• Vid rekordtemperaturen den 22 juli fanns över 20 000 megawatt i marginal, vilket räcker till ytterligare fem miljoner hem.

• Solkraften stod tidvis för mer än 45 procent av all el, och batterierna satte rekord med 11 980 megawatt.

• Solkapaciteten i Texas har mer än fördubblats sedan 2023 och batterilagringen har mer än tredubblats.

Rekord utan störningar

Höga temperaturer drev upp efterfrågan på el i Texas till rekordnivåer i slutet av juli. Två dagar i rad slogs det gamla rekordet. Ändå behövde ERCOT, som sköter elnätet i delstaten, inte be invånarna att spara el. Sådana uppmaningar har annars varit vanliga under de hetaste månaderna de senaste åren.

Den 21 juli nådde efterfrågan 87 403 megawatt. Det slog det tidigare rekordet på 85 508 megawatt från augusti 2023. Dagen efter, den 22 juli, steg efterfrågan till 91 308 megawatt vid femtiden på eftermiddagen. En megawatt räcker till ungefär 250 hushåll när förbrukningen är som högst.

När toppen nåddes fanns fortfarande mer än 20 000 megawatt i marginal mellan efterfrågan och den produktionskapacitet som var ansluten till nätet. Det motsvarar el till ytterligare fem miljoner hem.

Thomas Gleeson, ordförande för delstatens energimyndighet Public Utility Commission of Texas, sa att nätet nådde en rekordtopp utan några problem.

Solen gav tidvis nästan hälften av elen

Att nätet klarade de hetaste timmarna beror till stor del på den kraftiga utbyggnaden av solkraft. Under delar av dagen stod solen för mer än 45 procent av all el som producerades. Den 21 juli och åter den 27 juli slogs rekordet för solproduktion, som nu ligger på 34 700 megawatt.

Batterierna satte också rekord. Den 22 juli matade de ut 11 980 megawatt till nätet.

Batterierna laddas under dagen, när elpriserna är som lägst och solkraften ger stora mängder el. När solen går ner och solproduktionen minskar släpper batterierna ut den lagrade elen. Det håller nätet stabilt och sänker elpriserna. På natten blåser det ofta mer, och då tar vindkraften över en del av produktionen.

Utbyggnaden av sol och batterier har flyttat den period då nätet är som mest ansträngt till sent på kvällen, betydligt senare än för bara fem år sedan, enligt ERCOT:s vd Pablo Vegas och Gleeson.

Ledande i USA på sol och batterier

Sedan vinterstormen Uri 2021, då miljoner texasbor drabbades av roterande strömavbrott, har Texas blivit ledande i USA på både solkraft och batterilagring.

Förra året anslöt ERCOT 16 000 megawatt ny produktion till nätet, det mesta sol och batterier, enligt Vegas. Mellan 2023 och 2025 mer än fördubblades solkapaciteten i delstaten, och batterilagringen mer än tredubblades.

ERCOT räknar med att efterfrågan når omkring 175 000 megawatt år 2032, nästan dubbelt så mycket som dagens rekord. Ökningen drivs av datacenter, en växande befolkning och ny industri. I kön av projekt som vill ansluta till nätet finns 460 000 megawatt. Alla kommer inte att byggas, men omkring 70 procent av kön utgörs av sol och batterier.

Cyrus Reed, naturvårdschef för miljöorganisationen Sierra Clubs avdelning i Texas, sa att solkraft och batterier har gjort nätet mer pålitligt, billigare och renare. Sedan 2021 har Texas klarat efterfrågan även under somrar med rekordhög förbrukning, och sol och batterier är en stor orsak till det, enligt Reed.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Solenergi går om kol som världens största källa till elproduktion inom sex år, enligt analysföretaget BloombergNEF.

• Solceller är den billigaste källan till ny elproduktion. Kol kostar nästan dubbelt så mycket.

• Den årliga utbyggnaden av solceller har ökat från under 100 gigawatt 2016 till över 650 gigawatt förra året.

Solenergi går om kol

Solenergi är på väg att bli världens största källa till el. Enligt BloombergNEF:s senaste rapport om energiomställningen sker det inom sex år. Då går solenergi om kol som den främsta elproducenten.

Jenny Chase, expert på förnybar el på BloombergNEF, säger att solenergi är den billigaste elkällan i många länder. Den är också den enklaste och snabbaste att bygga ut. Enligt henne kommer solenergi att få en betydande roll i den globala energimixen. Hon säger att solceller och batterier kommer att förändra världens elmarknader under de kommande tio åren.

Två decennier av tillväxt

Solenergin har växt stadigt under de senaste 20 åren. Varje år har mer kapacitet byggts än året innan. Under 2016 installerades mindre än 100 gigawatt solceller i världen. Förra året var siffran över 650 gigawatt.

I år räknar BloombergNEF med 640 gigawatt. Från 2027 ökar utbyggnaden igen.

Billigast av alla kraftslag

Solceller med fast montering är den billigaste källan till ny elproduktion. Så förblir det även i år, enligt BloombergNEF:s senaste jämförelse av elproduktionskostnader. Landbaserad vindkraft kommer på andra plats.

Kol kostar nästan dubbelt så mycket som dessa två kraftslag. Kol är till och med dyrare än batterilager, som är den teknik vars kostnader sjunkit mest de senaste åren.

Dyrast är gaskraft med kombicykelturbiner och havsbaserad vindkraft.

Kina, Indien och USA störst

Kina är överlägset världens största marknad för solceller. Därefter följer Indien, USA och Tyskland, räknat i antal gigawatt som väntas installeras i år. Pakistan är femte största land.

På platserna därefter finns bland andra Brasilien, Japan och Saudiarabien.

Flera länder har startat program för att stimulera inhemsk tillverkning. Det handlar om montering av solpaneler, tillverkning av celler och wafers samt produktion av polykisel.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Solkraft har gått om gas och är nu Asiens tredje största källa till elproduktion.

• Solproduktionen i Asien har nästan fyrdubblats sedan 2020 och nådde 1 727 terawattimmar under de senaste tolv månaderna fram till april 2026.

• Kina står för nära tre fjärdedelar av ökningen och har byggt upp en installerad solkapacitet på 1,2 terawatt.

Sol växer snabbt i Asien

Solkraft har nu passerat gas som källa till elproduktion i Asien, enligt en ny analys från Carbon Brief baserad på data från Ember.

Under de tolv månaderna fram till april 2026 producerade solkraft 1 727 terawattimmar el i Asien. Gas producerade under samma period 1 711 terawattimmar. Därmed är solkraft nu den tredje största elproduktionskällan på kontinenten efter kol och vattenkraft.

Kol står fortfarande för omkring 52 procent av Asiens elproduktion medan vattenkraft svarar för ungefär 12 procent.

Utvecklingen kommer efter flera år av snabb tillväxt. Sedan 2020 har den årliga produktionen från solkraft nästan fyrdubblats.

Asien i centrum för den globala solutbyggnaden

Asien står för cirka 60 procent av världens tillväxt inom solkraft sedan 2020. Kontinenten har därmed blivit den viktigaste regionen för den globala utbyggnaden.

Utvecklingen speglar även förändringar på global nivå. I april 2026 producerade vind- och solkraft tillsammans mer el än gas under en månad för första gången i världen.

Den största drivkraften bakom Asiens tillväxt är Kina. Landet står för nära tre fjärdedelar av ökningen i regionens solproduktion sedan 2020.

Under 2025 installerades rekordmycket ny solkraft i Kina. Vid årets slut hade landet en sammanlagd installerad kapacitet på 1,2 terawatt.

Kina spelar en central roll

Kina har också en dominerande position inom tillverkning av solutrustning. Mer än 80 procent av världens produktionskapacitet för solpaneler finns i landet.

Det har bidragit till att andra asiatiska länder kunnat bygga ut sin solkraft med hjälp av billiga importerade solpaneler.

Under energikrisen kopplad till kriget mellan Iran och andra aktörer i regionen ökade de kinesiska exporterna av solpaneler till Asien kraftigt. I mars 2026 nådde exporten 39 gigawatt, vilket var en fördubbling jämfört med tidigare nivåer.

Gasutbyggnaden har tappat fart

Samtidigt har gaskraften haft en betydligt långsammare utveckling än många förväntade sig.

Många asiatiska länder är beroende av importerad flytande naturgas, LNG, för att försörja sina gaskraftverk. Leveransproblem och stigande priser har påverkat utbyggnaden.

Under 2022 och 2023 avbröts planer på omkring 81 gigawatt ny gaskraftskapacitet i Asien. Flera LNG-terminaler och pipelines i Sydasien och Sydkorea har också försenats eller ställts in.

Brist på gasturbiner har dessutom skjutit upp projekt i Vietnam och Filippinerna.

Mellan 2019 och 2024 ökade Asiens gaskraftskapacitet med 22 procent. Trots det steg själva elproduktionen från gas med endast 6 procent under samma period. Många befintliga gaskraftverk används inte fullt ut eftersom andra energikällor ofta är billigare.

Solkraft minskar behovet av gas

Utbyggnaden av ren energi har i flera länder minskat behovet av gasbaserad elproduktion.

Pakistan lyfts fram som ett tydligt exempel. Landets snabba tillväxt av solpaneler på hustak har bidragit till att minska efterfrågan på gas för elproduktion.

Även i Kina har gasproduktionen blivit mindre konkurrenskraftig jämfört med kol och förnybar energi på grund av försörjningsproblem och höga priser.

Enligt Internationella energiorganet, IEA, har den senaste energikrisen ökat fokus på tillförlitlighet och kostnader för gasförsörjning bland de asiatiska länder som är beroende av importerad gas. Många av dessa länder är dessutom starkt beroende av transporter genom Hormuzsundet.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

Det här är del 3 om Projekt Energisamhället. Här hittar du del 1 och del 2 och här finns fler artiklar om energisamhället och EnergyNet.

Mötet börjar med en liten kulturkrock.

Det är en alldeles vanlig torsdag och vi sätter oss i ett alldeles vanligt konferensrum.

Men där ska vi prata om något unikt. Något världsunikt. Vars epicentrum just då är detta alldeles vanliga konferensrum, i en medelstor stad i södra Sverige.

"Marc", säger Jonas Birgersson och ler. "Jag påminner om de olika möteskulturerna."

Marc heter Weiss i efternamn och kastar upp händerna i ett mea culpa.

"Just ja, förlåt!" skrattar han.

Konferensrummet ligger hos ViaEuropa i Lund och mötet har – typiskt svenskt – börjat med att gå en runda kring bordet så alla får presentera sig. Vi hann emellertid bara till den första personen, innan Marc Weiss – typiskt amerikanskt – börjar ställa en mängd frågor till henne.

Weiss stillar sig en stund och när det blir hans tur presenterar han sig som professor vid UC Berkeley och vd för Global Urban Development.

Han är en tungviktare inom stadsutveckling. Tidigare rådgivare åt Bill Clinton, jobbat ihop med Steve Jobs och har byggt stadsdelen NoMa i Washington DC. Bland annat.

Weiss är i Lund för att han är engagerad i Projekt Energisamhället, eller EnergyNet som det mestadels kallas. Vi sitter där alla tillsammans i konferensrummet för att projektet har gått från teori till praktik.

Förra året, strax efter påsk, återuppstod Bredbandsjesus som Eljesus när den första anläggningen i Lund invigdes.

Två fastigheter hade fått solceller på taken, ett batteri i källaren och kopplades då ihop med en frihetskabel, så de kunde dela el med varandra.

Nu, ett år senare, håller tio fastigheter på att kopplas ihop på samma sätt i Lund. Under en lunch med ett par medarbetare i projektet berättar de att de sitter och ritar på EnergyNet för sju nya stadsdelar och stadsutvecklingsprojekt runt om i Sverige.

Det är faktiskt precis därför vi samlats i konferensrummet. Jägersro utanför Malmö, mest känt för sin galoppbana, ska bli ny stadsdel för 4000 boende. En representant för det projektet är med oss, tillsammans med Markus Paulsson, en nyckelperson från Lunds kommun.

Hitta någon som pratar lika passionerat om dig som Jonas Birgersson pratar om kraftelektronik

Birgersson klickar igång en presentation men hoppar snart upp ur stolen och hamnar framför whiteboarden. Där pratar han passionerat om... kraftelektronik.

Ni vet memen:

Den nya versionen lyder: Hitta någon som pratar lika passionerat om dig som Jonas Birgersson pratar om kraftelektronik.

Om du inte har samma känslor för kraftelektronik som honom – eller ens har koll på vad det är – oroa dig inte! De flesta har inte det.

Jag begrep det inte heller tills alldeles nyligen, men inser nu att det är en sån där sak som är väldigt bra att känna till, om man ska förstå framtiden. Det är en av dessa tekniker som verkar i bakgrunden, men dess utveckling de senaste åren har varit dramatisk.

Du behöver inte förstå exakt vad kraftelektronik är, utan vad den gör och varför det som sker nu kommer leda till stora förändringar.

Det nuvarande elnätet är en vattenslang

Vi börjar med det nuvarande elnätet och kraftelektronikens roll där.

Tänk på det elnätet som ett enormt system av vattenslangar. På några ställen pumpas vatten in i slangarna och på massor av ställen kan man få vatten genom att vrida på en kran. För att du ska få ut vatten ur kranen måste trycket i slangen vara tillräckligt högt.

Om miljontals människor plötsligt öppnar sina kranar samtidigt, faller trycket i hela systemet. Då måste producenterna omedelbart svara med att pumpa in mer vatten. Om de inte hinner med att matcha den plötsliga efterfrågan kollapsar trycket helt och ingen får vatten.

På motsvarande sätt "pumpar" man in el i ledningarna, som måste förbrukas samma mikrosekund som den produceras, och om inte frekvensen i nätet är stabil så blir det strömavbrott.

Problemet är att elnätet till stora delar är stendumt. Nätet är blint och kan inte kommunicera med de som använder elen. Om jag ställer in min elbil på att börja ladda klockan ett på natten, så kan bilen inte säga till nätet att vid den tidpunkten kommer jag behöva si och så mycket el och artigt fråga: "Går det bra?"

Istället slår den bara på laddningen utan förvarning och nätet får se till att omedelbart leverera.

Kraftelektronik är elnätets slussar

Det skulle med andra ord behövas smarta, programmerbara slussar som själva kan känna av trycket och bestämma exakt hur mycket som ska släppas igenom i varje ögonblick.

Det är det som är kraftelektronik.

Kraftelektronik styr och formar själva elen, i stället för att passivt låta den flöda dit trycket råkar föra den.

Tyvärr finns denna teknik knappt i det nuvarande elnätet. Anledningen är att den är väldigt dyr och används bara för att flytta mycket stora mängder el över långa avstånd. Då behövs enorma omriktarstationer. De är fulla av avancerad utrustning – som kraftelektronik – som kan hantera mycket hög spänning och mycket stora effekter.

Där kan man i högre grad bestämma hur mycket effekt som ska skickas genom förbindelsen. Man kan säga: Skicka 500 megawatt hitåt. Eller 1 000 megawatt ditåt. Eller minska flödet. Eller vänd riktningen.

Det är därför det är så användbart när man vill koppla ihop två elsystem utan att de måste dansa exakt i samma takt.

Men detta finns bara på några få ställen. Ute i själva slangsystemet där du och jag bor, finns inga sådana intelligenta slussar. Där är nätet passivt koppar och järn, utan att kunna mäta, tänka eller fatta beslut.

Varför bygger vi inte in kraftelektronik överallt?

Problemet är, som sagt, kostnaden. Ett sånt system kostar miljontals kronor och tar år att bygga. Därför är produktionen låg och kostnadsutvecklingen dålig.

Elbilen påverkar mer än fordon

Så varför är Birgersson så passionerad?

För att något har hänt som förändrar spelplanen: Elbilen.

En elbil är i praktiken ett stort batteri på hjul, omgivet av kraftelektronik.

Extra betydelsefull är laddaren. En elbilsladdare bygger på samma grundprincip som laddaren till mobilen, men hanterar ungefär tusen gånger högre effekt.

Eftersom försäljningen av elbilar har ökat – och ökar – kraftigt, så har användningen av bilarnas kraftelektronik också gjort det. Mer produktion innebär att vi lär oss att göra det snabbare, bättre och billigare.

Det kallas Wrights lag. Jag har skrivit om det flera gånger tidigare, men sammanfattningsvis är det en tumregel som säger att vid varje dubbling av den totala produktionen sjunker kostnaden med cirka 20 procent.

Om produkten du tillverkar kostar 1000 kronor per produkt när du tillverkat 300 stycken, så sjunker den till 800 kronor när du tillverkat 600 stycken. Och så vidare.

Kraftelektronik har därför sjunkit rejält i kostnad.

Elbilens kraftelektronik har grovt räknat blivit omkring 70 procent billigare per bil sedan den tidiga elbilsfasen. Men eftersom dagens bilar samtidigt har mycket högre effekt och bättre laddförmåga är den mer relevanta siffran per kapacitet: Där ser kostnadsfallet ut att vara runt 80–85 procent.

Det motsvarar en Wrights lag-effekt på runt 19 procent per dubbling. Väldigt nära tumregelns 20 procent alltså.

Dessutom är ytterligare en sorts lag i spel här, Moores lag. Det är en annan tumregel, som i fallet med kraftelektronik säger att effekttätheten dubblas ungefär vart fjärde år. Denna trend har observerats av forskare mellan 1970 och 2020.

Det betyder att en omvandlare av en viss storlek som klarar 100 watt i dag, kommer klara 200 watt om fyra år, 400 watt om åtta år, 800 watt om tolv år, och så vidare.

Den här typen av exponentiell tillväxt gör talen snabbt mycket stora. I original-Morse-lag, så har antalet transistorer per chip gått från 2300 år 1971 till över 58 miljarder, 50 år senare.

Ökad effekttäthet betyder att samma lilla apparat kan göra mer jobb, eller att samma jobb kan göras av en mindre apparat. Det är bra eftersom mindre och lättare kraftdelar tar mindre plats, kräver mindre material och ofta mindre kylning.

Det innebär att nu är det möjligt kostnadsmässigt att bygga in de intelligenta slussarna i systemet som håller koll och reglerar vad som händer ute i alla delar av nätet.

Elnätet blir dyrare och dyrare

Så då stoppar vi in kraftelektronik i det nuvarande elnätet och löser problemen? Så enkelt är det tyvärr inte.

Elnätet lider fortfarande av samma enkelriktade logik, även om vi skulle göra det smartare. Även om man placerar smart teknik närmare användarna, tvingas utrustningen underordna sig ett nät som fortfarande styrs hierarkiskt och kräver strikt realtidsbalansering för hela systemet samtidigt.

Det nuvarande elnätet har ännu ett problem: Det är massivt överdimensionerat och väldigt dyrt.

Elnätet måste klara de allra högsta topparna i användning, som en extrem köldknäpp, vilken kanske inträffar en gång var tionde år. Det finns bara ett sätt att göra det: Att ha nät och kablar som kan hantera all el som går åt då.

I branschen kallas det "fit and forget". Du bygger en kraftigt överdimensionerad ledning och så behöver du inte oroa dig mer för den. Den klarar extremfallen men resten av tiden står denna dyra infrastruktur till stor del outnyttjad.

Det är som om vi skulle tredubbla antalet filer på alla vägar för att klara av påsktrafiken utan störningar.

Dessutom blir själva nätkomponenterna, som krafttransformatorer, dyrare och levereras långsammare.

Såklart blir det därför väldigt dyrt att bygga och underhålla elnäten.

Det är med andra ord inte konstigt att det kommer behöva investeras någonstans mellan 500 till 1000 miljarder kronor bara i det svenska elnätet kommande år. Elnät i andra länder står inför motsvarande minst lika stora investeringar. Gissa vad som händer med din nätavgift då...

Problemen går att lösa, om vi lär av internet

Trots sin kostnad så fungerade själva arkitekturen av elnätet hyfsat tidigare, när rollerna var låsta i ett fåtal stora producenter och miljontals passiva konsumenter.

Ett problem uppstår i dagens samhälle när konsumenterna plötsligt skaffar egna "pumpar" i form av solceller, och börjar trycka tillbaka kraft in i systemet när det är soligt, eller skapar massiva nya avlopp i form av snabbladdande elbilar.

Så Birgersson & co tänker inte fixa det gamla elnätet. De bygger istället ett nytt, parallellt nät. Som kan klara sig själv, men även samarbeta med det gamla nätet.

EnergyNet lånar arkitekturen och lärdomarna från hur internet fungerar.

Internet är inte ett enda gigantiskt nätverk, utan ett nätverk av mindre nätverk som kommunicerar med varandra genom bestämda regler. EnergyNet tillämpar exakt denna struktur på eldistributionen. Det delar upp elnätet i lokala zoner, till exempel en enskild byggnad eller ett kvarter, som i hög grad kan fungera självständigt, men också prata och samarbeta med de andra näten.

Denna arkitektur möjliggörs av kraftelektronik. Särskilt energiroutern som är en avancerad kraftelektronisk maskin. I det gamla systemet har du en dum huvudsäkring som enda skydd mot nätet. Antingen är den öppen och elen forsar igenom, eller så går säkringen och det blir svart.

Energiroutern fungerar i stället som en smart, digital sluss mellan ditt hem och det yttre nätet. Den är inte bara öppen eller stängd. Den mäter läget på båda sidor, förhandlar digitalt om vad som ska skickas, bestämmer riktning och släpper bara igenom exakt den effekt som båda sidor kommit överens om.

För att el ska skickas eller tas emot måste det ske en digital förhandling via ett gemensamt språk, Energy Protocol.

Routern frågar helt enkelt det yttre nätet:

"Jag har ett överskott på el från mina solceller, finns det mottagare för det just nu?"

Först när svaret är ja öppnas slussen. Då skickas rätt mängd el, i rätt riktning, vid rätt tidpunkt.

Detta gör det omöjligt för ditt hus att oavsiktligt rubba frekvensen i det stora nätet, och lika omöjligt för en störning i det övriga nätet att automatiskt slå ut ditt hus.

En vardaglig version av samma princip finns redan i USB. I laddaren till din dator eller mobiltelefon sitter en sladd som i ena änden har en USB-port och i andra änden en elkontakt. När du stoppar in kontakten i eluttaget i väggen behöver du ju inte själv välja exakt hur mycket el som ska överföras. Laddaren och datorn förhandlar automatiskt enligt en öppen standard.

Energy Protocol gör något liknande, men på en helt annan nivå: mellan hus, batterier, solceller, laddare och lokala nät.

Från realtid till nära realtid

Det gamla nätet är skört eftersom elen måste produceras i exakt samma mikrosekund som du trycker på strömbrytaren. EnergyNet tar bort detta stela krav på "strikt realtid" och arbetar i stället i "nära realtid". Precis som internet använder databuffertar för att du ska kunna strömma en film utan att den hackar, använder EnergyNet lokala batterier som energibuffertar. Elen paketeras och dirigeras utifrån behov och tillgång.

Denna arkitektur förändrar hur vi ser på strömavbrott. I det gamla nätet är elen antingen på eller av. Tänt eller släckt. EnergyNet ser till att om det yttre nätet går ner, kan ditt eget nätverk omedelbart koppla bort sig och leva på sitt eget lokala batteri. Genom mjukvara prioriteras då husets viktigaste funktioner, till exempel kommunikation, kyl och frys eller medicinsk utrustning, medan det blir kallt i jacuzzin.

Billigare och billigare att bygga EnergyNet

Det nya nätet behöver alltså batterier. Som tur är har ökningen av elbilar också inneburit ett annat genombrott de senaste tio åren: Billiga batterier.

Samma Wrights lag har gjort sitt jobb även här. Sedan 2010 har kostnaden för ett litiumjonbatteri sjunkit med 93 procent. Och för ett batteri i ett stationärt energilager med 83 procent de senaste tio åren.

Det gör att det över tid kommer bli billigare och billigare att bygga EnergyNet.

Om EnergyNet får fart, börjar spridas över världen och blir riktigt stort kommer det i sig driva ner kostnader, genom ökad produktion av nyckelkomponenterna.

Om man planerar in detta från början vid byggandet av en ny stadsdel, så är det såklart det billigaste alternativet.

Just det är budskapet i konferensrummet till representanten från Jägersro. Ta med detta i planen så kommer ni kunna erbjuda era framtida boende lägre energikostnader, ren el och dessutom en stark resiliens mot störningar. Det är såklart lättare att slå ut ett nät med några få centrala punkter, än ett nätverk av tusentals nät utan centrala punkter.

Energy Valley

Men Birgersson nöjer sig inte med det. Han vill visa att EnergyNet kan skapa positiva bieffekter i närområdet.

Nu har han lämnat tavlan och återvänt till presentationsbilderna. På en av dem syns en satellitbild över området västra Skåne-Köpenhamn.

Scandinavian Bay Area, står det.

Självfallet med en blinkning till San Franciscos Bay Area, där Silicon Valley ligger.

Det är en av anledningarna till att Marc Weiss sitter i rummet.

För han var nämligen med och skapade det Silicon Valley vi känner idag.

Året var 1981. Ronald Reagan hade precis tillträtt som president i ett deppigt Amerika. Den amerikanska ekonomin brottades med både hög inflation och hög arbetslöshet, stål- och bilindustrin befann sig i fritt fall, och nationen stod inför en till synes oövervinnerlig och intensiv konkurrens från effektiv, statligt understödd japansk och tysk industri.

I San Franciscos Bay Area höll emellertid en annan industri på att växa fram. Den officiella födelseplatsen för Silicon Valley är det garage där Bill Hewlett och David Packard byggde sina första produkter redan på 1930-talet.

Platsen fick sitt namn först senare, efter att den kiselanvändande halvledarindustrin etablerat sig där på 1960-talet.

I början på 1980-talet hade området nått en kritisk massa av garage-entreprenörskap, spännande företag som Intel och Apple, starka personligheter som Steve Jobs, riskkapital och inte minst forskning vid Stanford.

Trots det var Silicon Valleys framtid som vi känner den idag inte alls förutbestämd. Flera frön hade såtts, men ingen visste om de skulle växa upp till den äng av blomster vi har idag, eller torka ut.

Kaliforniens dåvarande guvernör, Jerry Brown, såg en möjlighet och tillsatte 1981 The California Commission on Industrial Innovation. I den satt just Steve Jobs och David Packard och många andra tunga namn.

1982 presenterade de sina förslag i Winning Technologies: A New Industrial Strategy for California and the Nation.

Man kan sammanfatta kommissionens bidrag så här:

För det första gav den ett språk åt Silicon Valley-modellen: Innovation som resultatet av samspelet mellan universitet, kapital, entreprenörer, utbildning och offentlig politik.

För det andra kopplade den delstatens ledning direkt till tekniksektorns företrädare, vilket gjorde högteknologi till en central del av Kaliforniens ekonomiska strategi.

För det tredje ledde eller bidrog den till konkreta satsningar på teknisk utbildning och datorkunnighet.

Eftersom både politiken och andra aktörer tog till sig av strategin blev den precis rätt näring till alla de frön som såtts runt bukten.

Kommissionens biträdande direktör, och en av huvudförfattarna till rapporten, var Marc Weiss.

44 år senare sitter han i Lund och ska med all sin kunskap bidra till att en ny dal skapas: Energy Valley.

Frön är sådda även här.

Här finns Lunds tekniska högskola med ett kraftelektroniklabb. En av deras forskare, Max Collins, jobbar nu i EnergyNet-projektet. Han har bakgrund på neutronacceleratorn som byggs i Lund, ESS. Där jobbade han med en mycket avancerad kraftomvandlare som tar energi från elnätet, lagrar och formar den, och levererar högspända pulser till klystronerna vid exakt rätt tidpunkt och med mycket hög kvalitet.

Lunds kommun är fullt engagerad och mycket aktiv i projektet, där som sagt Markus Paulsson har varit drivande sedan allra första början. Till exempel installerades den första EnergyNet i fastigheterna för två kommunala bolag.

Samarbeten finns med både de kaliforniska universiteten Stanford och UC Berkeley.

Universitet, kommun och näringsliv i Lund har också erfarenhet av att bilda ett framgångsrikt kluster inom biomedicin, som man nu kan översätta på energiområdet.

De har såklart också entreprenören och visionären i Jonas Birgersson och de skarpa medarbetare och rådgivare han lockar till sig.

Även han har gjort detta förut, men då var det telefonnätet som fick på moppo. Han har en del ärrbildningar kvar sedan den tiden, men de erfarenheterna är idag guld värda.

Världsunikt

I mina efterforskningar hittar jag ingen i hela världen som försöker skapa något som liknar EnergyNet. Det finns massor av projekt som handlar om att göra det nuvarande elnätet lite smartare och några som i liten skala bygger nya mikronät. Men ingen med ambitionen att bygga ett helt nytt energisystem och idén hur det ska gå till.

Personligen är jag övertygad om att det är möjligt. EnergyNet är en idé som både är revolutionerande och fullständigt självklar. Arkitekturen är redan beprövad och komponenterna är lättillgängliga och blir allt billigare. Inte heller krävs stora ekonomiska insatser från skattebetalarna, utan fastighetsägare kommer kunna se på siffrorna att det är lönsamt och därför göra investeringen. Öppenheten i projketet – Energy Protocol är open source till exempel – gör att det snabbt kan sprida sig över världen och vem som helst som vill kan engagera sig och till och med bygga sitt eget nät.

En sak som krävs är politiska beslut som gör det tillåtet att dra elkablar – frihetskablarna – mellan fastigheter. Det är förbjudet, eller krångligt, i stora delar av världen.

Men faktiskt inte inom EU. Området avreglerades inom unionen för några år sedan och det blev möjligt att skapa så kallade energigemenskaper.

Det ger EU både ett försprång och en gigantisk möjlighet.

Om EnergyNet byggs ut snabbast och bredast i Europa kommer man ha lägst energikostnader i världen.

Man kommer även ha världens klart mest robusta elnät, som kan stå emot naturkatastrofer, terrorism och krig.

Såklart kapar det också beroendet av gas och olja från vedervärdiga diktaturer.

Dessutom blir det i sig en industri som skapar jobb och tillväxt och lockar till sig forskning, företag och resurser.

Centrum för det kan bli Lund med ett omgivande kluster – en Energy Valley – men hela Europa, och i förlängningen hela världen, kommer att gynnas.

Mathias Sundin
Arge optimisten

• Solenergi stod för 12,8 procent av USA:s el i maj 2026, medan kol föll till 12,2 procent.

• Solel producerade 45,5 TWh under månaden, 17 procent mer än i maj 2025.

• På fem år har solenergins andel mer än fördubblats.

Nytt rekord för solel

I maj 2026 producerade solenergi mer el än kol i USA under en hel månad, för första gången sedan mätningarna började. Det visar officiell statistik som energianalysföretaget Ember har gått igenom. Solenergi stod för 12,8 procent av elen, vilket är den högsta andelen någonsin. Kol stod för 12,2 procent, den fjärde lägsta månadsandelen som har uppmätts.

Solenergi producerade totalt 45,5 TWh i maj, vilket är den högsta siffran någonsin. Det är 17 procent mer än i maj 2025. Den tidigare rekordnoteringen sattes i juli förra året. Rekordet kan slås igen under sommarmånaderna. Den totala solelproduktionen brukar vara som störst i juni eller juli. Andelen av elmixen är ofta som högst i april eller maj, eftersom solelen då är stark samtidigt som efterfrågan är lägre, innan kylbehovet ökar på sommaren.

Solenergi blev under maj den tredje största elkällan i USA, efter gas och kärnkraft.

Kol fortsätter att minska

Kolproduktionen nådde en lägsta månadsnivå någonsin i april 2026, med 39,3 TWh. I maj steg den något till 43,4 TWh, men låg fortfarande 11 procent under nivån i maj 2025. Ökningen vägdes upp av den växande solelproduktionen, vilket gjorde att solenergi gick om kol.

Kolets andel av USA:s elproduktion har nästan halverats på fem år, från 19,7 procent i maj 2021 till 12,2 procent i maj 2026. Under samma period har solenergins andel mer än fördubblats, från 5,4 till 12,8 procent.

Andra milstolpen i år

Att solenergi går om kol följer på en annan händelse i mars. Då producerade förnybara energikällor tillsammans mer el än gas i USA, också det för första gången. Enligt Ember visar de två noteringarna hur den rena elens roll växer i det amerikanska elsystemet, trots ett politiskt läge som är utmanande för projekt inom ren energi.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Amerikansk kärnkraft har länge präglats av förseningar, där en enda reaktordesign kunnat ta ett decennium att testa.

• Företaget Antares byggde mikroreaktorn Mark-0 inom det amerikanska energidepartementets pilotprogram, i samarbete med Idaho National Laboratory och BWX Technologies.

• Reaktorn nådde kriticitet på mindre än tolv månader, och Antares blev det första privata företaget att ta en avancerad reaktor dit inom programmet.

Första privata reaktorn av sitt slag på fyra decennier

Mikroreaktorn Mark-0 har nått kriticitet vid Idaho National Laboratory i USA. Det betyder att kärnreaktionen i reaktorn blivit självförsörjande, vilket är det första steget innan en reaktor kan börja producera el. Företaget Antares står bakom reaktorn och blev därmed det första privata företaget att ta en avancerad reaktor till kriticitet inom energidepartementets pilotprogram för reaktorer.

Mark-0 är den första privat utvecklade amerikanska reaktorn av annan typ än lättvattenreaktor som nått kriticitet på mer än fyra decennier. Testet genomfördes i samarbete med energidepartementet, Idaho National Laboratory och företaget BWX Technologies. Den amerikanska armén deltog som framtida användare av tekniken, med stöd för integration och observation.

Från koncept till kriticitet på under tolv månader

Antares gick från koncept till en kritisk reaktor på mindre än tolv månader. Företaget hade satt upp tidsplanen som ett fast krav. Enligt Antares har amerikansk kärnkraft länge präglats av förseningar och av företag som lovat men inte levererat. Bolaget hade lovat kriticitet under 2026, elproduktion under 2027 och el till militära anläggningar under 2028. Kriticiteten är det första av dessa löften som uppfyllts enligt den uppsatta tidsplanen.

Bränsle från ett militärt program

Mark-0 använder samma kärnbränsle som Project Pele, ett program för att utveckla och demonstrera en transportabel mikroreaktor för militärt bruk. Bränslet, av typen TRISO, tillverkades av BWX Technologies i delstaten Virginia. Testet bidrar med data som validerar viktiga fysikaliska parametrar för Antares reaktorer och förser Project Pele med verifieringsdata. Ingenjörerna fick också direkt inblick i fysiken i reaktorns härd och i hur dess styrtrummor beter sig.

Företaget bakom reaktorn

Antares grundades 2023 och har fått mer än 140 miljoner dollar i finansiering. Företaget utvecklar kompakta mikroreaktorer för försvars- och rymdtillämpningar och driver anläggningar i Torrance i Kalifornien, Idaho Falls i Idaho och Aiken i South Carolina.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Batterikapaciteten i Australien har mer än fördubblats mellan mars 2025 och mars 2026.

• Gaskraften har minskat med 24 procent och ligger på den lägsta nivån sedan 1999.

• De genomsnittliga grossistpriserna på el har sjunkit med 12 procent.

Batterier sätter priset oftare än någon annan kraftkälla

Batterier minskar Australiens beroende av naturgas och sänker elkostnaderna, enligt landets största nätoperatör. Det framgår av Australian Energy Market Operators (AEMO) kvartalsrapport om energidynamiken.

Under det första kvartalet 2026 satte batterier priset i mer än en tredjedel av handelsintervallen. Det är första gången batterier är den kraftkälla som oftast sätter priset på marknaden.

Gas används allt mindre

I Australien är kol fortfarande den största elkällan, och gas används för att fylla luckorna när billigare el från sol och vind inte räcker till för att möta efterfrågan, särskilt under kvällens topptimmar. Eftersom gas ofta är den sista och dyraste energikällan brukar den sätta grossistpriset på el på Australiens huvudmarknad.

Den fördubblade batterikapaciteten har minskat behovet av gas och vattenkraft under kvällens efterfrågetoppar och bidragit till lägre grossistpriser på el i de flesta regioner. Gaskraftsproduktionen föll 24 procent jämfört med året innan, till den lägsta nivån sedan 1999. Samtidigt sjönk de genomsnittliga grossistpriserna på el med 12 procent.

Batterier flyttar solel till kvällen

Storskaliga batterier tar i allt högre grad upp överskott av förnybar energi under dagen och skickar ut den på marknaden under kvällens topptimmar, vilket dämpar priserna under perioder med hög efterfrågan, enligt Violette Mouchaileh, chef för policy- och företagsfrågor på AEMO.

Den federala regeringens program Cheaper Home Battery har lett till installation av mer än 350 000 hushållsbatterier och bidragit till den ökade användningen av batterier, enligt energiminister Chris Bowen. Han säger att Australien har världens bästa sol och vind och använder sina egna förnybara resurser för att skydda elnätet mot global energivolatilitet.

Under det första kvartalet kopplades 11 storskaliga datacenterprojekt i delstaterna Victoria och New South Wales till transmissionsnätet, vilket motsvarar 5,4 gigawatt i maximal efterfrågan.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Forskare vid ETH Zürich har byggt extremt starka magneter som är små nog att rymmas i en handflata.

• De nya magneterna är lika starka som dagens kraftfullaste forskningsmagneter, som väger flera ton och är stora som ett rum.

• Magneterna drar mindre el än en LED-lampa, jämfört med flera tusen hushålls elförbrukning för traditionella magneter med samma styrka.

Två kompakta magneter

Forskargruppen vid ETH Zürich har konstruerat två magneter av supraledande band baserat på sällsynta jordartsmetaller, barium och kopparoxid (REBCO). Den första magneten består av två så kallade pannkaksspolar och nådde en magnetstyrka på 38,3 tesla. Tesla är den enhet som används för att mäta magnetfält. Som jämförelse har en vanlig kylskåpsmagnet ungefär 0,005 tesla, och en sjukhusmagnet för magnetkameraundersökning vanligtvis 1,5 till 3 tesla.

Den andra magneten består av fyra pannkaksspolar och nådde 42,3 tesla. Båda magneterna har en innerdiameter på endast 3,1 millimeter.

Mindre material och lägre energiförbrukning

Traditionellt har stabila magnetfält över 40 tesla bara kunnat uppnås med stora resistiva magneter som förbrukar megawatt av elektrisk effekt. Världsrekordet på 45,5 tesla sattes av en hybridmagnet som kräver över 20 megawatt.

Magneterna i den nya studien förbrukar mindre än 1 watt. Spolvolymen är över 1000 gånger mindre än hos hybridmagneten på 45,5 tesla. Den nya 38-teslamagneten använder 137 meter supraledande band. En tidigare magnet av samma typ som nådde 26 tesla krävde 4,8 kilometer band.

Specialiserad lindningsteknik

För att kunna linda det supraledande bandet runt en så liten diameter som 3,5 millimeter utvecklade forskarna en särskild teknik. Den möjliggör en skarvfri anslutning mellan spolarna utanför magnetens innerhål, vilket bevarar bandets strömledningsförmåga. Spolarna lödfästes också för att förstärka den mekaniska stabiliteten.

Mätningar bekräftade fältstyrkan

Forskarna utförde kärnmagnetisk resonans-experiment (NMR) inuti magnetens 3,1 millimeter stora hål för att kalibrera fältmätningen. Mätningarna gjordes vid 14 och 20 tesla med kommersiella spektrometrar. Magnetfältet uppmättes med en precision på några miljondelar.

Magneterna kan användas för NMR-spektroskopi och karakterisering av material, där provvolymerna ofta är i millimeterstorlek eller mindre.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Mellan 2016 och 2025 minskade Finlands utsläpp från elproduktion från nästan 15 miljoner ton till omkring 3 miljoner ton per år.

• Kärnkraft och vindkraft står tillsammans för 64,5 procent av elproduktionen, medan fossila bränslen står för mindre än 4 procent.

• Finlands sista aktiva kolkraftverk, Salmisaari, stängdes permanent i april 2025.

Strukturella förändringar i elsystemet

Finland har de senaste åren genomfört tre strukturella förändringar som tillsammans gjort elmixen nästan 95 procent koldioxidneutral. Fossil elproduktion från kol, olja och naturgas har i princip fasats ut och stod för mindre än 4 procent av produktionen 2024. Kärnkraft och vindkraft har samtidigt ökat kraftigt och stod tillsammans för 64,5 procent av elproduktionen samma år. Resterande del kommer från vattenkraft, biomassa, biobränslen och avfallsförbränning.

Slut på rysk gas och ny kärnreaktor

Finlands klimatlag trädde i kraft 2022. Samma år avslutade landet 50 år av gasimport från Ryssland, flera år före EU:s slutliga plan från december 2025 om att fasa ut all rysk naturgas.

Året därpå, 2023, togs Finlands femte kärnreaktor i drift, vilket fullbordade landets nuvarande flotta av reaktorer. Kärnkraften står nu för omkring 40 procent av elproduktionen. OL3, som togs i drift 2023, är Europas största kärnreaktor.

Vindkraften har tiodubblats

Vindkraftskapaciteten i Finland har vuxit tio gånger sedan 2015 och nästan tredubblats sedan 2020. Vindkraft står nu för mer än en fjärdedel av landets elmix.

I april 2025 stängdes Salmisaari, landets sista aktiva kolkraftverk, permanent. Anläggningens operatör ersätter kolet med värmepumpar, biomassa och spillvärme, med målet att nå koldioxidneutralitet 2030.

Utsläppen faller med kärnkraft och förnybart

Enligt data från Climate TRACE har utsläppen från Finlands elsektor minskat med cirka 80 procent under det senaste decenniet. Efter att klimatlagen trädde i kraft 2022 har minskningen fortsatt. Climate TRACE-data visar särskilt stora nedgångar i både månatliga och årliga utsläpp 2023 jämfört med 2022, i takt med att OL3 togs i drift och vindkraften byggdes ut.

Utsläppsdata för Salmisaari-kraftverket upphör i mars 2025, och inga utsläpp uppmättes i april 2025, vilket sammanfaller med stängningen.

Tillväxt parallellt med utsläppsminskningar

Finlands elproduktion ökade med 15,3 procent mellan 2021 och 2024. Under samma period låg landets BNP nära en rekordnivå enligt Världsbankens data, och befolkningen växte med 1,6 procent. Trots det minskade utsläppen från elsektorn under perioden, och elkonsumtionen per capita sjönk med 6 procent enligt IEA.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• CATL uppger att bolaget har löst tillverkningsutmaningarna och nu har kapacitet för storskaliga leveranser av natriumjonbatterier.

• Cellerna har en livslängd på över 15 000 cykler vid 80 procent kapacitet och fungerar i temperaturer mellan -40°C och 70°C.

• Natrium är ungefär 1 000 gånger vanligare i jordskorpan än litium och betydligt billigare att utvinna.

Natriumjonbatterier har länge setts som ett billigare och mer hållbart alternativ till litiumjonbatterier för energilagring, men tillverkning i stor skala har hindrats av tekniska problem i produktionen. CATL uppger nu att bolaget har löst utmaningarna kring energitäthet, skumbildning och fuktkontroll.

Det är därför avtalet med HyperStrong är möjligt. Bolaget har kapacitet att leverera 60 GWh natriumjonbatterier under tre år. Det är den största ordern på natriumjonbatterier som hittills gjorts och motsvarar hälften av alla energilagringsbatterier CATL levererade under 2025.

Avtalet

Avtalet offentliggjordes den 27 april och bygger på ett bredare ramavtal från november 2025, då HyperStrong åtog sig att köpa 200 GWh battericeller från CATL under perioden 2026 till 2035. Samarbetet omfattar forskning, produktutveckling och projektgenomförande.

Teknisk prestanda

CATL:s natriumjoncell för energilagring är en storformatsprodukt på över 300 Ah med en energitäthet på cirka 160 Wh/kg. Systemets energiomvandlingseffektivitet ligger på 97 procent och livslängden överstiger 15 000 cykler vid 80 procents kapacitetsbevarande. Cellen fungerar i temperaturer från 40 grader minus till 70 grader, ett bredare intervall än de flesta litiumjonceller.

Cellerna har samma dimensioner som CATL:s litiumjonprodukter. Det innebär att de är kompatibla med befintliga leveranskedjor och installationer, vilket sänker anpassningskostnaderna och kortar tiden från beställning till driftsättning.

Natrium som råvara

Natriumjonbatterier använder natrium i stället för litium som laddningsbärare. Natrium är ungefär 1 000 gånger vanligare i jordskorpan än litium och betydligt billigare att utvinna. Det gör tekniken till ett alternativ för tillämpningar där kostnad väger tyngre än maximal energitäthet, särskilt energilagring i stor skala.

Marknad och konkurrens

Den globala marknaden för natriumjonbatterier väntas nå 1,08 miljarder dollar 2026, med en årlig tillväxttakt på 15,8 procent. CATL kontrollerar enligt SNE Research 39,2 procent av den globala marknaden för elbilsbatterier.

Konkurrenten BYD har utvecklat en tredje generationens natriumjonplattform som klarar över 10 000 cykler. Inga andra tillverkare av natriumjonbatterier har dock säkrat en order i närheten av 60 GWh.

CATL arbetar parallellt med natriumjonbatterier för elbilar. Bolagets chefsforskare har bekräftat massproduktion i slutet av 2026, med målet att inom tre år nå samma energitäthet som LFP-batterier, vilket motsvarar en räckvidd på 600 kilometer. Den första elbilen med natriumjonbatteri, Changan Nevo A06, presenterades i februari.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• En enkel fråga till en AI drar ungefär 0,3 wattimmar el. En mikrovågsugn på cirka 1 000 watt använder runt 0,28 wattimmar per sekund. Så en enkel AI-fråga motsvarar ungefär en sekund i mikron.

• Hundra AI-frågor om dagen motsvarar elförbrukningen en genomsnittlig amerikan har på drygt en minut.

• AI står för mindre än 0,2 procent av världens totala energianvändning.

Nya siffror för 2025

Hannah Ritchie har sammanställt data från Internationella energirådet IEA om datacenters och AI:s elförbrukning under 2025. AI-datacenter förbrukade 155 TWh, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av världens elektricitet. Datacenter som helhet, inklusive sådana som driver tjänster som Netflix, Google Maps, internetbank och meddelandeappar, förbrukade ungefär 1,5 procent av världens el. Datacenter som inte är AI-fokuserade använde mer än dubbelt så mycket el som AI-datacenter.

Eftersom elektricitet bara är en del av den totala energianvändningen, står datacenter för mindre än 0,5 procent av den slutliga energin, och AI för mindre än 0,2 procent.

Energiåtgång per fråga

En medelstor textfråga till en AI-modell använder cirka 0,05 wattimmar för grafikprocessorerna, vilket totalt blir runt 0,1 wattimmar. En större textfråga använder omkring 0,3 wattimmar för grafikprocessorerna, eller upp till 0,6 wattimmar totalt.

Google har rapporterat 0,24 wattimmar per textfråga till Gemini. För ChatGPT har siffran 0,34 wattimmar per fråga nämnts. Att ställa tio enkla frågor till en chatbot motsvarar ungefär tio sekunder i mikrovågsugnen.

Hundra frågor om dagen ger ett fotavtryck på cirka 30 wattimmar. Det motsvarar den el en genomsnittlig amerikan förbrukar på drygt en minut, eller en genomsnittlig europé på två och en halv minut.

Mer komplexa uppgifter använder mer energi

Agentbaserade AI-verktyg, som kan planera och utföra uppgifter självständigt, använder mer energi per uppgift. En sådan uppgift kan ta 15 minuter eller mer att slutföra och innebär 4 till 6 sekventiella anrop. En användare som kör 24 agentbaserade förfrågningar per dag förbrukar cirka 2,4 kilowattimmar, motsvarande en torktumlarcykel eller åtta kilometers körning med elbil.

Geografiskt koncentrerad efterfrågan

Efterfrågan på datacenter är inte jämnt fördelad över världen. I USA används 5 procent av elen för datacenter, varav cirka 2 procent går till AI-datacenter. I Europa är siffran 1,6 procent, men på Irland står datacenter för mer än 20 procent av elförbrukningen. I delstaten Virginia i USA står datacenter för mer än en fjärdedel av elförbrukningen.

Prognoser till 2030

IEA presenterar fyra scenarier för datacenters elförbrukning. I basscenariot når den globala elförbrukningen 945 TWh år 2030. De höga och låga scenarierna ligger inom cirka 100 TWh från denna siffra. Skillnaderna mellan scenarierna är små eftersom mycket av utbyggnaden redan är inplanerad. Det tar flera år att bygga ett datacenter.

I basscenariot växer datacenter till 3 procent av den globala elförbrukningen år 2030. AI-datacenter förbrukar då ungefär lika mycket som icke-AI-datacenter. IEA beräknar att datacenter står för cirka 9 procent av tillväxten i global elefterfrågan de kommande fem åren.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Solenergi har sparat Europa mer än 100 miljoner euro (över en miljard kronor) per dag sedan den 1 mars, totalt över 3 miljarder euro.

• Vind- och solkraft har sänkt elpriserna med i genomsnitt 24,2 procent i 19 europeiska länder mellan 2023 och 2025.

• Om gaspriserna förblir höga kan de totala besparingarna under 2026 nå 67,5 miljarder euro.

Lägre elpriser tack vare vind och sol

En ny rapport från organisationen Positive Money har analyserat elmarknaderna i 19 europeiska länder. Rapporten visar att utbyggnaden av förnybar energi har sänkt elpriserna med i genomsnitt 24,2 procent mellan 2023 och 2025. Effekten på priserna blir större ju mer förnybar energi som ansluts till elnätet.

Enligt rapporten tränger förnybar energi undan dyrare fossil elproduktion från elmixen. Det pressar ned grossistpriserna på el.

Spanien har fördubblat kapaciteten

Sedan 2019 har Spanien fördubblat sin kapacitet för vind- och solkraft. Landet har byggt ut mer än 40 GW, vilket är mer än något annat EU-land förutom Tyskland. Den tyska elmarknaden är dubbelt så stor som den spanska.

Utbyggnaden har gjort att det spanska elpriset påverkas betydligt mindre av gaspriset. Gaspriset steg med 55 procent dagen efter att kriget mellan Iran startade och har fortsatt att svänga.

Rekord för brittisk vindkraft

I Storbritannien satte vindkraften ett nytt rekord den 26 mars. Den brittiska vindkraftsproduktionen nådde 23 880 megawatt. Det räcker för att försörja 23 miljoner hem med el.

Solenergin sparar miljarder

En analys från SolarPower Europe visar att solenergi har sparat Europa mer än 100 miljoner euro per dag sedan den 1 mars. De totala besparingarna ligger på över 3 miljarder euro.

Om gaspriserna förblir höga kan de totala besparingarna under 2026 nå 67,5 miljarder euro, enligt experter.

Två politiska slutsatser

Positive Money lyfter fram två slutsatser för politiken. I länder med begränsad vind- och solkapacitet är fortsatt utbyggnad det enklaste sättet att sänka grossistpriserna på el.

I länder som redan har stor kapacitet av vind och sol bör flexibiliteten i systemet byggas ut. Det handlar om investeringar i batterier för att lagra överskottsel, att uppmuntra solceller på hustak och att införa rörliga elavtal som balanserar tillgång och efterfrågan.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Sol och vind stod för 99 procent av ökningen i global elefterfrågan under 2025.

• Solenergi växte med 636 terawattimmar – mer el än vad all LNG-export genom Hormuzsundet kan producera.

• För första gången i historien står kolkraft för mindre än en tredjedel av världens elproduktion.

Förnybar energi gick förbi kol som världens största källa till elproduktion under 2025, enligt en ny rapport från tankesmedjan Ember. Det är första gången sedan 1919 som kolets andel av elmixen är lägre än de förnybara källornas. Då var den globala elefterfrågan dock 300 gånger mindre än idag, och förnybart bestod främst av vattenkraft.

Solenergi driver utvecklingen

Solel växte med 636 terawattimmar under 2025, en ökning på 30 procent jämfört med året innan. Det är dubbelt så mycket som Storbritanniens hela årliga elförbrukning, och 33 procent högre än det tidigare rekordet på 479 terawattimmar som sattes 2024. Solel mötte ensamt 75 procent av ökningen i global elefterfrågan under året.

Den installerade solkapaciteten växte med rekordhöga 647 gigawatt under 2025. Det var fjärde året i rad som solkraft stod för den största absoluta ökningen av någon enskild elkälla.

Vindkraft ökade med 205 terawattimmar, motsvarande 8,2 procent. Kärnkraften steg med 35 terawattimmar till en historisk toppnivå på 2 812 terawattimmar, drivet av nya reaktorer i Kina samt ökad produktion i Frankrike och Japan.

Fossil elproduktion minskar strukturellt

Den fossila elproduktionen minskade med 0,2 procent under 2025. Det är första gången en nedgång sker till följd av en strukturell förskjutning mot ren energi snarare än ekonomiska kriser eller andra engångshändelser. Tidigare nedgångar har inträffat i samband med finanskrisen 2008–2009 och pandemin 2020.

Kolkraften minskade med 63 terawattimmar, eller 0,6 procent, och står nu för mindre än en tredjedel av världens elproduktion. Gaskraften ökade marginellt med 36 terawattimmar till 6 919 terawattimmar.

I både Kina och Indien föll den fossila elproduktionen samtidigt – med 56 respektive 52 terawattimmar – tack vare snabb utbyggnad av ren elproduktion. Tillsammans stod de två länderna för 42 procent av världens fossila elproduktion under året.

Andelen sol och vind har fördubblats

Andelen sol- och vindkraft i den globala elmixen har ökat med mer än 10 procentenheter på tio år, från 23 procent till 33,8 procent. Under samma period har kolets andel sjunkit från 38,7 procent till 33,0 procent. 81 procent av all tillväxt inom sol och vind sedan år 2000 har skett under det senaste decenniet.

Ember beräknar att utan tillväxten av sol- och vindkraft sedan år 2000 hade den fossila elproduktionen varit 30 procent högre under 2025, och utsläppen 28 procent högre, motsvarande ytterligare 4 065 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.

Lägre utsläpp per kilowattimme

Den globala elefterfrågan ökade med 2,8 procent under 2025, motsvarande 849 terawattimmar. Trots ökningen sjönk utsläppen från elsektorn något. Den genomsnittliga kilowattimmen producerade 458 gram koldioxidekvivalenter, 2,7 procent mindre än 2024 och 16 procent mindre än 2005.

Elbilar och batterilager växer snabbt

Elbilarnas andel av världens nybilsförsäljning passerade 25 procent under 2025. Den globala elbilsflottan ersatte 1,8 miljoner fat olja per dag, varav nya elbilar sålda under 2025 stod för 0,5 miljoner fat per dag. Den minskade oljeanvändningen från transportsektorns elektrifiering motsvarar utsläppsminskningar på cirka 80 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, mer än hela Storbritanniens årliga utsläpp från elsektorn.

Priset på batteripack för stationär lagring föll till rekordlåga 70 dollar per kilowattimme under 2025, en nedgång på 45 procent från året innan. Den globala kapaciteten för batterilagring ökade med 247 gigawattimmar, 46 procent mer än 2024. Det räcker för att förskjuta cirka 14 procent av den dagliga solelsproduktionen till andra timmar på dygnet.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Project Obsidian ska bli världens första geotermiska kraftverk som utvinner energi från bergarter på 300 till 500 grader Celsius.

• Tekniken millimetervågsborrning gör att borrningen kan nå djup och temperaturer som konventionella borrar inte klarar.

• Varje borrhål vid de högre temperaturerna kan leverera 10 till 100 gånger mer effekt än andra former av geotermisk energi.

Tre faser upp till gigawattnivå

I centrala Oregon bygger ett ingenjörsteam ett kraftverk som ska utvinna el ur jordens inre värme vid temperaturer mellan 300 och 500 grader Celsius. Anläggningen har fått namnet Project Obsidian och byggs ut i tre faser. Fas I omfattar 50 megawatt, fas II 250 megawatt och fas III över en gigawatt. Kraftverket producerar el utan bränsle, utan avfall och utan utsläpp.

Mikrovågor ersätter borrkronan

Nyckeltekniken är så kallad millimetervågsborrning. I stället för att använda en mekanisk borrkrona skickas högfrekventa elektromagnetiska vågor ned genom en vågledare från en gyrotron på markytan. Vågorna bryter ned berget utan fysisk kontakt. Tekniken beskrivs som den mest omfattande förändringen av borrteknik sedan borrkronan introducerades på 1930-talet.

Konventionell borrning har svårt att klara extrema djup. Utrustningen står inte emot långvariga temperaturer över några hundra grader, och ju djupare borren går desto svårare blir det att driva borrkronan. Millimetervågsborrning kringgår dessa begränsningar genom att leverera energin elektromagnetiskt, vilket ger färre driftstopp och lägre kostnader.

Rent borrhål med gastryck

För att föra upp bergfragment, så kallade kax, från botten av hålet används ett system med trycksatt gas. Vid konventionell borrning används tjock borrslam för att transportera kaxet uppåt, men slammets cirkulation fungerar sämre på stora djup. Gassystemet håller borrzonen ren och effektiv även långt nere i berget.

Bortom den geotermiska ringen

Traditionell geotermisk energi har varit beroende av platser där naturen gör jobbet enkelt, som varma källor och geologiska hetfläckar kring den så kallade eldringen runt Stilla havet. Med millimetervågsborrning blir geotermisk kraft tillgänglig öster om Mississippi och på andra kontinenter. Tekniken beräknas kunna nå över 90 procent av mänskligheten.

Den bäst studerade platsen

Project Obsidian ligger på den plats i USA som är mest studerad och ekonomiskt mest gynnsam för att demonstrera geotermisk kraft i ny skala. Uppläggningen följer en modell där borrningen inleds konventionellt och sedan övergår till millimetervågor när värme och djup gör de vanliga verktygen obrukbara. Brunnarna byggs för decennier av hög värme och högt tryck. Vatten stimuleras att röra sig genom bergformationer och bär värmen upp till högeffektiva turbiner som placeras nära förbrukningspunkten.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Forskare vid CSIRO har skapat ett fungerande prototypkvantbatteri som laddas trådlöst med laser och genomför ett komplett battericykel: laddning, lagring och urladdning.

• Till skillnad från konventionella batterier laddas kvantbatterier snabbare ju större de är – ett fenomen som kallas "kollektiva effekter".

• Prototypen laddades på femtosekunder och lagrade energin i nanosekunder – ungefär sex storleksordningar längre tid än laddningstiden.

Ett batteri som fungerar annorlunda

Australiensiska forskare vid CSIRO, Australiens nationella vetenskapsmyndighet, har skapat en prototyp av ett kvantbatteri – något som tidigare bara existerat som en teoretisk idé sedan 2013.

Ledande forskaren Dr James Quach beskriver prototypen som den första som genomför ett komplett battericykel. Det innebär att batteriet laddas, lagrar energi och sedan kan ladda ur den igen.

Kvantbatteriet laddas trådlöst med hjälp av en laser och utnyttjar principer inom kvantmekanik för att lagra energi.

Större batteri – kortare laddningstid

En av de mest ovanliga egenskaperna hos kvantbatterier är att de laddas snabbare ju större de är. Det är raka motsatsen mot hur konventionella batterier fungerar.

Quach förklarar det med ett vardagligt exempel: en mobiltelefon tar ungefär 30 minuter att ladda, medan en elbil kan ta en hel natt. Det beror på att laddningstiden ökar med storleken i vanliga batterier.

I kvantbatterier gäller det omvända, tack vare något som kallas kollektiva effekter. Det innebär att kvantceller laddas snabbare när det finns fler celler inblandade. Quach och hans kollegor demonstrerade detta fenomen första gången 2022, men dåtidens prototyp saknade möjlighet att utvinna energin igen.

Femtosekunder och nanosekunder

Den nya prototypen, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Light: Science & Applications, laddades på femtosekunder – det vill säga kvadriljondels sekunder. Energin lagrades sedan i nanosekunder, vilket är ungefär sex storleksordningar längre än laddningstiden.

För att sätta siffrorna i perspektiv: om ett batteri tar en minut att ladda och håller laddningen sex storleksordningar längre, skulle det hålla sig laddat i ett par år.

Den nuvarande prototypen har en kapacitet på några miljarder elektronvolt, vilket Quach själv beskriver som mycket litet och inte tillräckligt för att driva något användbart.

Möjliga användningsområden

Ett kvantbatteri som laddas trådlöst med laser öppnar för användning på platser som är svåra att nå med kablar. Quach nämner drönare som ett exempel – de skulle kunna laddas medan de flyger.

Professor Andrew White, som leder kvanttekniklaboratoriet vid University of Queensland och inte var involverad i forskningen, bedömer att kvantbatterier sannolikt kommer att få sin första praktiska användning inom kvantdatorer. Där kan de leverera energi på ett sätt som minimerar energiförlusterna i dessa system.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Delstaten Bihar i Indien installerar solpaneler utan kostnad för familjer som lever under fattigdomsgränsen.

• Familjerna får noll kronor i elkostnad för basförbrukning som fläktar, belysning och mobilladdning.

• I den första fasen ska 250 000 hushåll få solpaneler med en kapacitet på 1,5 kilowatt vardera.

Ingen elkostnad för de fattigaste

Delstatsregeringen i Bihar, Indien, har lanserat ett program som ger gratis takmonterade solpaneler till hushåll som lever under fattigdomsgränsen. Programmet heter Kutir Jyoti Yojana och riktar sig till familjer med så kallade BPL-kort, ett indiskt system för att identifiera de fattigaste hushållen.

Hela installationskostnaden betalas av staten. Familjerna behöver inte betala något i något skede av processen. Det enda kravet på hushållen är att de ansvarar för enkel rengöring och säkerhet kring panelerna.

Solpanelerna ska ge familjerna tillräckligt med el för att driva fläktar, tända lampor och ladda mobiltelefoner utan att de behöver oroa sig för elräkningar. Det innebär noll elkostnad för basförbrukning.

I den första fasen ska regeringen installera solpaneler med en kapacitet på 1,5 kilowatt på taken till 250 000 hushåll.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Ukraina installerade minst 1,5 gigawatt ny solenergi under 2025, tillräckligt för att driva ungefär 1,1 miljoner hushåll.

• Landet har sju gigawatt vindkraft i planeringsfasen och kan mer än tredubbla sin nuvarande vindkraftskapacitet.

• Ett decentraliserat elnät med sol, vind och batterier har färre centrala punkter som kan slås ut, till skillnad från det gamla systemet med stora kraftverk och centraliserade ledningar.

Decentraliserad energi som försvar

Ryssland har systematiskt bombat Ukrainas energiinfrastruktur sedan invasionens början. Före vintern 2025–2026 låg hälften av landets energiinfrastruktur i ruiner. Den totala skadan på energisektorn beräknas överstiga 56 miljarder dollar.

Svaret från Ukraina är att ersätta de stora, centraliserade kraftverken med decentraliserade förnybara energikällor. Vind- och solkraftsanläggningar spridda över landskapet är svårare att träffa och lättare att reparera. Ett kolkraftverk är ett enda stort mål som en missil kan slå ut. Att göra motsvarande skada på en vindkraftspark kräver omkring 40 missiler, enligt Jeff Oatham på DTEK, Ukrainas största energibolag. Att attackera decentraliserade solcellsanläggningar är inte heller ekonomiskt rationellt eftersom det skulle kräva ett stort antal anfall med begränsad effekt på det totala energisystemet, enligt den ukrainska energiexperten Olena Kondratiuk.

Sedan den fullskaliga invasionen har Ukraina lagt till över tre gigawatt ny förnybar energikapacitet. Landets nätoperatörer planerar att nästan fördubbla den förnybara energiproduktionen under de kommande fyra åren.

Solenergi på tak i rekordfart

Solcellsinstallationer på hushåll, företag och offentliga institutioner har fortsatt i hög takt under kriget. Ukrainas energibolag YASNO uppger att deras kunder köper sol- och lagringspaket i snabb takt. Under soliga dagar har Ukraina till och med energiöverskott.

I Mykolajiv, bara 60 kilometer från fronten, driver 26 nyinstallerade solpaneler på taket tillsammans med 100 kilowattimmars batterilagring ett rehabiliteringscenter för barn och personer med funktionsnedsättning. Centret fortsatte fungera även under ett 32 timmar långt granatanfall i mitten av december. Utöver att behandla 70 patienter om dagen har centret öppnat sina dörrar för boende som saknar värme.

Det tysk-ukrainska energipartnerskapet uppskattar att Ukrainas långsiktiga tekniska solpotential överstiger 80 gigawatt, jämförbart med 80 medelstora kärnreaktorer. En studie från University of Technology Sydney visar att Ukraina kan täcka 91 procent av sina energibehov med en kombination av sol- och landbaserad vindkraft genom att använda en procent av sin yta.

Vindkraft nära frontlinjen

Bara 65 engelska mil från fronten bygger DTEK den 500 megawatt stora vindkraftsparken Tyligulska. Det är den första vindkraftspark som någonsin byggs i en krigszon. När den är klar ska den förse 900 000 hushåll med el.

Före Rysslands ockupation av ukrainskt territorium 2014 och 2022 hade landet 34 vindkraftsparker med nästan 700 turbiner. Nu har Ukraina sju gigawatt vindkraft i planeringsfasen som kan installeras under året, enligt Andrij Konechenkov vid Ukrainas vindenergiförening.

Mikronät och lagring

Flera ukrainska städer bygger mikronät som kombinerar förnybara och konventionella energikällor. Staden Vinnytsia har fem mikronät som kombinerar sol, gas och vattenkraft med energilagring. Fem stora vindkraftsparker ska anslutas inom två år. I Chmelnytskij har det nationella universitetets mikronät på 4 400 kilowatt solceller, naturgasdriven kraftvärme, dieselkraft och gaspannor.

Staden Zjytomyr, väster om Kyiv, planerar att drivas helt av förnybar energi till 2050.

Under 2024 och 2025 investerade Ukrainas nationella nätoperatör i ett halvt gigawatt lagringskapacitet. Det motsvarar nästan en fjärdedel av Tysklands totala lagringskapacitet. Batterilagringsprojekt som tar två år i Europa genomförs på bara sex månader i Ukraina.

En gräsrotsrörelse

Andrij Martynjuk vid den ukrainska miljöorganisationen Ecoclub beskriver utvecklingen som till stor del en gräsrotsrörelse. Enskilda konsumenter vill bli oberoende av elnätet. Han förväntar sig att efterfrågan på förnybar energi kommer att öka ytterligare när statliga subventioner för fossil energi, som har hållit priserna under marknadsnivå, fasas ut.

Ukrainas energiomställning drivs inte av klimatskäl utan av säkerhetsbehov. Landet hade en installerad kapacitet på 60 gigawatt före kriget. Nu byggs ett nytt, decentraliserat energisystem under extrema förhållanden. Europeiska länder finansierar en stor del av omställningen, inklusive alla solinstallationer i Mykolajiv och programmet Solar Supports Ukraine, som håller skolor öppna under strömavbrott.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Ny poddserie – Best Case Scenarios – utforskar bästa möjliga utveckling inom energi, transporter, bioteknik och hjärnforskning de kommande 25 åren.

• Första avsnitten tar upp energi och transporter med konkreta siffror om kostnader, teknik och global påverkan.

• Fokus ligger på vad som händer om allt går rätt och hur teknik kan minska kostnader, utsläpp och olyckor.

Kevin Kelly och Dan Pink har startat podden Best Case Scenarios.

Kelly är medgrundare till tidskriften Wired och har under flera decennier skrivit om teknik, långsiktiga trender och hur tekniska system förändrar samhället. Han är författare till böcker som The Inevitable, där han analyserar teknikens utveckling över tid.

Dan Pink är bästsäljande författare med fokus på arbete, motivation och mänskligt beteende. Han har skrivit böcker som Drive och To Sell Is Human. Tillsammans kombinerar de erfarenhet från teknikjournalistik och beteendevetenskap i samtal om långsiktig utveckling.

I varje avsnitt bjuder de in en expert som får beskriva det bästa möjliga scenariot för de kommande 25 åren inom ett visst område. Det är inte prognoser, utan visioner att sträva mot.

De fyra första avsnitten fokuserar på energi, transporter, bioteknik och hjärnforskning. Två av intervjuerna – om energi och transporter – ger en detaljerad bild av hur teknik kan förändra samhället i stor skala.

Energi: el för en penny per kilowattimme

I avsnittet om energi intervjuas Ramez Naam, investerare och analytiker inom ren energi. Han beskriver hur solenergi redan är den snabbast växande energikällan i USA och i dag står för cirka 8 percent av elproduktionen. I ett konservativt bästa scenario kan sol stå för mer än en tredjedel inom 25 år och bli den största enskilda källan.

Kostnadsutvecklingen är central. Ny naturgas i USA kostar omkring 12 cent per kilowattimme att bygga. Sol i sydvästra USA producerar el för cirka 3 cent per kilowattimme utan subventioner. Till 2050 kan sol nå ner mot 1 cent per kilowattimme vid anläggningen. Med batterilagring kan nattens kostnad landa på ytterligare 1–2 cent. Det är lägre än både naturgas och kärnkraft i dag.

Solpanelers verkningsgrad ligger nu strax över 20 percent och kan nå 30 percent till 2050, vilket minskar markbehovet med en tredjedel. För att driva 100 percent av USA:s el med sol skulle det krävas cirka 1 percent av landets yta. Jordbruk använder omkring 30 percent.

Naam lyfter också batteriernas snabba kostnadsfall. Elbilar blir konkurrenskraftiga runt 100 dollar per kilowattimme. I Kina finns batterier för elfordon nära 50 dollar per kilowattimme och storskalig lagring runt 65 dollar. Han bedömer att praktisk fusionsenergi med nettoenergivinst är sannolik inom 25 år. Om kostnaderna faller snabbt kan fusion stå för en stor andel av elproduktionen.

Globalt pekar han på att omkring en miljard människor saknar tillgång till el. Billiga solpaneler har lett till kraftigt ökade importer i länder som Pakistan och flera afrikanska stater. Samtidigt närmar sig oljan sin globala efterfrågetopp inom 5–10 år, i takt med att elbilar blir billigare än bensinbilar.

Det bästa scenariot är ett nästan koldioxidfritt elnät, mycket låg elprisnivå och minskat beroende av fossila bränslen globalt.

Transporter: självkörande fordon och mindre parkeringsytor

I avsnittet om transporter intervjuas Brad Templeton, entreprenör och expert på självkörande teknik. Han utgår från att världen kör omkring 3 biljoner miles per år i USA. Globalt dör cirka 1,5 miljoner människor årligen i trafikolyckor, varav omkring 44 000 i USA.

Templetons bästa scenario bygger på att självkörande fordon blir billigare per mile än att äga en egen bil, som i dag kostar cirka 60 cent per mile för en genomsnittlig ny bil. När fordonen inte behöver förare och kan användas nästan dygnet runt sjunker kostnaden. Fordonen kan vara enklare konstruerade, utan ratt och pedaler.

Han beskriver hur hushåll gradvis går från tre bilar till två, och sedan till en eller ingen. I stället används mobilitet på begäran. Eftersom 80 percent av resorna görs av en ensam person kan mindre enpersonsbilar halvera platsbehovet på vägarna.

Enligt Templeton används stora delar av stadsytan i dag till parkering. När självkörande taxibilar inte behöver parkera frigörs mark som kan användas till bostäder eller parker. Han ser också en ny typ av kollektivtrafik framför sig: små poddar som samlar upp resenärer lokalt och kopplar till större autonoma fordon för längre sträckor, utan fasta tidtabeller.

Elfordon och optimerad laddning gör att transporter kan använda el när den är billigast, exempelvis mitt på dagen när solproduktionen är hög. Det knyter ihop energisystem och mobilitet.

Templetons bästa scenario är färre olyckor, lägre kostnader per resa, minskade utsläpp och städer med mindre parkeringsyta och mer tillgänglig mark.

Podden Best Case Scenarios fortsätter att utforska hur liknande utveckling kan se ut inom bioteknik och hjärnforskning – med fokus på vad som är möjligt om teknik, ekonomi och policy drar åt samma håll.

Missa inte heller Kevin Kellys uppskattade artikel hos Warp News, Ett manifest för optimism.

Warp NewsKevin Kelly

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Forskningsreaktorn WEST i Frankrike höll plasma stabilt i drygt 22 minuter, vilket är ett nytt världsrekord.

• Rekordet överträffade Kinas tidigare notering med cirka 25 procent.

• Testet visade att reaktorns inre ytor klarade de krävande förhållandena utan att brytas ned.

Stabilt plasma i över 20 minuter

Den franska forskningsreaktorn WEST, en så kallad tokamak, har hållit het plasma i 1 337 sekunder. Det motsvarar drygt 22 minuter. Resultatet är ett nytt världsrekord för hur länge en fusionsreaktor har hållit plasma stabilt.

Rekordet slår det tidigare rekordet som sattes bara veckor innan av Kinas EAST-reaktor. Den franska körningen förbättrade tiden med ungefär 25 procent.

Anne-Isabelle Etienvre, forskningsdirektör vid den franska myndigheten CEA, presenterade resultatet. Enligt henne har WEST uppnått en ny teknologisk milstolpe genom att hålla vätebaserat plasma i mer än tjugo minuter med hjälp av 2 megawatt tillförd uppvärmningseffekt.

Så fungerar en tokamak

En tokamak är en ringformad magnetisk behållare. Starka magnetfält styr laddade partiklar så att de cirkulerar runt i ringen i stället för att träffa väggarna. Det kallas magnetisk inneslutning.

Tekniken gör det möjligt att värma en tunn gas tills atomkärnorna har tillräckligt med energi för att smälta samman och frigöra energi. Det är själva grundprincipen bakom fusionsenergi.

Utmaningen är kontroll. Plasma reagerar omedelbart på varje avvikelse, och små instabiliteter kan växa snabbt om forskarteamet inte korrigerar i tid.

Materialens roll

En fungerande fusionsreaktor kräver att materialen i reaktorns inre klarar extrem värme under lång tid. I WEST används volfram i den så kallade divertorregionen, där plasmats värme och partiklar leds bort. Volfram tål höga temperaturer men kräver ändå noggrann styrning för att undvika skador eller att oönskade föroreningar hamnar i plasmat.

Testet i WEST fokuserade på just stabilitet och kontroll, inte på att producera mer energi än det förbrukade. Att nå nettoenergi beror på flera faktorer samtidigt: plasmatäthet, temperatur och hur väl maskinen håller kvar värme och partiklar.

Olika rekord, olika delar av pusslet

Lång drifttid är bara en del av det som krävs för fusionsenergi. Energiproduktion är en annan.

I Storbritannien producerade JET-anläggningen 69 megajoule fusionsenergi i en enda fem sekunder lång puls med en liten mängd bränsle. Det rekordet visade hög energiproduktion under kort tid. WEST-rekordet visade i stället stabilitet under lång tid.

Olika forskningsreaktorer testar olika aspekter av det som behövs. Tillsammans bygger de upp kunskap om vad en framtida kraftverksreaktor behöver klara.

Nästa steg: ITER

I samma region i Frankrike byggs nu den större fusionsreaktorn ITER. Den är konstruerad för att producera cirka 500 megawatt fusionseffekt från ungefär 50 megawatt tillförd uppvärmningseffekt.

Data från WEST kommer att användas när ingenjörer ska driva ITER. Översättningen från experiment till större maskin är hur fusion rör sig från laboratorieförsök till kraftverksrelevanta scenarier.

CEA:s forskarteam planerar längre testkampanjer som sammanlagt ska ge timmar av plasmatid, med gradvis ökad effekt. Varje förlängning stärker kunskapen om säker och repeterbar drift.

Fusionsreaktioner skapar inte långlivat radioaktivt avfall som fissionsreaktorer gör. Snabba neutroner kan dock aktivera metallstrukturerna runt plasmat, vilket är anledningen till att materialval och konstruktion är centrala frågor. Tritium, en radioaktiv vätgasisotop med kort halveringstid, används i ett slutet kretslopp på plats.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.

• Fervo Energy har borrat sin hittills hetaste brunn vid ett nytt geotermiskt fält i Utah, med uppmätta temperaturer över 290 grader på cirka 3 400 meters djup.

• En oberoende bedömning visar att platsen har potential för flera gigawatt geotermisk energi.

• Fervo pumpar ner kallt vatten under jord, där det värms upp av jordens naturliga värme. Vattnet förs sedan tillbaka till ytan.

Värme från jordens inre blir el

Geotermisk energi innebär att man utvinner värme från jordens inre och omvandlar den till elektricitet. Till skillnad från sol- och vindkraft kan den leverera el dygnet runt, oavsett väder. Fervo Energy är ett av de bolag som utvecklar nästa generations geotermiska teknik, och har nu slutfört en provborrning vid ett nytt fält kallat Project Blanford i Millard County, Utah.

Den vertikala provbrunnen borrades på under elva dagar och nådde ett djup på cirka 3 400 meter. Uppmätta temperaturer översteg 290 grader Celsius, vilket gör det till den hetaste brunnen i bolagets historia. Temperaturmätningarna placerar platsen över den 95:e percentilen för djupa geotermiska gradienter i västra USA.

Potential för flera gigawatt

En oberoende bedömning baserad på borrningsdata visar att Blanford-platsen har potential att producera flera gigawatt geotermisk energi. Ett diagnostiskt injektionstest har också genomförts, vilket bekräftade att det går att stimulera den aktuella formationen. Testet gav viktig data för vidare utvecklingsplanering.

Enklare berggrund sänker kostnaderna

Fervos tidigare projekt har genomförts i metamorfa och magmatiska bergformationer. Den geotermiska reservoaren vid Blanford består i stället av sedimentära formationer, bland annat sandsten, lersten och karbonatbergarter. Dessa formationer är enklare och billigare att borra i än den granit som vanligtvis används för geotermiska projekt. Det innebär att den globala resurspotentialen för så kallad EGS, enhanced geothermal systems, utökas.

Stegvis högre temperaturer

Fervo har successivt borrat i allt hetare reservoarer. Vid bolagets Project Red uppmättes en resurstemperatur på cirka 185 grader Celsius. Vid Cape Station var temperaturen omkring 205 grader Celsius. Nu överstiger temperaturen vid Blanford 290 grader Celsius. Högre temperaturer leder till högre effekt per brunn och bättre verkningsgrad i kraftverken.

Så fungerar tekniken

Fervo pumpar ner kallt vatten under jord, där det värms upp av jordens naturliga värme. Vattnet förs sedan tillbaka till ytan. Kraftverksteknik baserad på organisk Rankine-cykel omvandlar den geotermiska energin till elektricitet. Processen släpper inte ut koldioxid eller andra föroreningar. Hundra procent av vattnet återinjiceras i marken efter användning.

Bolaget använder fiberoptiska kablar i sina brunnar för att samla in realtidsdata om flöde, temperatur och prestanda. AI-baserad analys av undermarksdata används för att identifiera var de bästa resurserna finns och för att optimera borrningsplaner.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.