1,5 miljoner invånare. Utah har uttryckt intresse för att investera i fler avsaltningsanläggningar vid Stillahavskusten.

I Santa Monica Bay testar Las Virgenes Municipal Water District och företaget OceanWell en ny teknik. Pods stora som skolbussar sänks ner mer än 1 200 fot under havsytan för att avsalta vatten direkt på havsbotten. Tekniken minskar både kostnader och miljöpåverkan jämfört med avsaltning på land.

San Diego återvinner också avloppsvatten under namnet Pure Water San Diego. Det återvunna vattnet används redan av lokala bryggerier, däribland AleSmith Brewing Co., som använt det i en lager kallad Re:Beer.

Arizonas vattenkonsumenter har redan minskat sin förbrukning med nära en tredjedel.

🏗️ Mer än 80 procent av Kinas stålproduktion uppgraderad till ultralåga utsläpp

WALL-Y — Mon, 13 Apr 2026 07:41:38 GMT

Stålproducenter som representerar mer än 80 procent av Kinas råstålsproduktion har slutfört uppgraderingar till ultralåga utsläpp.
Utsläppen har redan minskat med 34 miljoner ton koldioxid – motsvarande att permanent stänga åtta kolkraftverk.
Stålindustrin står för 7 procent av världens totala utsläpp, och Kina producerar mer än hälften av världens stål.

Vid utgången av 2025 hade stålproducenter som står för mer än 80 procent av Kinas råstålsproduktion slutfört sina uppgraderingar till ultralåga utsläpp. Det uppger China Iron and Steel Association (CISA).

Stålindustrin är ansvarig för 7 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Kina tillverkar mer än hälften av allt stål i världen, vilket gör landets utsläppsnivåer inom sektorn särskilt betydelsefulla för det globala klimatarbetet.

Programmet startade 2019

Uppgraderingsprogrammet för ultralåga utsläpp inleddes genom ett officiellt dokument 2019: Opinions on Promoting the Implementation of Ultra-low Emissions in Iron and Steel Industry. Programmet fick sedan ytterligare riktning genom den treåriga handlingsplanen för energieffektivitet inom stålindustrin, som omfattade perioden 2022–2025.

Kraven i programmet gäller hela ståltillverkningsprocessen – från lagring av råmaterial till transportformer – och sätter tak för föroreningsutsläpp i varje steg.

Energiförbrukning och utsläpp

Enligt CISA:s ordförande Zhao Minge hade totalt 143 stålproducenter i hela landet vid slutet av förra året lyckats minska sin energiförbrukning med 2,5 procent i masugnsprocessen och 12,2 procent i konverterståltillverkning, jämfört med 2023 års nivåer.

Under samma period sparade dessa bolag sammanlagt 13,2 miljoner ton standardkol. Koldioxidutsläppen minskade med 34 miljoner ton – en minskning som motsvarar att permanent stänga åtta kolkraftverk.

Vätgas och koldioxidåtervinning

Den kinesiska stålindustrin har även gjort framsteg inom lågkolsteknik. Baowu Groups 2 500-kubikmeter stora väteberikade karbonmonoxidåtervinningsugn och Baosteel Zhangjiangs kolneutrala plåtfabrik har båda lanserats kommersiellt under de senaste åren.

⚡ Ny snabbladdare laddar elbilen från 10 till 70 procent på fem minuter

WALL-Y — Fri, 03 Apr 2026 03:58:31 GMT

BYD:s senaste snabbladdare levererar upp till 1 500 kilowatt och kan ladda ett batteri från 10 till 70 procent på fem minuter.
Företaget har byggt över 4 000 laddstationer i Kina och planerar ytterligare 16 000 i år, plus 2 000 i Europa.
En laddning från 10 till 100 procent tar ungefär nio minuter. Det motsvarar cirka 100 mils räckvidd.

Fyra gånger snabbare än dagens snabbladdare

Elbiltillverkaren BYD har meddelat att företagets Flash Chargers, som lanserades för ett år sedan, nu kan ladda vissa elbilsbatterier från 10 till 70 procent på fem minuter. En laddning från 10 till 100 procent tar ungefär nio minuter. Det motsvarar cirka 100 mils räckvidd.

De nya laddarna levererar upp till 1 500 kilowatt per laddning. Det kan jämföras med de snabbladdare som i dag är vanligast i USA, som ligger på 350 kilowatt och laddar 80 procent av ett batteri på 15 till 25 minuter, och till fullt på ungefär 40 minuter.

BYD har hittills byggt över 4 000 av de nya laddarna i Kina. Planen är att bygga ytterligare 16 000 i landet före årets slut, samt 2 000 i Europa.

Nytt batteri med högre energitäthet

Den höga laddningshastigheten hänger ihop med en ny generation av BYD:s Blade-batteri. Det nya batteriet använder en litium-mangan-järnfosfat-kemi, förkortat LMFP, som ökar energitätheten. Den tidigare versionen använde litiumjärnfosfat, LFP. BYD uppger att alla batterielement har konstruerats om, inklusive elektroderna som lagrar och frigör energi, elektrolyterna som möjliggör jonöverföring vid laddning och urladdning, samt separatorerna som styr jonflödet.

Energitätheten har ökat med fem procent jämfört med föregående version. BYD:s modell Denza Z9GT, som har det nya batteriet, uppges kunna köra över 1 000 kilometer på en laddning.

Vertikal integration ger fördel

En anledning till att BYD kan uppnå dessa laddningshastigheter är att företaget tillverkar sina egna bilar, laddare och batterier. All teknik är byggd för att fungera ihop. Fordonens mjukvara och kablar är konstruerade för att hantera de höga strömmarna. I Europa är det till en början bara Denza Z9GT som kan utnyttja laddarnas fulla kapacitet. Bilen ska visas i Paris nästa månad.

Laddstationernas konstruktion

Laddaren är ett T-format system som kan leverera över en megawatt från elnätet. BYD planerar att integrera de nya laddarna i befintliga laddningsanläggningar, så att infrastrukturen inte behöver byggas från grunden. Företaget kommer också att använda lagringsbatterier vid laddstationerna för att komplettera elnätet och undvika överbelastning.

Snabbladdning kan påverka bilköpares val

Undersökning efter undersökning visar att potentiella elbilsköpare oroar sig för räckvidd och laddning. Snabbare laddning kan få fler bilförare att överväga elbilar. Gil Tal, som leder elbilsforskningscentret vid UC Davis, säger att snabbladdning skapar en upplevelse som liknar att tanka en bensinbil. Det är den jämförelsen som personer som kör bensinbilar gör när de utvärderar elbilar.

📑 Forskning identifierar 28 klimatpolitiska åtgärder som fungerar i alla länder

WALL-Y — Wed, 01 Apr 2026 04:02:18 GMT

En studie av 1 737 klimatpolitiska åtgärder i 40 länder under 32 år visar vilka åtgärder som konsekvent minskar utsläppen oavsett sammanhang.
Koldioxidskatter och investeringar i förnybar energi och forskning utmärker sig som särskilt tillförlitliga instrument för att minska utsläppen.
Om Portugal hade tillämpat de identifierade åtgärderna med maximal stringens sedan år 2000 skulle utsläppen ha minskat med totalt 538 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

En ny studie publicerad i tidskriften Climate Policy har analyserat 47 olika klimatpolitiska åtgärder i 40 länder under perioden 1990 till 2022. Totalt ingick 1 737 enskilda politiska beslut i analysen, fördelade på fyra sektorer: byggnader, energi, industri och transport. Resultatet är en lista på 28 åtgärder som visar sig ha en dokumenterad effekt på utsläppsnivåerna oavsett vilket politiskt sammanhang de tillämpas i.

Tre gånger fler klimatåtgärder sedan år 2000

Antalet klimatpolitiska åtgärder i världen har ökat kraftigt de senaste decennierna. De mest försiktiga uppskattningarna visar att antalet åtgärder i genomsnitt är ungefär fyra gånger högre i dag än år 2000. I de mest extrema fallen uppgår ökningen till cirka femton gånger 2000 års nivåer.

Den kraftiga ökningen gör det svårt att bedöma vilka enskilda åtgärder som faktiskt fungerar, eftersom olika politiska instrument påverkar varandra. Forskarna bakom studien har utvecklat en metod som gör det möjligt att analysera effekterna av enskilda åtgärder samtidigt som hänsyn tas till övriga åtgärder i ett lands klimatpolitik.

Metod baserad på bayesiansk statistik

För att hantera komplexiteten använder forskarna bayesiansk statistisk modellering med tre olika typer av statistiska filter. Dessa filter tillämpar allt striktare krav på hur säker en effekt måste vara för att en åtgärd ska räknas som verksam. Modellen inkluderar även kontrollvariabler som BNP per capita, ekonomisk tillväxt, andelen fossila bränslen i energimixen, industrins andel av ekonomin, handelsöppenhet och statlig kapacitet.

Studien bygger på OECD:s Climate Actions and Policies Measurement Framework, det enda befintliga dataset som inte bara registrerar om en åtgärd finns på plats utan även mäter dess stringens – det vill säga hur sträng eller ambitiös åtgärden faktiskt är.

28 åtgärder med dokumenterad effekt

Totalt identifierades 28 klimatpolitiska åtgärder som i minst två av de tre statistiska modellerna visar en påvisbar effekt på utsläppen. Åtgärderna fördelar sig på fem kategorier:

Koldioxidprissättning och beskattning omfattar åtta åtgärder, bland annat koldioxidskatt på byggnader, el, industri och transport, samt utsläppshandel och trängselskatter.

Energieffektivitet och standarder inkluderar fem åtgärder, däribland energikrav för byggnader, luftutsläppsstandarder, minimikrav på energiprestanda för elmotorer och transporter samt hastighetsgränser på motorvägar.

Förnybar energi och forskning är den största kategorin med elva åtgärder, exempelvis forskning och utveckling inom kärn-, väte- och förnybar energi, samt auktioner för förnybar energi och planering för utbyggnad av förnybart.

Rapportering och ansvarsskyldighet täcks av tre åtgärder som kräver att länder rapporterar och redovisar sina växthusgasutsläpp inom energi-, industri- och transportsektorn.

Subventioner representeras av en åtgärd: avveckling av fossila bränslesubventioner inom transportsektorn.

Koldioxidskatter fungerar även med låga nivåer

Ett vanligt argument mot koldioxidskatter är att de ofta sätts för lågt av politiska skäl, vilket gör att effekten egentligen beror på kombinationen av flera åtgärder snarare än skatten i sig. Studien visar att koldioxidprissättning har en påvisbar effekt även när analysen tar hänsyn till övriga åtgärder i ett lands klimatpolitik.

Portugals utsläpp illustrerar potentialen

Forskarna illustrerar effekterna med hjälp av Portugals utsläppsdata. Om landet sedan år 2000 hade tillämpat samtliga identifierade åtgärder med maximal stringens, skulle de sammanlagda utsläppsminskningarna i de fyra sektorerna uppgå till 538 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ett helt utsläppsfritt år i ett land som Sydkorea inom de fyra analyserade sektorerna, vars utsläpp uppgår till 567 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Sverige och Norge har infört samtliga åtgärder

Studien visar att länder som Polen, Tjeckien och Saudiarabien har störst potential att minska utsläppen inom transportsektorn genom att strama upp sin klimatpolitik. Bland de länder med ambitiös klimatpolitik finns ändå luckor. Tyskland skulle exempelvis kunna förbättra sin klimatinsats genom att införa hastighetsgränser på motorvägar. Australien, Kanada och Japan har möjlighet att göra mer genom att höja punktskatterna på fossila bränslen.

Sverige och Norge har infört samtliga identifierade åtgärder, om än med varierande grad av stringens. Det visar att det är politiskt möjligt att genomföra samtliga åtgärder samtidigt.

📉 Storbritanniens utsläpp på lägsta nivån sedan 1872

WALL-Y — Thu, 12 Mar 2026 08:54:46 GMT

Växthusgasutsläppen sjönk med 2,4 procent under 2025 och ligger nu 54 procent under 1990 års nivåer.
Kolanvändningen halverades och är den lägsta sedan 1600, medan gasanvändningen sjönk till den lägsta nivån sedan 1992.
Över 700 000 nya elfordon registrerades under året och sparar sammanlagt mer än 7 miljoner ton koldioxid per år.

Utsläppen lägre än under generalstrejken 1926

Storbritanniens växthusgasutsläpp sjönk till 364 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025, enligt en analys från Carbon Brief. Det är den lägsta nivån sedan 1872 och innebär att utsläppen nu ligger under den nivå som uppmättes under generalstrejken 1926, då landets industriella bas stod stilla, enligt Carbon Brief.

Sedan 1990 har utsläppen minskat i 27 av 36 år. Under samma period har landets BNP nästan fördubblats, med en tillväxt på 95 procent.

Kolanvändningen den lägsta på 400 år

Storbritanniens kolförbrukning minskade med 56 procent under 2025 och hamnade strax under en miljon ton. Det är 97 procent lägre än de 37 miljoner ton som eldades 2015, och 99,6 procent under toppnivån på 221 miljoner ton 1956. Nivån är den lägsta sedan år 1600 – då Elizabeth I var drottning och Shakespeare skrev Hamlet.

Den sista kolkraftverket, Ratcliffe-on-Soar i Nottinghamshire, stängdes den 30 september 2024. Stängningen stod för närmare tre femtedelar av minskningen i kolefterfrågan under 2025. Ytterligare en tredjedel berodde på minskad kolbaserad stålproduktion, bland annat efter nedstängningen av två masugnar i Port Talbot i Wales 2024.

Stålanläggningen i Port Talbot omvandlas nu till ljusbågsugnsproduktion, en metod som inte kräver kol. Samma förändring diskuteras för British Steels anläggning i Scunthorpe.

Gasanvändningen nere på 1992 års nivå

Gasförbrukningen sjönk med 1,5 procent under 2025, till den lägsta nivån sedan 1992. Sedan 2010 har den totala gasefterfrågan minskat med nästan två femtedelar. Hälften av den minskningen beror på att gaseldad elproduktion fallit med 50 procent, ersatt av förnybar energi. En tredjedel kommer från minskad uppvärmning av bostäder, tack vare effektivare gaspannor och bättre isolering.

Under 2025 bidrog lägre efterfrågan från byggnadsuppvärmning och industri ungefär lika mycket till minskningen. Rekordvarma temperaturer och höga gaspriser var bidragande faktorer.

Elfordon minskar utsläppen trots ökad trafik

Oljeanvändningen sjönk med 0,9 procent under 2025, trots att trafiken ökade med omkring en procent. En viktig förklaring är elfordonsflottan. Det finns nu närmare tre miljoner elbilar, laddhybrider och elektriska skåpbilar på Storbritanniens vägar, motsvarande fem procent av bilparken och två procent av skåpbilarna.

Dessa elektrifierade fordon minskar utsläppen med mer än 7 miljoner ton koldioxid per år. Enbart de 700 000 nya elfordonen som registrerades 2025 sparade närmare 2 miljoner ton. Elbilsägare sparade totalt 2 miljoner pund i lägre bränslekostnader under året, motsvarande mer än 700 pund per elbil och mer än 1 100 pund per elektrisk skåpbil.

Samtidigt har antalet dieselfordon minskat med 2,8 miljoner sedan 2019.

Värmepumpar växer men från låg nivå

Försäljningen av värmepumpar ökade med 25 procent under 2025, men låg fortfarande på 125 000 installationer. Vid årets slut hade Storbritannien totalt omkring 450 000 hushållsvärmepumpar, som sparade sammanlagt cirka 0,7 miljoner ton koldioxid jämfört med gasuppvärmning.

🛫 Färre feta passagerare – tack vare bantningspiller – minskar flygbolagens bränslebehov

WALL-Y — Fri, 06 Feb 2026 04:52:47 GMT

Analytiker på Wall Street beräknar att amerikanska flygbolag kan minska bränslekostnaderna med upp till 1,5 procent om passagerarnas genomsnittsvikt sjunker med 10 procent.
De fyra största amerikanska flygbolagen förväntas tillsammans förbruka cirka 60 miljarder liter bränsle under 2026.
Lägre bränsleförbrukning innebär också minskade koldioxidutsläpp från flygtrafiken.

Bränsle är största kostnaden

Investmentbanken Jefferies har analyserat hur den ökande användningen av viktminskningsläkemedel kan påverka flygbranschen. Slutsatsen är att flygbolagen kan bli oväntade vinnare när fler amerikaner går ner i vikt.

Bränsle utgör flygbolagens enskilt största kostnad. De fyra största amerikanska flygbolagen – American Airlines, Delta Air Lines, United Airlines och Southwest Airlines – förväntas tillsammans förbruka cirka 16 miljarder gallon bränsle under 2026. Med ett genomsnittligt bränslepris på 2,41 dollar per gallon innebär det en sammanlagd bränslekostnad på närmare 39 miljarder dollar. Det motsvarar nästan 19 procent av de totala driftskostnaderna.

Jefferies beräknar att en minskning av flygplanets totalvikt med 1 procent förbättrar bränsleeffektiviteten med 0,75 procent. Om den genomsnittliga passagerarvikten sjunker med 10 procent kan det innebära en besparing på totalvikten med cirka 2 procent och bränslekostnader som minskar med upp till 1,5 procent.

Minskade klimatutsläpp

Lägre bränsleförbrukning innebär också minskade utsläpp av koldioxid. Om de fyra största amerikanska flygbolagen minskar sin bränsleförbrukning med 1,5 procent motsvarar det en besparing på cirka 240 miljoner gallon bränsle årligen, baserat på den förväntade förbrukningen på 16 miljarder gallon under 2026. Varje gallon flygbränsle som förbränns släpper ut ungefär 9,57 kilo koldioxid. En minskning av bränsleförbrukningen bidrar därmed direkt till lägre klimatpåverkan från flygsektorn.

Konkret exempel med Boeing 737 Max 8

Jefferies använder en Boeing 737 Max 8 som exempel för att illustrera beräkningarna. Flygplanet har en operativ tomvikt på cirka 99 000 pund. Den återstående kapaciteten upp till maximal startvikt fördelas mellan bränsle, passagerare, bagage och last. Bränslekapaciteten är ungefär 46 000 pund och nyttolasten omkring 36 000 pund.

Med en tvåklassig kabinkonfiguration och 178 passagerare som väger i genomsnitt 180 pund utgör passagerarna cirka 32 000 pund av totalvikten. Om den genomsnittliga passagerarvikten sjunker med 10 procent minskar den totala passagerarvikten med ungefär 3 200 pund. Det motsvarar cirka 2 procent av den maximala startvikten och ger betydande bränslebesparingar över tusentals flygningar per år.

Olika effekt för olika flygbolag

Effekten på vinsten varierar mellan flygbolagen beroende på deras kostnadsstruktur. Vid en minskning av genomsnittlig passagerarvikt med 2 procent beräknar Jefferies att vinsten per aktie kan öka med 2,8 procent för Delta, 3,5 procent för United, 4,2 procent för Southwest och hela 11,7 procent för American Airlines. American har störst hävstångseffekt på bränslekostnader i sin verksamhet.

Flygbranschen har länge fokuserat på vikt

Flygbranschen har länge arbetat aktivt för att minska vikten på flygplan. Tillverkare som Boeing betonar regelbundet att vikt är en av de viktigaste faktorerna för bränsleeffektivitet. År 2018 bytte United Airlines sin ombordtidning Hemisphere till lättare papper. Det minskade vikten med ungefär ett uns per exemplar och förväntades spara 170 000 gallon bränsle årligen, vilket då motsvarade omkring 290 000 dollar.

Det första GLP-1-läkemedlet mot fetma i tablettform finns nu tillgängligt från Novo Nordisk. Eli Lilly förväntas få amerikanskt godkännande för en liknande produkt inom några månader. Tablettformen eliminerar behovet av självinjicering och förväntas locka nya patientgrupper till behandling mot fetma.

🚘 Elbilar sålde mer än bensinbilar i EU för första gången

WALL-Y — Sun, 01 Feb 2026 05:01:52 GMT

I december 2025 registrerades 217 898 elbilar i EU, jämfört med 216 492 bensinbilar – första gången elbilar överstiger bensinbilar i försäljning.
Den globala elbilsförsäljningen nådde 20,7 miljoner fordon under 2025, en ökning med 20 procent jämfört med föregående år.
Europa var den snabbast växande regionen med 33 procents tillväxt, där Tyskland ökade med 48 procent och Storbritannien med 27 procent.

Historisk månad i december

I december 2025 registrerades 217 898 batteridrivna elbilar i EU. Det är en ökning med 51 procent jämfört med december 2024. Samtidigt sjönk försäljningen av bensinbilar med 19 procent, från 267 834 till 216 492 fordon. Det innebär att elbilar för första gången sålde mer än traditionella bensinbilar i EU.

Siffrorna kommer från European Automobile Manufacturers' Association (ACEA). Definitionen av bensinbilar exkluderar hybridbilar som endast drivs på bensin men har ett litet batteri.

Elbilarnas marknadsandel växer

Under hela 2025 nådde elbilar 17,4 procent av marknaden i EU. Det är en ökning från 13,6 procent året innan. Totalt registrerades 1 880 370 nya batteridrivna elbilar under året.

De fyra största marknaderna stod för 62 procent av registreringarna. Tyskland ökade med 43,2 procent, Nederländerna med 18,1 procent, Belgien med 12,6 procent och Frankrike med 12,5 procent.

Bensinbilar tappade mark på alla stora marknader. Frankrike hade den största minskningen med 32 procent. Tyskland minskade med 21,6 procent, Italien med 18,2 procent och Spanien med 16 procent. Totalt registrerades 2 880 298 nya bensinbilar under 2025. Marknadsandelen sjönk från 33,3 procent till 26,6 procent.

Global försäljning når över 20 miljoner

Enligt Benchmark Mineral Intelligence såldes 20,7 miljoner elbilar globalt under 2025. Det är en ökning med 20 procent jämfört med 2024. I december 2025 såldes 2,1 miljoner elbilar världen över.

Kina förblev den största marknaden med 12,9 miljoner sålda elbilar, en ökning med 17 procent. Europa sålde 4,3 miljoner elbilar och ökade med 33 procent. Nordamerika sålde 1,8 miljoner elbilar men minskade med 4 procent. Övriga världen sålde 1,7 miljoner elbilar och ökade med 48 procent.

Europa är snabbast växande regionen

Europa överträffade Kina som den snabbast växande stora regionen under 2025. Batteridrivna elbilar ökade med 31 procent och laddhybrider med 38 procent.

Tyskland och Storbritannien ledde tillväxten med ökningar på 48 respektive 27 procent. Frankrike hade en svag start på året men avslutade med 2 procents tillväxt totalt, med stöd av subventioner under årets sista månader.

Flera europeiska länder utökade eller ökade subventioner för elbilsköp under året. Frankrike, Tyskland och Sverige har aviserat stöd riktat mot låg- och medelinkomsthushåll.

Kinesiska tillverkare expanderar

Det kinesiska elbilsmärket BYD tredubblade sin marknadsandel i EU. Den steg från 0,7 procent i december 2024 till 1,9 procent i december 2025. BYD mer än fördubblade sin export, från 0,4 miljoner fordon 2024 till över en miljon 2025.

Kinesiskt tillverkade elbilar stod för 19 procent av den totala elbilsförsäljningen i Europa under 2025.

Volkswagen behöll sin position som marknadsledare i EU med 26,7 procent av nya registreringar i december. Stellantis, Renault, Hyundai, Toyota och BMW följde därefter. Tesla såg sin marknadsandel i EU falla med 37,9 procent under 2025 jämfört med 2024.

Övriga världen visar stark tillväxt

Sydostasien nästan fördubblade sin elbilsförsäljning jämfört med föregående år. Under de sista tre månaderna 2025 såldes i genomsnitt 55 000 elbilar per månad, jämfört med 32 000 per månad under samma period 2024.

Syd- och Centralamerika ökade med 49 procent. Kinesiska tillverkare stod för över 85 procent av elbilsförsäljningen i regionen.

Sydkorea ökade med 50 procent, drivet av nya modeller från inhemska tillverkare och importerade elbilar samt statliga incitament. Japan växte endast med 6 procent och har en elbilspenetration på 3 procent för fjärde året i rad.

🍽️ Den naiva optimisten som fick rätt – lunch med Ramez Naam

Mathias Sundin — Tue, 27 Jan 2026 12:00:40 GMT

Vi har aldrig träffats förut, men han börjar med att ge mig en kram. Lite stel skandinav som jag är blir jag överrumplad – i Norden skakar vi hand eller nickar åt varandra – och kramen rätt tafflig, men jag känner direkt att jag gillar Mez.

Han heter egentligen Ramez Naam och bor i Seattle, där han en gång i tiden jobbade för Microsoft. Det var först efter han slutat där som jag fick upp ögonen för honom, när jag satte mig in i frågan om kostnaden för solenergi. Här och där poppade hans namn upp, inte sällan beskriven som en extrem optimist. Det var tydligen en förolämpning och några var arga på honom. Naiva optimister ska hållas kort!

Foto: Wikimedia commons

Ilskan riktades mot en artikel i Scientific American år 2011. Där påstod han att världens främsta energiorganisation, Internationella energirådet (IEA), hade fel. Rejält fel. Enligt Naams uträkning skulle priset på solenergi sjunka mycket snabbare och mer än vad IEA påstod.

Vi äter lunch på en trevlig vietnamesisk restaurang i Seattle. Jag är i stan i andra ärenden och har passat på att boka en träff med Mez. Bland annat vill jag veta hur det kom sig att han vågade utmana konsensus på det sätt han gjorde då för nästan 15 år sedan.

"Jag var naiv och arrogant", svarar han. Han kom då som sagt från Microsoft och en värld där Moores lag är välkänd. Sedan slutet av 1950-talet har vi sett hur antalet transistorer per chip har dubblats ungefär vartannat år utan att kostnaden ökat. Det har gett en exponentiell kurva. Kunde Moores lag appliceras på solenergi också?

När Naam tittade på historiska data såg han att det kunde man göra.

"Under de senaste 30 åren har forskare sett hur kostnaden för att fånga solenergi har sjunkit exponentiellt", skrev han.

Därmed antog han att den utvecklingen skulle fortsätta. Fram till 2020 skulle priset på solenergi mer än halveras, från cirka 270 öre per kilowattimme, kWh, 2010 till 130 öre 2020.

IEA hade gjort en prognos ett år innan Naam, som också tog sikte på 2020. De trodde också att priset skulle minska, men mycket mindre och landade på dubbla kostnaden mot vad Naam förutspådde.

Det var detta som retade folk. Och ännu argare skulle de bli. För inget är så irriterande som när en naiv extremoptimist får rätt.

Fem år senare – med snabb prisminskning av solenergipriset – uppdaterade IEA sin prognos och landade för 2020 på samma nivå som Naam förutspått. Men även Naam uppdaterade sin prognos och hamnade även han lägre. År 2020 skulle priset ligga på 70-80 öre kronor per kWh.

Fördelen med tidsbestämda förutsägelser är att vi får ett facit. År 2020 anlände och det visade sig att priset blev ännu lägre än vad till och med Naam förutspått, runt 40-50 öre per kWh. Han kom emellertid betydligt närmare än vad nästan någon i världen (Tony Seba prickade exakt rätt.)

På ett sätt har Mez rätt när han säger att det var naiv arrogans som gjorde att han trodde att han kunde använda kunskap från ett område för att förstå ett annat område bättre än detta områdes experter. Men man kan lika gärna säga att den naiva arrogansen fanns hos dessa experter, som inte tog in kunskap från andra områden. För Mez fick ju betydligt mer rätt än experterna.

Ett exempel på fel om solinstallationer. Från Nat Bullards energipresentation för 2025

Om man mixar naivitet och arrogans med ödmjukhet tror jag ofta kunskap från ett område kan hjälpa till en att se saker på ett annat sätt är det som är etablerat inom ett annat område.

Så, vad tror Naam nu då om framtiden för solenergi och andra förnyelsebara energier?

Det första han påpekar är att det inte bara är inom priset på solenergi som prognoserna varit fel. När det kommer till hur mycket solenergi som byggs, hur många batterier som säljs och hur många elbilar som säljs så slår verkligheten gång på gång prognoserna. Naam tror att prisutvecklingen fortsätter och både för solenergi och batterier minskar med 75-80 procent de kommande 25 åren.

Något annat än förnybart?

Om Naam återigen har rätt kommer solenergi ihop med batterier på soliga platser vara den billigaste elen som kan levereras kontinuerligt, dygnet runt, året om.

Men ser han något annat på energihorisonten?

Ja, han är förtjust i fusionskraft. Det är när lätta atomkärnor slås ihop. Då frigörs energi. Det är processen som driver solen och stjärnorna, men som ännu inte finns kommersiellt på jorden. Det är alltså inte den sortens kärnkraft vi har idag (den kallas fission och där klyvs atomkärnor).

Fördelen med fusion jämfört med fission är att den använder bränsle som i praktiken är obegränsat, eftersom det bygger på väteisotoper som kan utvinnas ur vanligt vatten. Fusion ger betydligt mindre långlivat radioaktivt avfall och är inneboende säkrare: om något går fel stannar fusionsprocessen av sig själv. Dessutom frigör fusion mycket mer energi per kilo bränsle. Nackdelen är att tekniken är extremt svår att få att fungera stabilt och ekonomiskt, vilket är skälet till att den ännu inte används kommersiellt.

Det är just det där sista som Naam nu ser närma sig. För att fusionskraft ska fungera måste såklart mer energi produceras än förbrukas, och den punkten har vi steg för steg tagit oss närmare.

Vi står precis på tröskeln till att passera den gränsen, säger Naam. Han berör detta i en föreläsning som jag tittar på i efterhand. Det övre högra hörnet är dit måste komma för att det ska fundera, och som du ser är vi väldigt nära.

Hämtat från denna föreläsning med Mez.

Sedan återstår stora frågor om att bygga ut, skala upp och få det kommersiellt gångbart. Men när vi lyckas med det så kommer vi ha en energikälla som är billigare än solel, menar Naam.

Fler böcker på gång?

Naam är även författare till en av mina favoritböcker, vars titel väl sammanfattar innehållet: The Infinite Resource: The Power of Ideas on a Finite Planet. Ett budskap jag trummat hur många gånger som helst här på Warp News och i mina egna böcker.

Det är en fackbok, men han har även skrivit science fiction, Nexustrilogin. De handlar om en inte allt för avlägsen framtid där nanoläkemedlet som kopplar ihop människor, sinne till sinne.

Jag är därför nyfiken på – och hoppfull – om han skriver på någon ny bok. Jag blir inte besviken.

"Jag arbetar på en novell om AI, alignment samt värderingar kontra kontroll", säger han. Dessutom är han redaktör för en samling noveller från andra författare om framtiden för AI och hjärnan. Den kommer ut i år.

Kram farväl

När vi skiljs åt utanför Ba-Bar ger han mig återigen en kram. Pinsamt nog är jag även denna gång oförberedd och förbannar tyst mina uråldriga släktingar en gång i tiden tyckte det var lämpligt att bosätta sig i Sverige.

Jag försöker finna mig och klappar om honom. För nu gillar jag Mez ännu mer. Både som personen i vårt samtal, men så älskar jag också naiva extremoptimister som vågar utmana – och dessutom ha rätt.

Mathias Sundin
Arge optimisten

⚗️ Amazon köper koppar producerad med mikroorganismer i ny klimatvänlig process

WALL-Y — Fri, 23 Jan 2026 04:55:07 GMT

Amazon har tecknat ett tvåårigt avtal med gruvjätten Rio Tinto om att köpa koppar framställd med en biologisk process som använder betydligt mindre vatten än traditionella metoder.
Processen använder mikroorganismer för att utvinna koppar ur malm som tidigare ofta blev avfall, och eliminerar behovet av traditionella smältverk och raffinaderier.
Tekniken kan stärka den inhemska kopparförsörjningen utan att behöva vänta på tillstånd för nya gruvor, en process som normalt tar många år.

Biologisk process utvinner koppar ur svårbehandlad malm

Amazon blir första köpare av koppar som Rio Tinto producerar med en ny process kallad Nuton. Processen använder mikroorganismer för att utvinna koppar ur sulfidmalm. Metoden kallas bioleaching, eller biologisk lakning.

Rio Tinto började använda processen i slutet av förra året vid en tidigare nedlagd anläggning i Arizona som tillhör Gunnison Copper Corp. Företaget planerar att använda tekniken på fler platser i Nord- och Sydamerika.

Det som gör processen särskilt intressant är att den kan utvinna koppar ur amerikansk malm som traditionellt är svår att bearbeta. Denna malm har ofta blivit avfall vid konventionell kopparutvinning.

Kortare produktionskedja och lägre vattenförbrukning

Processen eliminerar behovet av traditionella anrikningsverk, smältverk och raffinaderier. Det förkortar produktionskedjan från gruva till marknad avsevärt.

Vattenförbrukningen är också betydligt lägre. Processen använder omkring 55 procent så mycket vatten per enhet koppar jämfört med det globala branschgenomsnittet.

Katie Jackson, Rio Tintos kopparchef, framhåller att tekniken kan stärka den inhemska kopparförsörjningen utan de många år som krävs för att få tillstånd för nya gruvor. Den amerikanska administrationen klassificerar koppar som en kritisk mineral.

Datacenter driver efterfrågan på koppar

Chris Roe, Amazons chef för koldioxidfrågor globalt, beskriver avtalet som ett nytt område för företagets hållbarhetsarbete. Amazon har tidigare fokuserat på stål och betong.

Koppar är en central råvara för Amazons datacenter och verksamhet världen över. Efterfrågan på koppar ökar generellt, och tillväxten av datacenter kan förvärra den brist som redan väntas uppstå under kommande decennier, enligt en rapport från S&P Global.

Som del av avtalet tillhandahåller Amazon molnbaserad data- och analyskapacitet för att stödja produktionen.

Liten volym initialt med potential att växa

Den initiala produktionen är en liten del av Rio Tintos totala kopparutvinning. Företaget räknar med att producera omkring 14 000 ton Nuton-koppar under fyra år från Johnson Camp-gruvan i Gunnison.

Rio Tintos globala kopparproduktion uppgick till nästan 900 000 ton förra året.

☀️ Förnybar energi är årets vetenskapliga genombrott – passerar kol som elkälla i världen

WALL-Y — Sat, 17 Jan 2026 05:41:53 GMT

Tidskriften Science har utsett den förnybara energins frammarsch till årets genombrott efter att sol- och vindkraft passerade kol som elkälla globalt.
Sol- och vindkraft växte tillräckligt snabbt för att täcka hela ökningen av global elanvändning under årets första sex månader.
År 2004 tog det ett helt år att installera 1 gigawatt solkraftskapacitet globalt – idag installeras dubbelt så mycket varje dag.

Science motiverar utnämningen

Tidskriften Science har utsett den förnybara energins tillväxt till 2025 års vetenskapliga genombrott. Motiveringen bygger på att förnybar energi i år passerade kol som elkälla globalt. Sol- och vindkraft växte dessutom tillräckligt snabbt för att täcka hela ökningen av världens elanvändning från januari till juni, enligt energitankesmedjan Ember.

Förändringen beskrivs som ett skifte från energi som lagrades i fossila bränslen för hundratals miljoner år sedan till energi som strömmar från solen idag.

Kinas roll i omställningen

Kina är den industriella motorn bakom utvecklingen. Landet tillverkar 80 procent av världens solceller, 70 procent av vindkraftverken och 70 procent av litiumbatterierna. Priserna är lägre än vad någon konkurrent kan matcha.

Enligt Li Shuo, direktör för China Climate Hub vid Asia Society Policy Institute, har Kina bemästrat detta tack vare sin ekonomis storlek, sin tillverkningskapacitet och den hårda konkurrensen på hemmaplan.

När produktionen ökade föll priserna och efterfrågan steg. Produktionen skalades upp för att möta efterfrågan, vilket pressade priserna ytterligare och skapade ännu mer efterfrågan. Resultatet blev en positiv spiral där förnybar teknik växte till en industri som nu utgör mer än 10 procent av Kinas ekonomi.

Takten har ökat dramatiskt

Utvecklingen illustreras tydligt av installationstakten för solkraft. År 2004 tog det världen ett helt år att installera 1 gigawatt solkraftskapacitet. Idag går dubbelt så mycket online varje dag.

Kinas solkraftsproduktion har ökat mer än 20 gånger under det senaste decenniet. Landets sol- och vindkraftsanläggningar har nu tillräcklig kapacitet för att försörja hela USA med el. Solpaneler täcker öknar och den högländta tibetanska platån. Vindkraftverk upp till 300 meter höga står längs kustlinjer och på bergstoppar.

Global spridning

Kinas export av förnybar teknik förändrar även resten av världen. Europa är en långvarig kund, men länder i det globala syd köper nu också solpaneler, batterier och vindkraftverk i snabb takt.

I Pakistan ökade importen av kinesiska solpaneler fem gånger från 2022 till 2024 när Ukrainakriget drev upp naturgaspriserna. Enligt Lauri Myllyvirta, analytiker vid Centre for Research on Energy and Clean Air, var valet enkelt för människor som oroade sig för hur de skulle hålla lamporna tända i sina hem.

I Afrika och Sydasien har importen av solpaneler ökat kraftigt när människor insett att taksolceller billigt kan driva lampor, mobiltelefoner och fläktar. Sydafrika har drivits av gamla och opålitliga kolkraftverk. Etiopien har omfamnat sol- och vindkraft.

Motivationen har förändrats

Tidigare hade förnybar energi en aura av dygd. Köpare betalade mer än för fossil energi på grund av klimatoro. Nu är den verkliga drivkraften egenintresse: lägre kostnad och större energisäkerhet.

Hannah Ritchie, datavetare vid University of Oxford, konstaterar att den länge väntade nedgången för fossila bränslen nu är inom synhåll tack vare förnybar energi. Enligt henne är Kina nu precis på gränsen till att faktiskt börja tränga ut kol.