• I anläggningen utanför Oslo rör ingen människa salladen, från sådd till färdig förpackning i butiken.

• Hållbarheten ökar från 2 till 4 veckor till 12 veckor, vilket minskar svinnet i butikerna.

• Odlingen sker inomhus året runt, utan bekämpningsmedel och utan import.

Norges första helautomatiska anläggning för grönsaksproduktion togs i drift i höstas. I våras nådde de första produkterna butikshyllorna.

Anläggningen drivs av Himmelgrønt AS, ett samarbete mellan butikskedjan Coop Norge och teknikföretaget Avisomo. Den ligger på Gardermoen utanför Oslo, vilket gör att varorna snabbt kan distribueras till kedjans butiker i hela landet.

Forskaren Ottar Bakås vid SINTEF beskriver att ingen människa rör salladen i anläggningen, från det att den sås och växer till dess att den packas, hamnar i butikshyllan och öppnas av kunden hemma i köket.

Så fungerar odlingen

Metoden kallas vertikal odling och innebär inomhusodling i kontrollerad miljö, där grödorna växer i staplade lager. Ljus, luft och vatten justeras automatiskt. Robotar och automation utför alla moment.

Grönsakerna odlas i ett hyllsystem i flera plan. Ett frö placeras i en enhet, rötterna växer nedåt och får näring via rinnande vatten. Plantan växer ovanpå. De snabbast växande salladerna är klara att skörda på drygt två veckor.

Vertikal odling sker oftast utan jord. Eftersom salladen inte kommer i kontakt med människohänder försvinner flera källor till sjukdomsrisk som annars kan sänka kvaliteten, enligt Bakås. Inomhusodlingen gör också att produktionen kan pågå året runt, utan import och utan bekämpningsmedel eller insekter. När salladen är mogen kan den skäras och läggas i påse direkt.

Mindre matsvinn i butik

Odlingsmodellen ökar hållbarheten för sallad och örter från 2 till 4 veckor till 12 veckor. Livslängden tredubblas alltså. Bakås pekar på att det betyder mycket för butikerna, som kan erbjuda kunderna grönsaker med längre hållbarhet samtidigt som mindre behöver kastas.

Längre hållbarhet gör det också möjligt att ha fler salladsprodukter i sortimentet. Aleksander Lillienskiold, tidigare forskare vid SINTEF, hänvisar till forskning som visar att kunderna köper mer ju bredare sortimentet är, vilket kan ge effekter på folkhälsan.

Färre tunga arbetsmoment

När robotar sköter skörden behövs ingen stor arbetsstyrka. Lillienskiold konstaterar att det löser bemanningsproblem, eftersom Norge har brist på den här typen av arbetskraft. Arbetsuppgifterna blir samtidigt färre tunga och farliga, och mer varierade.

Tekniken passar även för andra grönsaker, som bär, tomater och gurka.

Beredskap och nästa steg

SINTEF har undersökt hur norska och internationella grönsaksodlare automatiserar moment som tidigare gjordes för hand. Forskarna har besökt fyra andra norska odlare utöver Avisomo. De kombinerar automation med manuellt arbete.

Hur mycket automation som passar varierar, och handlar också om investeringar. Därför ser Bakås det som viktigt att utveckla lösningar där samma utrustning kan användas i flera produktionssteg. En avgörande faktor för att modellen ska gå ihop ekonomiskt är att kunna skala upp volymerna.

En rapport från Forsvarets forskningsinstitutt pekar ut matförsörjningen som en av Norges största sårbarheter vid kris eller krig. Lokal och automatiserad grönsaksproduktion har därför betydelse för beredskapen och totalförsvaret, enligt Bakås.

SINTEF har också drivit ett liknande projekt om kött, AutoMeat. I båda projekten undersöker forskarna om kunskap om automation kan föras över från fiskeindustrin, som varit snabbare med tekniken.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Forskare har utvecklat hybridris som producerar genetiskt identiska frön generation efter generation.

• Systemet uppnår över 99 procent kloningseffektivitet med normal fröproduktion.

• Tekniken kan eliminera behovet för bönder att köpa nya hybridfrön varje säsong.

Hybridris ger vanligtvis 20 till 30 procent högre skörd än vanliga rissorter tack vare ett fenomen som kallas heterosis eller hybridkraft. Problemet är att denna fördel försvinner i nästa generation när fröna planteras om. Bönder tvingas därför köpa nya hybridfrön varje säsong till priser som kan nå 200 yuan (cirka 280 kronor) per kilogram i Kina och ännu högre i andra länder.

Ett forskarlag vid Kinas nationella risforskningsinstitut har nu utvecklat hybridris som kan reproducera sig själv nästan perfekt genom en process som kallas apomixis. Det innebär att frön utvecklas utan befruktning och blir genetiskt identiska med moderplantan.

En spermspecifik gen är nyckeln

Forskarna analyserade 8 796 offentligt tillgängliga datasätt för att hitta gener som är specifikt aktiva i spermaceller. De identifierade en transkriptionsfaktor som de döpte till HUAXU efter en mytologisk figur från kinesisk folklore som enligt legenden blev gravid utan manlig medverkan.

När forskarna aktiverade HUAXU i äggceller hos hybridris kunde de framkalla partenogenes, alltså embryoutveckling utan befruktning. Detta resulterade i haploida avkommor med exakt halva kromosomuppsättningen.

Över 99 procent kloneffektivitet

För att skapa fullständig syntetisk apomixis kombinerade forskarna HUAXU-systemet med en teknik kallad MiMe som omvandlar meios till mitos. Detta gör att äggcellerna behåller hela kromosomuppsättningen istället för att halveras.

Resultatet blev Fix8-serien av hybridrislinjer. När forskarna testade avkommorna från fem olika Fix8-linjer visade sig samtliga 464 analyserade plantor vara diploida med samma genetiska uppsättning som moderplantan. Det innebär 100 procent kloneffektivitet i dessa försök.

I större populationstester med över tusen plantor uppnådde Fix8-linje nummer 3 en kloneffektivitet på 99,7 till 99,8 procent. De sällsynta tetraploida plantorna som uppstod kunde lätt identifieras och tas bort på grund av sin avvikande form.

Normal skörd bevaras

Tidigare försök med syntetisk apomixis har ofta resulterat i kraftigt reducerad fröproduktion. Fix8-systemet löser detta problem. Fix8-linje nummer 3 visade fröproduktion på 76,8 till 79,4 procent jämfört med 77,3 till 80,7 procent för vanliga hybridplantor i parallella fältförsök. Skillnaden var inte statistiskt signifikant.

Plantorna behöll också normal höjd, antal sidoskott och vipplängd genom flera generationer. I fältförsök uppvisade de klonala Fix8-plantorna enhetlig form utan den variation som normalt ses i andra generationens hybridavkommor.

Uppfyller kommersiella krav

I Kina måste hybridfrön uppfylla krav på minst 97 procent renhet för att säljas kommersiellt. Fix8-systemets effektivitet på över 99 procent överträffar detta krav. Forskarna menar att tekniken möjliggör permanent fixering av hybridkraft, vilket skulle eliminera behovet av att producera nya hybridfrön varje säsong genom kostsamma korsningsförfaranden.

Studien är publicerad som preprint och har ännu inte genomgått fullständig vetenskaplig granskning. Forskningen finansierades av Kinas nationella naturvetenskapliga fond och nationella forsknings- och utvecklingsprogram.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Forskare har använt genredigering för att få veteplantor att stimulera kvävefixerande bakterier i jorden.

• Den modifierade veten gav högre skördar under låga gödselnivåer jämfört med vanlig vete.

• För många utvecklingsregioner kan denna utveckling erbjuda nytt stöd för tillförlitlig växtproduktion.

Göder sig själv

Forskare vid University of California, Davis, har skapat veteplantor som kan främja bildningen av sin egen gödning. Utvecklingen kan minska globala luft- och vattenföroreningar och sänka kostnader för jordbrukare.

Arbetet kommer från en forskargrupp ledd av Eduardo Blumwald, professor vid institutionen för växtvetenskap. Med hjälp av genredigeringsverktyget CRISPR ökade teamet växtens produktion av en av dess naturliga kemikalier. När veteplantor släpper ut denna extra förening i den omgivande jorden hjälper den specifika bakterier som kan omvandla kväve från luften till en form som närliggande växter kan ta upp. Processen kallas kvävefixering.

Forskningen publicerades i tidskriften Plant Biotechnology Journal.

Stor potential för utvecklingsländer

För många utvecklingsregioner kan denna utveckling erbjuda nytt stöd för tillförlitlig växtproduktion. Enligt Blumwald använder många jordbrukare i Afrika inte gödningsmedel eftersom de inte har råd, och gårdarna är ofta små, inte större än sex till åtta hektar. Möjligheten att plantera grödor som stimulerar bakterier i jorden att naturligt skapa den gödning som grödorna behöver skulle innebära en stor skillnad för dessa jordbrukare.

Veteinnovationen bygger på gruppens tidigare framgångar med ris. Liknande arbete pågår för att utvidga tekniken till andra stora spannmålsgrödor.

Det globala gödselproblemet

Vete rankas som världens näst mest produktiva spannmål och står för den största andelen av kvävegödselanvändningen, cirka 18 procent av den globala totalen. År 2020 tillverkades mer än 800 miljoner ton gödningsmedel världen över, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

Växter absorberar vanligtvis endast 30 till 50 procent av tillförd kvävegödsel. Resten rinner ofta ut i floder och kustområden, vilket bidrar till syrefattiga "döda zoner" som skadar vattenlevande ekosystem. Överskottskväve i jorden kan också producera dikväveoxid, en kraftfull växthusgas.

Varför vete behöver en annan strategi

Kvävefixerande bakterier genererar ett enzym som kallas nitrogenas, ibland kallat "fixeraren" eftersom det utför kvävefixering. Enzymet fungerar endast inom dessa bakterier och endast i miljöer med låg syrehalt.

Baljväxter som bönor och ärter bildar naturligt rotknölar, specialiserade strukturer som skapar de syrefattiga förhållanden som dessa bakterier behöver. Vete och de flesta andra grödor saknar dessa knölar, vilket är anledningen till att syntetisk kvävegödsel används i stor utsträckning.

I årtionden har forskare försökt utveckla spannmålsgrödor som producerar aktiva rotknölar, eller försökt kolonisera spannmål med kvävefixerande bakterier, utan större framgång. UC Davis-teamet valde ett annat tillvägagångssätt. Enligt Blumwald är platsen för de kvävefixerande bakterierna inte viktig, så länge det fixerade kvävet kan nå växten och växten kan använda det.

Hur forskarna hittade en fungerande lösning

Forskarna undersökte 2 800 kemikalier som naturligt produceras av växter och identifierade 20 som kunde uppmuntra kvävefixerande bakterier att bilda biofilmer. Dessa biofilmer är klibbiga beläggningar som omsluter bakterierna och producerar en mikromiljö med låg syrehalt som passar för nitrogenasaktivitet. Teamet kartlade sedan hur växter syntetiserar dessa föreningar och identifierade de inblandade generna.

Med denna information använde de CRISPR för att justera veteplantor så att de genererade större mängder av en specifik förening, en flavon som kallas apigenin. Eftersom plantorna producerar mer apigenin än de behöver, frigörs överskottet till jorden. I experiment stimulerade detta apigenin jordbakterier att bilda skyddande biofilmer, vilket möjliggjorde för nitrogenas att fixera kväve i en användbar form som vetet kunde absorbera.

Under mycket låga kvävegödselnivåer producerade den modifierade veten också högre skördar jämfört med kontrollplantor.

Stora ekonomiska besparingar för jordbrukare

Jordbrukare i USA spenderade nästan 36 miljarder dollar på gödningsmedel år 2023, enligt uppskattningar från USA:s jordbruksdepartement. Cirka 500 miljoner hektar i landet är planterade med spannmål.

Enligt Blumwalds konservativa beräkningar skulle en minskning av gödselanvändningen med 10 procent på denna areal innebära en besparing på mer än en miljard dollar varje år.

WALL-Y
WALL-Y is an AI bot created in Claude. Learn more about WALL-Y and how we develop her. You can find her news here.
You can chat with WALL-Y GPT about this news article and fact-based optimism

• Globala spannmålsförråd väntas nå rekordnivån 3,6 miljarder ton under säsongen 2025-26.

• Detta blir det tredje året i rad som produktionen ökar. Tillväxttakten är dock långsammare än genomsnittet under de senaste två decennierna.

• Matpriser förväntas minska med 7 procent under 2025.

Matvarupriser väntas sjunka under 2025

Världsbankens matprisindex förväntas minska med 7 procent under 2025 jämfört med föregående år. Under 2026 väntas priserna sjunka något ytterligare.

Alla komponenter i indexet förväntas minska under 2025. Spannmålspriser kommer att sjunka med 11 procent. Oljor och mjöl minskar med 7 procent. Andra matvaror sjunker med 5 procent.

Under 2026 förväntas priserna inom dessa underkategorier förbli stabila. Prognosen innehåller risker från svagare global tillväxt än väntat och extrema väderhändelser. Handelspolitisk osäkerhet och biobränslepolicys utgör ytterligare risker för prisutvecklingen.

Spannmålsproduktionen fortsätter att växa

Globala spannmålsförråd kommer att nå 3,6 miljarder ton under säsongen 2025-26. Detta blir det tredje året i rad som produktionen ökar. Tillväxttakten är dock långsammare än genomsnittet under de senaste två decennierna.

Veteproduktionen har återgått till sin långsiktiga genomsnittliga tillväxttakt. Majsproduktionen har återhämtat sig efter tidigare motgångar men ligger fortfarande under den historiska trenden. Ris- och sojaproduktionen växer i samma takt som det långsiktiga genomsnittet. Dessa produktioner bygger vidare på förra säsongens höga nivåer.

Sojabönolja driver tillväxten av matoljor

Globala förråd av ätbara oljor väntas öka med 5 procent under odlingssäsongen 2025-26. Detta blir det fjärde året i rad som produktionen expanderar. Tillväxten överträffar den långsiktiga trenden.

Rekordproduktionen av sojabönor driver fram denna tillväxt genom ökad sojaoljeproduktion. Andra större oljor som solrosolja, rapsolja och kokosolja minskade under 2024-25. Dessa oljor förväntas återhämta sig under 2025-26 men mindre än det historiska genomsnittet.

Marknaden kommer att fortsätta vara beroende av sojabönolja fram till 2026. Endast en delvis återhämtning av alternativa oljekällor väntas.

Lagerförhållanden påverkar prisstabilitet

Det globala förhållandet mellan lager och användning kommer att minska under 2025-26. Denna nedgång fortsätter en trend som pågått i ett decennium. Trots minskningen ligger förhållandet över de låga nivåerna som sågs före 2015.

Minskningen är särskilt märkbar för majs och vete. Detta signalerar stramare marknadsförhållanden. För ris stabiliseras förhållandet medan det ökar för sojabönor.

Dessa stramare lagernivåer gör spannmålspriserna känsligare för potentiella störningar. Extrema väderhändelser och nya handelsrestriktioner kan påverka priserna mer än tidigare.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• CRISPR-teknik utvecklar nu grödor och boskap som klarar högre temperaturer, torrare klimat och extremare väder.

• Forskare har redan skapat nötkreatur med kortare päls för varmare klimat och ris som klarar torrare förhållanden.

• Flera företag arbetar nu med att ta fram majs med kortare och starkare stjälkar som minskar risken för skador vid kraftiga stormar.

Anpassade grödor för framtidens klimat

Innovation Genomics Institute (IGI) vid University of California arbetar med att utveckla ris som klarar torrare förhållanden. Genom CRISPR-tekniken har forskarna kunnat minska antalet porer i risplantans blad med 20 procent, vilket gör att växten behåller mer vatten utan att påverka tillväxten, skriver MIT Technology Review.

Företaget Acceligen i Minnesota har utvecklat nötkreatur med kortare päls som är bättre anpassade för varmare temperaturer. USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet har godkänt att kött från dessa djur får säljas till amerikanska konsumenter.

Flera företag arbetar nu med att ta fram majs med kortare och starkare stjälkar som minskar risken för skador vid kraftiga stormar. Andra projekt inriktar sig på att utveckla täckgrödor som kan binda mer koldioxid och producera biobränslen.

Effektivare växtförädling med CRISPR

CRISPR möjliggör exakta förändringar i växternas DNA, vilket sparar både tid och pengar jämfört med traditionell växtförädling. Konventionella metoder som korsning mellan olika växtsorter skapar många slumpmässiga förändringar i genomet som inte alltid är fördelaktiga.

IGI samarbetar med University of California, Davis för att undersöka om CRISPR kan användas för att förändra mikroberna i kornas magar. Målet är att minska deras produktion av metangas, som är den främsta källan till växthusgasutsläpp från boskap. Om projektet lyckas skulle det kunna tillämpas på kor över hela världen.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• NASA:s Deep Space Food Challenge går ut på att hitta nya sätt att förse astronauter med näring under långa rymduppdrag.

• Solar Foods vann den internationella kategorin i tävlingen.

• Företaget utvecklar ett koncept för att producera proteinet Solein i rymden.

Innovativ matproduktion för framtida rymduppdrag

NASA och den kanadensiska rymdorganisationen CSA lanserade Deep Space Food Challenge i januari 2021 för att hitta nya sätt att förse astronauter med näring under långa rymduppdrag. Den 16 augusti tillkännagavs vinnarna vid ett evenemang på Ohio State University, där Solar Foods tog hem segern i den internationella kategorin.

Solar Foods koncept går ut på att producera det näringsrika proteinet Solein i rymden. Företaget har anpassat sin bioprocess för att fungera i de begränsade utrymmena ombord på rymdfarkoster, samtidigt som de drastiskt förbättrat vattenekonomin.

"Vår huvudsakliga mission är att lösa den globala matkrisen och Solein är främst avsett för konsumtion på jorden," sägerArttu Luukanen på Solar Foods. "Men rymden representerar det ultimata stresstesttn för en cirkulär ekonomi. Det ger oss möjlighet att både bidra till vetenskapens framsteg och att utveckla vår verksamhet."

Solein - ett mångsidigt protein

Solein produceras genom mikrobiell gasfermentering, en teknik som Solar Foods använder även på jorden. I en rymdmiljö finns det gott om vätgas tillgängligt som en biprodukt från syregenerering, samt koldioxid som andas ut av besättningen. Genom att integrera matproduktionssystemet med rymdfarkosters miljökontroll- och livsuppehållande system kan dessa restprodukter utnyttjas effektivt.

Proteinet Solein är en mångsidig ingrediens som kan ersätta protein i nästan alla typer av livsmedel. Det kan även användas som ett tillskott för att komplettera näringsprofilen i olika livsmedel, då det är en källa till järn, fiber och B-vitaminer.

Vinsten i fas III av utmaningen förväntas öka Solar Foods profil hos både rymdorganisationer och företag som utvecklar kommersiella rymdstationer. Företaget ser fram emot att samarbeta med dessa aktörer för att påskynda utvecklingen och implementeringen av sin teknologi i omloppsbana, på månen och så småningom på Mars.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Finska Solar Foods har startat produktion av protein från koldioxid och elektricitet.

• Fabriken kan producera 160 ton mat per år.

• Solein-proteinet kan användas i köttalternativ, ost och milkshakes.

Ny teknik för matproduktion

Solar Foods har börjat producera mat från elektricitet och luft i sin första fabrik i Vantaa, nära Helsingfors. Företaget tillverkar ett protein kallat solein, som kan användas i olika livsmedel, skriver The Guardian.

Fabriken kan producera 160 ton mat per år. Detta är en liten mängd jämfört med den globala livsmedelsindustrin, men Solar Foods vd Pasi Vainikka hoppas att tekniken kan revolutionera hur människor äter.

Minskad miljöpåverkan

Mat och jordbruk står för cirka en fjärdedel av alla klimatpåverkande koldioxidutsläpp. Solein kan potentiellt minska miljöpåverkan från jordbruket.

Solein kommer i form av ett gulaktigt pulver bestående av encelliga organismer, liknande jäst som används vid bakning eller öltillverkning. Företaget hoppas att proteinerna ska användas i köttalternativ, ost och milkshakes, samt som äggersättning i nudlar, pasta och majonnäs.

Solar Foods använder förnybar el från solen för att dela upp vatten. Väte och syre matas sedan till mikroorganismerna i en jäsningsbehållare, tillsammans med koldioxid som fångas från luften i företagets ventilationssystem.

Processen använder betydligt mindre mark än traditionellt jordbruk. Solar Foods pilotfabrik upptar en femtedel av en hektar för att producera 160 ton per år, jämfört med 3,3 ton sojabönor per hektar i effektiva amerikanska jordbruk.

Framtidsutsikter

Solar Foods har fått godkännande för solein som nytt livsmedel i Singapore och söker nu introducera sina produkter i USA och EU. Företaget hoppas att tekniken kan samexistera med traditionellt jordbruk och ge konsumenter fler alternativ.

Vainikka menar att framtiden inte enbart kommer bestå av pulver, utan att huvuddelen av maten fortfarande kommer från växter. Han ser solein som ett komplement som kan minska trycket på jordbruksmark och möjliggöra återbeskogning.

Vi har skrivit tidigare om Solar Foods:

Warp NewsWALL-Y

Warp NewsWALL-Y

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Forskare har använt CRISPR-tekniken för att skapa tomater som använder vatten mer effektivt.

• Dessa tomater behöver mindre vatten för att växa men producerar fortfarande samma mängd tomater, med samma smak och kvalitet.

• Genom att ta bort en specifik gen hos tomater sparar de vatten samtidigt som de fortfarande får tillräckligt med koldioxid för tillväxt.

CRISPR-teknik för effektivare vattenanvändning i jordbruket

Forskare har lyckats använda CRISPR för att skapa tomatplantor som använder vatten mer effektivt, vilket innebär att de behöver mindre vatten för att växa. Detta uppnås utan att kompromissa med antalet tomater, deras smak eller kvalitet.

Tomatplantor tenderar att förlora mycket vatten genom små öppningar i bladen, kända som stomata, som också släpper in koldioxid som är nödvändig för att växa.

Forskarna har genom att ta bort en specifik gen i tomaterna, kunnat få stomata att delvis stänga under dagens hetaste timmar. Detta sparar vatten samtidigt som plantorna fortfarande kan ta upp tillräckligt med koldioxid.

Att uppnå balans mellan minskad vattenanvändning och samtidigt inte minska skörden har varit en utmaning, eftersom minskning av vattenförlust genom stomatala porer ofta hindrar CO2-upptag. Men det lyckades man här, både i växthus och storskaliga fältexperiment.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

Nyhetstips: Simon Maechling

• Genetiskt modifierade kor har producerat mjölk som innehåller mänskligt insulin.

• Metoden kan skalas upp för att säkerställa tillgänglighet och sänka kostnaden för insulin för diabetiker.

• Forskningen visar på potentialen att använda genmodifierade djur för att producera rekombinanta proteiner i stor skala.

Insulinbrist ett globalt problem

Världshälsoorganisationen uppskattar att mellan 150 och 200 miljoner människor globalt behöver insulin, men endast hälften behandlas med det. Tillgången på insulin är otillräcklig i många låg- och medelinkomstländer, samt i vissa höginkomstländer.

Diabetiker av typ 1 kan inte förlita sig på egen insulinproduktion på grund av skadade bukspottkörtelceller och behöver injicerbart insulin för att leva, liksom vissa diabetiker av typ 2.

Genmodifieringens roll

En transgen organism är en organism som med hjälp av genteknik har försetts med arvsanlag från en annan art, enligt Wikipedia. Forskare har fört in ett mänskligt DNA, som kodar för proinsulin i cellerna, hos tio koembryon. Dessa har sedan implanterats i livmodern hos vanliga brasilianska kor.

En liter transgen ko-mjölk skulle kunna täcka nästan åtta års insulinbehov för en diabetiker av typ 1.

Idag tillverkas insulin med genetiskt modifierade bakterier. De nuvarande tillverkningsteknologierna kan dock inte möta den växande efterfrågan på överkomligt insulin på grund av begränsningar i produktionskapacitet och höga produktionskostnader.

Transgena djur betraktas som potentiella kandidater för produktion av rekombinanta proteiner i stor skala, och mjölk anses ofta vara det fördelaktigaste sättet att producera dem på.

Att öka effektiviteten och skalbarheten av sådana tekniker kan i framtiden erbjuda en mer tillgänglig och kostnadseffektiv lösning för produktion av insulin och andra terapeutiska proteiner.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Sedan de första genmodifierade grödorna godkändes 1995 har inga GMO-produkter visats vara skadliga för människor.

• GMO:er har förbättrat skördar, minskat förluster från insektsangrepp, och bidragit till näringsförbättringar som Gyllene ris.

• Myndigheter världen över har utvärderat säkerheten utan att finna några skador på konsumenter eller miljö.

En lång historia av utvärderingar

Säkerhetsevalueringar av GMO började långt innan de första biotekniska grödorna godkändes och såldes 1994. Framstående forskare, som Paul Berg, väckte frågor om bioteknikens säkerhet och organiserade Asilomar-konferensen 1973 för att diskutera potentiella risker och hur dessa kunde minimeras.

Sedan dess har betydande vetenskapligt arbete och finansiering ägnats åt att utvärdera potentiella risker och utveckla metoder för att säkerställa minimal risk för konsumenter och miljö från biotekniska produkter.

Varje GMO utvärderas noggrant innan den används i kommersiell produktion, och övervaknings även efter den nått marknaden, men inga skador på konsumenter eller miljön har upptäckts.

Global acceptans och motstånd

Trots bevis på GMO:s säkerhet och fördelar finns det fortfarande motstånd och krav på märkning av livsmedel som innehåller genetiska modifieringar. Många afrikanska länder har antagit Cartagena-protokollet som ett verktyg för att hålla GMO borta från sina länder, trots brist på bra mat.

GMO:er har spelat en avgörande roll i att förbättra produktion, avkastning och minska riskerna från kemiska insekticider eller fungicider. De bidrar också till att adressera utmaningar som en ökande befolkning, minskad odlingsbar mark och stigande energikostnader.

Förbättringar genom genmodifiering, som Gyllene risets näringsförbättringar och tålighet mot torka hos vissa grödor, visar på teknikens potential att bidra positivt till mänsklighetens framsteg och miljöns hälsa.

Det är viktigt att fortsätta informera och utbilda allmänheten om GMO:s säkerhet och fördelar för att öka acceptansen för dessa viktiga vetenskapliga framsteg. Utbildning och transparent kommunikation är avgörande för att övervinna missförstånd och bygga ett mer hållbart och säkert livsmedelssystem för framtiden.

Källa: Forskningspaper från Richard E. Goodman.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Forskare har testat genmodifierade potatisar som visar lovande resultat för att bekämpa senblight, en sjukdom som orsakar stora skördeförluster.

• I fältförsök visade den transgena potatissorten Vic.172 total resistens mot senblight, vilket kan minska behovet av bekämpningsmedel.

• Över 4400 riskbedömningar har genomförts globalt under de senaste 30 åren, vilka alla konstaterat att GM-grödor inte innebär större risker än icke-GM-grödor.

Lovande resultat för genmodifierad potatis

Potatisen (Solanum tuberosum L.) rankas som den tredje viktigaste livsmedelsgrödan globalt och är en central del av livsmedelsförsörjningen i Öst- och Centralafrika, inklusive länder som Burundi, D.R. Kongo, Kenya, Rwanda och Uganda. I Uganda odlas potatis av över 480 000 småbrukare, med en årlig produktion på 400 000 ton från omkring 100 000 hektar.

Ett av de största problemen för potatisproduktionen i regionen är sjukdomen senblight (LB), orsakad av phytophthora infestans, som kan leda till mellan 13 och 60 procent i skördeförlust.

Den genmodifierade potatissorten Vic.172, utvecklad genom att införa tre naturligt förekommande resistensgener (R-gener), har i fältförsök visat sig helt resistenta mot senblight, skriver flera forskare i ett paper.

Dessa fältförsök genomfördes vid tre platser under tre säsonger i Uganda, jämfört med sorten Victoria, från vilken Vic.172 härstammar. Vic.172 uppvisade total resistens mot LB under alla säsonger, medan Victoria-plantorna var helt döda 60–80 dagar efter plantering.

Ekonomiska vinster och miljöfördelar

Utöver att erbjuda ett effektivt skydd mot LB, kan den genmodifierade potatissorten bidra till betydande ekonomiska vinster för småskaliga bönder. Med tanke på att genomsnittskostnaden för bekämpningsmedel ligger på 60 dollar per hektar och det genomsnittliga gårdsportpriset på potatis är 150 dollar per ton, representerar en 30 procents ökning av produktiviteten utan kostnader för bekämpningsmedel en vinstökning på 44 procent.

Den framgångsrika implementeringen av Vic.172 kan också minska användningen av bekämpningsmedel, vilket gynnar miljön genom att minska användningen av agrokemikalier. Samt bränsleförbrukning och arbetskraft som krävs för att sprida dessa kemikalier. Dessutom minskar det böndernas risk för exponering för kemikalier.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Australiensiska forskare har utvecklat en genetiskt modifierad banan som är nästan immun mot panamasjukan.

• Panamasjukan är en svampsjukdom som förhindrar bananträd från att ta upp näringsämnen och så småningom dödar växten.

• Bananen är den första genmodifierade frukten som godkänts av den federala regeringen för odling i Australien.

En banan som backup

En ny genetiskt modifierad (GM) banan, utvecklad som en säkerhetsåtgärd för bananindustrin vid utbrott av panamasjukan TR4, har fått godkännande för konsumtion i Australien, rapporterar ABC News.

Denna banansort, som är en modifierad version av Cavendish-varianten, anses vara världens första genetiskt modifierade banan och den första GM-frukten som godkänts av den australiska federala regeringen för odling.

Kampen mot panamasjukan

Panamasjukan TR4 är en svampsjukdom som förhindrar bananträd från att ta upp näringsämnen och så småningom dödar växten. Denna sjukdom, som lever i jorden, gör det omöjligt att odla de flesta banantyper, inklusive den populära Cavendish-sorten, på infekterade områden. Det finns för närvarande ingen behandling eller botemedel mot sjukdomen.

Framtidssäkring genom genetik

Forskare vid Queensland University of Technology, ledda av professor James Dale, har lyckats införa ett gen från en vild banan som är nästan immun mot TR4 i en Cavendish-banan.

Trots att GM-bananen anses vara säker att äta, kommer den främst att betraktas som ett alternativ i kampen mot panamasjukan, snarare än att ersätta befintliga Cavendish-bananer.

Efter mer än sju års fältförsök i Northern Territory kommer QCAV-4-bananer nu att testas i Queensland. Forskarna siktar också på att utveckla en genredigerad version av QCAV-4 som är resistent mot andra sjukdomar, inklusive svart Sigatokasvampen, vilket skulle minska behovet av bekämpningsmedel och bidra till en mer hållbar bananproduktion.

Bananindustrins framtid

Genom användning av genteknik hoppas forskarna kunna framtidssäkra bananindustrin genom att utveckla sorter som kan hantera olika hot och förhållanden.

Detta inkluderar inte bara sjukdomsresistens utan även anpassning till utmanande klimatförhållanden och förbättrat näringsinnehåll, vilket kommer att vara av stor vikt för både fruktindustrin och bananindustrin globalt.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Forskare har använt ris som stödstruktur för att odla nötköttsmuskel- och fettceller, vilket resulterat i en ätbar kombination av ris och nötkött med en "nötaktig" smak som kan tillagas på samma sätt som vanligt ris.

• Detta nya ris-nötkött har lite högre fett- och proteininnehåll än standardris och kan bidra till att minska miljöpåverkan från köttproduktion.

• Sydkoreanska forskare bakom projektet hoppas att kött-riset kan användas som kosttillskott i livsmedelsosäkra samhällen och därmed minska miljöavtrycket från nötköttsuppfödning.

En banbrytande metod för att odla kött

Ett team av sydkoreanska forskare har utvecklat en innovativ metod för att odla nötköttsmuskel- och fettceller på ris, vilket skapar en ny form av livsmedel känd som kött-ris. Denna produkt, som beskrivs i en studie publicerad i tidskriften Matter, kombinerar risets näringsvärde med högre fett- och proteininnehåll från nötkött, vilket skapar en nyttig och hållbar matkälla.

Forskningen använder ris som en stödstruktur för att odla djurceller i laboratoriemiljö, där cellerna badas i ett tillväxtmedium. Genom att använda ris som stödstruktur kan näring läggas till riset, vilket ger en produkt med något högre fett- och proteininnehåll jämfört med standardris.

Hopp för livsmedelsosäkra samhällen

Projektet leds av forskare i Sydkorea som ser en potential för kött-riset att användas som ett kosttillskott i samhällen där livsmedelssäkerheten är låg. Detta nya livsmedel kan också bidra till att minska den miljöpåverkan som uppkommer från uppfödning av nötkreatur för köttproduktion.

Utvecklingsprocessen

Forskargruppen försökte initialt odla nötkötts celler direkt i risets porösa håligheter, men cellerna fäste inte väl till kornet. Genom att belägga orisade riskorn med fiskgelatin och det vanligt förekommande livsmedelstillsatsen mikrobiellt transglutaminas förbättrades cellernas fästning och tillväxt. Efter beläggningen planterades bovina muskel- och fettceller på riskornen, som sedan odlades i tillväxtmediet i ungefär en vecka.

Näringsinnehåll och framtidsutsikter

Näringsinnehållet i det hybrida riset skiljer sig något från vanligt ris, med 0,01 gram mer fett och 0,31 gram mer protein per 100 grams portion, vilket motsvarar en 7 procent ökning av fettinnehållet och 9 procent ökning av proteininnehållet. Forskarteamet undersöker möjligheter att öka både mängden bovina celler och risets fettinnehåll, vilket kan vara utmanande eftersom fettceller inte växer lika väl som muskelceller.

Kostnaden för att producera 1 kilogram av detta ris uppskattas till 2,23 dollar, jämförbart med vanligt ris, som liger på 2,20 dollar per kilogram, och betydligt billigare än nötkött (14,88 dollar per kilogram). Forskningen pekar på att det hybrida riset skulle kunna ha ett lägre utsläppsavtryck än uppfött nötkött, vilket gör det till en potentiellt billigare och mer effektiv näringskälla än större stycken laboratorieodlat kött.

Källa: Nature

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).

• Aleph Farms har fått det första regulatoriska godkännandet i världen för odlat nötkött.

• Godkännandet av Aleph Cuts i Israel är en milstolpe för inom cellbaserat jordbruk och livsmedelssäkerhet.

• Innovativa samarbeten och forskning inom området banar väg för en mer hållbar och resilient framtid för global matförsörjning.

Kött utan kor

Israel har nyligen utfärdat ett regulatoriskt godkännande för Aleph Cuts, världens första odlade nötkött producerat av Aleph Farms.

Aleph Farms fokuserar på att producera högkvalitativa produkter från celler som härrör från nötkreatur. Denna process, där celler odlas i kontrollerade miljöer, är nyckeln till tillverkningen av Aleph Cuts.

Israel har varit pionjär i offentlig-privata partnerskap för att främja innovation inom cellbaserad jordbruksteknik. Aleph Farms har varit en del av detta, och deras arbete har fått stöd av både regionala och globala organisationer. Deras metod för att odla nötkött innefattar användning av celler från en Black Angus-ko och en växtbaserad proteinmatris utan några djurderivat.

Mjölk utan kor

Aleph Farms arbete återspeglar en bredare trend mot mer hållbara och djurvänliga metoder för livsmedelsproduktion. Detta återspeglas i liknande innovationer inom mejeriproduktion, där mejeriprodukter produceras i bioreaktorer, en metod som liknar Aleph Farms odlade nötkött.

Källa: Aleph Farms

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.

• HYDROCOW-projektet ska möjligggöra skapandet av mjölkprotein med hjälp av koldioxid och elektricitet.

• Denna innovativa teknologi utmanar traditionell mjölkproduktion och har miljö- och klimatfördelar.

• Potentiell produktion av andra proteiner öppnar dörrar för framtida framsteg inom mat och läkemedel.

Solar Foods deltar i ambitiöst europeiskt projekt

Solar Foods har ingått ett samarbete värt 5,5 miljoner euro med Europeiska Innovationsrådet (EIC) inom HYDROCOW-projektet.

Denna satsning syftar till att skapa ett unikt verktyg: Att producera hållbart mjölkprotein med hjälp av CO2 och elektricitet och här är grejen – inga kor behövs.

EIC, en del av Horizon Europe-initiativet, fokuserar på att föra fram banbrytande teknologier. HYDROCOW har säkrat finansiering från EIC:s Pathfinder, ett program ägnat åt att utforska djärva, revolutionerande idéer som finns i den tidiga forskningsfasen.

I grund och botten handlar HYDROCOW om att skapa en mikrob. Denna mikrob kommer att kunna omvandla CO2 och väte (från vatten och elektricitet) till beta-laktoglobulin, en huvudkomponent i mjölk.

Ligger steget före

Om du är en Warp News-läsare och prenumerant, kände du redan till möjligheten att tillverka mat ur luft. Vi skrev för tre år sedan om Solar Foods, och nyligen om deras glass-tillverkad-från-luft. Vi har också visat hur mjölk kan produceras utan kor.

Warp NewsChristian von Essen

En svår utmaning

Experter tror att den vätebaserade tekniken kommer att överträffa traditionell mjölkproduktion, både i effektivitet och miljövänlighet. Även om målet är lovande, är det en svår väg framåt. Väteanvändande mikrober är inte naturligt designade för proteinproduktion. Betydande modifieringar krävs, vilket väcker frågor om mikrobernas långsiktiga livskraft.

Inspirerad av Solar Foods egen matprotein, Solein, är HYDROCOW ett tillskott till företagets repertoar. Solar Foods ligger i framkant av forskning om matmikrober och har nyligen utvecklat tekniker för att modifiera dem.

Om HYDROCOW visar sig framgångsrikt, kan vi snart bevittna skapandet av ett brett spektrum av proteiner, från mat till läkemedel, såsom antikroppar.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.

• CRISPR-teknik erbjuder ett genombrott för produktion av genetiskt redigerade livsmedel.

• Till skillnad från GMO redigerar CRISPR gener utan att lägga till främmande material.

• CRISPR-livsmedel kan vara en del av lösningen på världens hungerproblem.

Krispiga gener

CRISPR är mer än bara ett krispigt namn. Med rötter inom biotekniken ser denna genredigeringsmetod ut att undvika den kontrovers som omgivit GMO.

Forskare använder CRISPR för att justera organismer på en molekylär nivå, vilket påverkar allt från bakterier till människor. Sedan dess upptäckt har den uppvisat potential att ta itu med många av det moderna livets utmaningar, inklusive mänskliga sjukdomar och global uppvärmning.

Intressant nog har CRISPR-grödor i stor utsträckning undvikit den motreaktion som GMO stött på. Men den verkliga prövningen kommer när dessa grödor blir vanligare i affärerna.

Bidra till lösningen på undernäring

Världen har gjort betydande framsteg mot hunger, men utvecklingen har saktat ner och i vissa fall gått bakåt de senaste åren.

CRISPR-livsmedel kan vara en del av lösningen. (Demokrati är ännu viktigare.) Genom genetisk redigering kan grödor och djur göras tåligare, kräva färre resurser, hålla längre och erbjuda bättre näring.

Till skillnad från GMO introducerar inte CRISPR främmande gener. Istället korrigerar det oönskade genetiska egenskaper. Det uppnår detta genom att efterlikna bakteriella immunreaktioner mot virus. När de attackeras, minns bakterierna viruset och förbereder ett försvar. Vid en ny attack skickar de ut ett specifikt protein för att klippa inkräktarens DNA. Med hjälp av denna princip kan forskare rikta sig mot specifika DNA-sekvenser i grödor för korrigering.

På väg in på hyllorna i mataffären

Allt mer CRISPR-redigerad mat dyker nu upp i din lokala butik. Till exempel har Pairwise, ett livsmedelsföretag i North Carolina, utvecklat en variant av senapsgrönt som är lika milt som sallat. Denna nya produkt kommer snart att finnas tillgänglig på utvalda platser och utlovar bättre smak och näringsinnehåll.

En av Pairwises medgrundare är Dr. Feng Zhang, som vi tidigare skrev om.

Denna tabell sattes ihop av proto.lifo i en intressant artikel om CRISPR-livsmedel och debatten om GMO och CRISPR.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.

• Världens första Solein-glass kan ätas hos restaurangen Fico i Singapore.

• Glassen är tillverkad av ingredienser tagna ur luften.

• En bedrift som gjorts möjlig av det finska techföretaget Solar Foods.

En kula luft

Restaurangen Fico, i Singapore, är redo att ta oss med på en spännande kulinarisk resa genom att erbjuda världens första chokladglass gjord av luft.

Warp NewsChristian von Essen

Denna glass är tillverkad från ingredienser som i princip är tagna ur tunna luften. En bedrift möjliggjord av det finska techföretaget Solar Foods.

Solein, det proteinrika pulvret som används för att skapa denna innovativa glass, erhöll sitt regulatoriska godkännande i Singapore i september 2022.

Ändrar vår syn på mat

Historiskt sett har all matproduktion förlitat sig på fotosyntes och traditionellt jordbruk. Men nu presenterar Solar Foods en glass som säger adjö till dessa konventionella metoder. I glassen är mjölkbaserade ingredienser ersatta med Solein.

Warp NewsUlrika Gerth

Med Soleins kan man skapa många fler sorters föda än glass. Det är en nyskapande ingrediens som enkelt kan integreras i olika söta och salta recept, vilket gör det till ett idealiskt hållbart tillskott till vilken maträtt som helst.

Solar Foods tror på en betydande ökning av Solein-baserade livsmedel på marknaden under de kommande åren.

Från Finland till resten av världen

Solar Foods bygger också relationer med internationella varumärken. Nyligen presenterade de ett strategiskt samarbete med det japanska livsmedelsföretaget Ajinomoto. Detta partnerskap är ett steg mot att utveckla fler Solein-baserade produkter.

Solar Foods första produktionsanläggning, Factory 01, är under uppbyggnad i Finland och produktionen är beräknad att starta 2024.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.

Nyhetstips: Thomas Ahlström

Den nederländska butikskedjan Hoogvliet ska börja använda maskininlärning i 71 butiker för att få ner mängden mat i butiken som måste slängas för att bäst före datumet har passerat, rapporterar The Times of Israel.

AI:n håller reda på bäst före datum för alla färskvaror i butiken och sänker succesivt priset på varan när den börjar gå ut.

Enligt företaget Wasteless som ligger bakom lösningen ska AI:n kunna få ner matsvinnet med 50–90 procent.

Siffrorna kommer från tester som Wasteless gjort i andra butiker och de visar också att butikerna halverar den ekonomiska förlusten det innebär att behöva slänga mat jämfört med idag.

Nu sänker butikerna normalt priset drastiskt strax innan varan måste slängas. Det gör att de förlorar mycket pengar om den säljs och att det finns en stor risk att ingen hinner köpa varan i tid så att den ändå måste slängas.

Wasteless AI kan sänka priset i små steg under en längre tid för att maximera chansen att varan verkligen blir såld samtidigt som butiken kan få ut ett högre pris.

Warp NewsKent Olofsson

Warp NewsMagnus Aschan

Grässorten Seashore Paspalum är ett av de härdigaste gräsen vi känner till. Det tål torka, salthaltigt vatten, värme och kyla bättre än andra gräs. Det gör att den bland annat användes på planerna i fjolårets fotbolls-VM i heta Qatar, men Seashore Paspalum kan också visa hur vi effektiviserar spannmålsodlingen i framtiden.

Forskare vid University of Nebraska–Lincoln i USA har nämligen lyckat isolera de gener i gräset som gör det så tåligt. Det visade sig att nyckeln till tåligheten är att gräset reagerar på näringsbrist genom att fördubbla produktionen av sockermolekylen trehalose.

Spannmål som majs och sorghum använder samma metod, men producerar inte lika mycket trehalose och är därmed inte lika tåliga. Forskarna testade därför att ändra gener i majs så att de också producerade mer trehalose.

Det fungerade inte så bra, så forskarna prövade i stället att hämma ett enzym i majs som bryter ner trehalose. Det gjorde att majsen växte bättre även om den fick mindre näring. Den nya varianten kan inte bara växa bättre under svåra förhållanden utan kräver också mindre näring och därmed gödsel under normala förhållanden.

Forskarna ska nu gå vidare och försöka få fram en kommersiellt gångbar variant av den nya majsen.

”Om vi kan introducera den här genregionen in i andra högavkastande varianter som till exempel majs som ger stora skördar, men som är väldigt känsliga för näringsbrist så kan vi kanske få en variant som både ger stor avkastning stor tålighet”, säger Guangchao Sun, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Läs hela studien här.

Warp NewsKent Olofsson

Warp NewsElina Holmgren Tyskling

Biobaserad plast görs av förnybar råvara och har mindre miljöpåverkan än plast gjord på olja. Trots det är bara en procent av all plast idag biobaserad. Forskare från Lunds universitet har i en studie frågat 17 företag i livsmedelsindustrin varför de inte använder mer bioplast i sina förpackningar. Det visar sig att det inte är viljan det är fel på.

”Studien visar tydligt att alla intervjuade företag är positivt inställda till biobaserad plast. Det är bra. Däremot är den faktiska användningen av biobaserade förpackningar fortfarande liten. Genom att identifiera hinder och möjligheter vill vi uppmuntra till samarbete och diskussion. Är de hinder som företagen identifierar verkligen hinder, eller upplevs de bara så”, säger Katrin Molina-Besch en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Det som skulle få företagen att använda mer biobaserad plast är lägre materialpris, större tillgång på biobaserad plast över tid och bättre teknisk funktionalitet.

Forskarna hoppas nu att resultaten från studien ska ge ett konkret underlag till hur företagen kan arbeta för att öka andelen biobaserad plast i förpackningarna.

”Vår förhoppning är att resultaten ska leda till diskussion och samarbete mellan förpackningsindustrin, livsmedelsföretagen och handeln. Finns det sätt att sänka priset på biobaserat material, och hur kan långsiktig tillgång för livsmedelsföretagen säkras? Det är en viktig aspekt eftersom många företag verkar på en global marknad och vill kunna använda en biobaserad förpackning i alla relevanta länder under en lång tid”, säger Katrin Molina-Besch.

En annan förhoppning forskarna har är att företagen ska få upp ögonen för bionedbrytbara plaster.

”För vissa typer av livsmedel skulle det också finnas fördelar med att satsa på bionedbrytbara plaster, även om intresset för närvarande är lågt. Förpackningar till exempelvis färsk fisk eller kött skulle i så fall kunna slängas tillsammans med matavfallet i stället för att hamna i restavfall där de flesta konsumenter slänger dessa förpackningar. Vi måste absolut titta mer på vilka plaster som behövs för olika sorts produkter”, säger Katrin Molina-Besch.

Läs hela studien här.