• Den europeisk-japanska rymdsonden BepiColombo ska gå in i bana runt Merkurius den 21 november.

• I december delas sonden i två, en europeisk del som kartlägger ytan och en japansk som studerar magnetfältet och den tunna atmosfären.

• Instrumenten fungerar efter resan, och en laser som inte använts på åtta år sköt över 700 000 pulser i ett test.

Rymdsonden BepiColombo är nästan framme vid Merkurius. Den 21 november ska den gå in i bana runt planeten. Bakom sonden står den europeiska rymdorganisationen ESA och den japanska rymdorganisationen Jaxa. Det är Europas och Japans första uppdrag till Merkurius och det första som skickar två rymdsonder dit.

Resan mot solen går nedför

Merkurius ligger närmast solen. Jorden ligger i genomsnitt tio gånger närmare Merkurius än Jupiter. Ändå har resan tagit åtta år.

Skälet är att en rymdsond som färdas inåt mot solen ökar farten hela vägen. Den skulle komma fram alldeles för fort för att den lilla planetens dragningskraft ska kunna fånga in den. Att bromsa med raketmotorer skulle kräva så mycket bränsle att sonden blev för tung för att skjutas upp. Resan kräver mer energi än en färd till Pluto, enligt Space.com.

I stället har BepiColombo bromsat genom att flyga förbi planeter. Vid varje passage lämnar sonden ifrån sig lite av sin rörelseenergi till planeten. Under resan hade sonden också elmotorer som fick sin kraft från solpaneler och som bromsade den i månader i taget.

Idén kommer från en italiensk matematiker

Tekniken bygger på beräkningar av den italienske matematikern och ingenjören Giuseppe "Bepi" Colombo vid universitetet i Padua. År 1970 föreslog han att Nasas sond Mariner 10 skulle flyga förbi Venus för att kunna passera Merkurius tre gånger i stället för en. Det gav forskarna dubbelt så mycket data om Merkurius som de räknat med. Rymdsonden är uppkallad efter honom.

Mariner 10 nådde Merkurius på 147 dagar, men flög bara förbi. Att gå in i bana kräver mycket mer inbromsning. Hittills har bara en sond kretsat runt Merkurius, Nasas Messenger, mellan 2011 och 2015.

Nio förbiflygningar

BepiColombo sköts upp med en Ariane 5-raket från Franska Guyana i oktober 2018. Sedan dess har sonden flugit förbi jorden en gång, Venus två gånger och Merkurius sex gånger. Vid den sista passagen, i januari 2025, var den knappt 30 mil över Merkurius yta. Totalt har sonden färdats nästan en miljard mil, enligt den franska rymdstyrelsen CNES.

Våren 2024 fick elmotorerna för lite ström och kunde inte ge full kraft. Ingenjörerna tog fram en ny bana som klarade sig med mindre dragkraft. Den flyttade ankomsten från december 2025 till november 2026.

Ankomsten tar ett halvår

I början av september släppte sonden den europeiska transportmodul som stått för kraft och framdrivning under resan. Då var den mer än 20 miljoner mil från jorden. Bruno Sousa, chef för driftplanering vid ESA, sa att det i praktiken var ett nytt uppdrag som började den dagen. Driftchefen Elsa Montagnon har beskrivit ankomsten som sex månader av oavbrutet arbete.

Sonden har redan gjort sin första planerade kurskorrigering efter separationen. Motorerna brann i 8 minuter och 42 sekunder och ändrade farten med 11,4 meter per sekund.

När Merkurius dragningskraft fångar in sonden hamnar den först i en vid bana, där ett varv tar 60 timmar. Sedan följer 16 manövrer som steg för steg sänker och formar om banan.

Två sonder i olika banor

I december delas BepiColombo i två. Den japanska sonden Mio släpps ut i en avlång bana över planetens poler. Den går som närmast 59 mil och som längst 1 164 mil från Merkurius och behöver 9,3 timmar för ett varv. Mio ska studera planetens svaga magnetfält, den tunna atmosfären och hur planeten påverkas av solvinden.

Den europeiska sonden MPO fortsätter att sänka sin bana och når i mars 2027 en bana mellan 48 och 150 mil från ytan. Den har elva instrument och ska kartlägga terrängen och mineralerna i planetens skorpa. Den ska också ta reda på om planetens inre är smält och testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Tillsammans har de två sonderna 16 instrument, och forskningen börjar i april 2027.

Instrumenten fungerar efter resan

I mitten av september slogs alla instrument på MPO på samtidigt för första gången sedan separationen. De första analyserna visar att de fungerar. Laserhöjdmätaren BELA, som ska mäta höjder och djup på planetens yta, sköt över 700 000 pulser under 21,5 timmar. Lasern hade inte använts på åtta år.

Instrumentet MERTIS, som mäter värmestrålning från ytan, samlade in omkring en gigabit data under ett test på 22 timmar. Det har nästan inte förlorat någon känslighet sedan det kalibrerades på jorden 2013. Båda instrumenten leds av det tyska rymdcentret DLR tillsammans med universiteten i Bern och Münster. Kamerasystemet SIMBIO-SYS startade alla tre optiska kanaler och tog sin första bild i rymden.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Sorten är en korsning mellan den gamla franska potatisen Institut de Beauvais och en förädlingslinje från Cornell University.

• Forskarna valde ut plantorna varje höst efter utseende, stärkelse, motståndskraft och skörd, och kockar bedömde till sist smaken.

• Enligt kocken Dan Barber ger sorten hög avkastning i ekologisk odling.

Den amerikanska fröfirman Row 7 har börjat sälja en ny potatissort som heter Poulette. Den är ekologisk och ska smaka som ugnsstekt kyckling när den bakas eller rostas i ugnen. Potatisen innehåller varken kyckling, buljong eller kryddor. Smaken kommer från sorten själv.

Row 7 beskriver smaken som mustig, nötig och rostad. Konsistensen är krämig men samtidigt lite mjölig. Enligt kocken Dan Barber, som är med och driver Row 7 och stjärnkrogen Blue Hill at Stone Barns, valde namnet sig mer eller mindre självt efter den första provsmakningen. Alla runt bordet reagerade på samma sätt. Barber säger till Food & Wine att potatisen har en mustighet han aldrig har smakat i en potatis. Han säger också att ingen i teamet vet varför den smakar kyckling.

Började med ett samtal 2013

Idén föddes 2013 vid en konferens om fröer på Stone Barns i delstaten New York. Där pratade den franske kocken Michel Bras med Walter De Jong, professor i växtförädling vid Cornell University. Bras berättade om sin favoritpotatis, Institut de Beauvais. Det är en gammal fransk sort från 1800-talet som hans mamma hade odlat. I dag odlas den mest i liten skala.

De Jong lyckades hitta sorten. I början av 2014 korsade hans grupp den med en förädlingslinje från Cornell. De första fröna sattes 2015 på universitetets försöksgård vid Mount Pleasant nära Ithaca. Cornell har förädlat potatis i 160 år och tagit fram över 50 sorter.

Smaken var sista provet

Varje höst gick forskarna igenom fälten och valde vilka plantor som fick fortsätta ett år till. De bedömde utseende, stärkelsehalt, fel på knölarna, motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur, om potatisen mognade i tid och hur mycket den gav. Smaken var det sista provet. Den bedömdes av Barbers kockar.

Hela arbetet tog drygt tio år. Row 7 har också ett nätverk med över 150 kockar och odlare som provodlar nya sorter runt om i USA. Där testades Poulette under flera år, för att se var sorten växer bäst.

Poulette är inte genmodifierad. Den kommer från vanlig korsning och urval i fält. Andra förädlare använder genteknik, som när forskare i Uganda gav en potatis fullt skydd mot bladmögel.

Säljs i ett 60-tal butiker

Utsädet odlades ekologiskt i delstaten New York. Potatisen odlas sedan av två ekologiska gårdar, Red Hill Farms i Pennsylvania och Norwich Meadows Farm i New York. Den säljs i ett 60-tal butiker hos kedjan Whole Foods Market i New York, Connecticut och New Jersey. En påse kostar 6 dollar och potatisen finns i butik från september till mars.

Enligt Barber ger sorten hög avkastning för ekologiska odlare. Han säger att den passar till potatismos och till aligot, en fransk rätt där potatis rörs ihop med ost. Första gången rekommenderar han att baka eller rosta potatisen enkelt, så att smaken kommer fram.

Förädlad för smak

Barber menar att många moderna sorter, som Idaho Russet, har valts ut för skörd, jämn storlek och lång hållbarhet i butik, men inte för smak. De gamla sorter som många uppskattar i dag var en gång nya sorter som någon valde ut. Row 7 vill fortsätta den traditionen tillsammans med förädlare och kockar. Enligt Barber öppnar förädling på fröstadiet för många smaker som knappt har utforskats.

Row 7 grundades 2018 av Barber, växtförädlaren Michael Mazourek och fröhandlaren Matthew Goldfarb. Företaget har tidigare tagit fram bland annat Sweet Garleek, en korsning mellan vitlök och purjolök. Tidigare i år började Whole Foods sälja tre av företagets grönsaker på burk: rödbetor, tomater och Sweet Garleek.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Utsläppen från olja väntas minska med 1,9 procent, mest av alla bränslen.

• Kina, USA, EU och Japan väntas alla minska sina utsläpp 2026.

• Sol- och vindkraft beräknas undvika 4,6 miljarder ton koldioxid 2026, jämfört med 0,28 miljarder ton 2010.

Världens koldioxidutsläpp från fossila bränslen väntas minska med 0,4 procent 2026, till 38,2 miljarder ton. Det visar den preliminära beräkningen i Global Carbon Budget 2026 från Global Carbon Project. Året innan ökade utsläppen med 1,2 procent och nådde en ny rekordnivå.

Rapporten tas fram varje år av över 140 forskare från bland annat University of Exeter, University of East Anglia, CICERO i Oslo, LMU München och mer än 90 andra institutioner. Det är den 21:a upplagan. Den finns som förhandsversion i den vetenskapliga tidskriften Earth System Science Data och granskas nu av andra forskare. Siffran för 2026 är en uppskattning. Forskarna anger att förändringen ligger någonstans mellan en minskning på 1,5 procent och en ökning på 0,6 procent.

Mindre olja och mer sol och vind

Den största minskningen kommer från olja. Utsläppen från olja väntas minska med 1,9 procent och från gas med 0,3 procent. Utsläppen från kol väntas öka med 0,6 procent.

Forskarna pekar på tre förklaringar. Sol- och vindkraft har ersatt en del av de fossila bränslen som annars hade behövts för att möta ett växande energibehov. Elbilar har minskat efterfrågan på olja. Kriget i Iran har dessutom drivit upp oljepriset, och det har också minskat efterfrågan. Sammantaget täcker sol, vind och elbilar omkring två tredjedelar av det ökade energibehovet.

Pierre Friedlingstein vid University of Exeter, som har lett arbetet, säger att minskningen delvis beror på geopolitiska chocker. Han menar att den långsiktiga lösningen är att bygga ut ren energi snabbt.

Minskar i Kina, USA och EU

Utsläppen väntas minska i Kina, USA, EU och Japan. Kina står för 32 procent av världens fossila utsläpp och väntas minska med 0,9 procent. Oljeanvändningen har minskat kraftigt och den förnybara elproduktionen har vuxit mycket, medan utsläppen från kol väntas öka med 0,3 procent. Hälften av de utsläpp i världen som undviks tack vare förnybar energi och elbilar sker i Kina.

Under tredje kvartalet 2026 minskade Kinas utsläpp med 3,1 procent jämfört med året innan, den största minskningen sedan covid. Det visar en analys av Lauri Myllyvirta vid CREA för Carbon Brief.

USA:s utsläpp väntas minska med 1,3 procent, främst för att kolanvändningen går ner efter en topp 2025. Då drev höga gaspriser och kallt väder upp användningen av kol. EU:s utsläpp väntas minska med 1,5 procent. Under första halvåret 2026 minskade EU:s fossila koldioxidutsläpp med 2 procent, enligt CREA, som vi tidigare har skrivit om.

Japans utsläpp väntas minska med 1 procent. I resten av världen väntas de minska med 0,7 procent, främst genom mindre olja, troligen efter högre priser och sämre tillgång. Utsläppen från internationellt flyg och sjöfart väntas minska med omkring 1 procent vardera. I Indien väntas utsläppen öka med 4,4 procent.

Ren energi ersätter allt mer fossilt

Sol- och vindkraft beräknas undvika 4,6 miljarder ton koldioxid 2026. År 2010 var siffran 0,28 miljarder ton och 2025 var den 4,1 miljarder ton. Av de utsläpp som undveks tack vare sol, vind och elbilar 2025 stod sol och vind för omkring 95 procent.

Omkring 10 procent av världens bilpark var elektrifierad 2025, eller 6 procent om hybrider som inte går att ladda med sladd räknas bort. Vi har tidigare skrivit att bensinbilar för första gången stod för under 50 procent av världens bilförsäljning under första halvåret 2026.

40 länder minskade sina utsläpp samtidigt som ekonomin växte mellan 2016 och 2025. Under de tio åren innan var de 22. I dag står de 40 länderna för 26 procent av världens fossila utsläpp. Räknat från 2019 till 2025 är det 59 länder som har minskat sina utsläpp medan ekonomin har vuxit.

Corinne Le Quéré, professor vid University of East Anglia, har lett en analys av utvecklingen i tidskriften Nature Climate Change. Hon säger att ren teknik gör verklig skillnad och att länder på alla kontinenter minskar sina utsläpp samtidigt som ekonomin växer.

Ökningen av utsläppen har bromsat in i alla regioner, även i Kina, Indien och andra tillväxtekonomier. De totala koldioxidutsläppen ökade med 0,3 procent per år under det senaste decenniet, jämfört med 1,7 procent per år decenniet innan. Climate TRACE ser samma sak. Enligt deras siffror, som vi har skrivit om, ökade världens utsläpp av växthusgaser med 0,2 procent under första halvåret 2026.

Skog och mark

Utsläppen från avskogning och annan förändrad markanvändning har minskat. Mellan 2016 och 2025 låg de på i genomsnitt 4,9 miljarder ton per år, jämfört med 6,2 miljarder ton decenniet innan. År 2026 väntas de öka till 5,1 miljarder ton, på grund av torvbränder och skogsförstörelse i Sydostasien. De hänger ihop med torrare väder under väderfenomenet El Niño.

Ny skog tar upp ungefär hälften av utsläppen från den skog som huggs ner för gott. Kina, EU och USA har störst upptag från ny skog, sammanlagt 0,8 miljarder ton per år. Under 2025 tog växter och mark återigen upp lika mycket koldioxid som före El Niño 2023 och 2024.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Elen från sol, vind och kärnkraft ökade mer än dubbelt så mycket som elbehovet.

• Oljan till transporter minskade med 9 procent, och hälften av de nya tunga lastbilarna i september var eldrivna.

• Utsläppen har legat still eller minskat i mer än två år, sedan mars 2024.

Kinas koldioxidutsläpp minskade med 3,1 procent under tredje kvartalet 2026 jämfört med samma period året innan. Det är den största minskningen under ett kvartal sedan nedstängningarna under covid 2022.

Det visar en analys som Lauri Myllyvirta, ledande analytiker vid forskningsinstitutet Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA), har gjort för Carbon Brief. Han bygger beräkningarna på officiell statistik och kommersiella data.

Både kol och olja minskade

Användningen av kol minskade med 3 procent och användningen av olja med 4 procent under kvartalet. Under årets tre första kvartal är utsläppen omkring 0,5 procent lägre än året innan, enligt uppskattningen.

Kina står för ungefär en tredjedel av världens koldioxidutsläpp. Landet är därför en av förklaringarna till att världens koldioxidutsläpp från fossila bränslen väntas minska med omkring 0,4 procent 2026, enligt Global Carbon Project.

Ren el ökade dubbelt så mycket som elbehovet

Elen från sol, vind och kärnkraft ökade med 110 terawattimmar jämfört med samma kvartal 2025. Det betyder att ren el ökade mer än dubbelt så mycket som elbehovet. Ökningen är lika stor som hela Tysklands elproduktion under samma tre månader.

Därför minskade kolkraften med 3,3 procent. Mindre sol- och vindkraft gick också till spillo än året innan. Elbehovet växte dessutom långsammare, delvis för att vädret var ovanligt milt under kvartalet.

Kina bygger fortfarande nya kolkraftverk i nästan rekordtakt. Men när fler kraftverk delar på mindre kolkraft minskar antalet timmar som varje verk är i drift. Drifttiden minskar snabbare än kolkraftens produktion, och det äter upp kraftverkens lönsamhet. Myllyvirta bedömer att den rena elen ökar mer än det totala energibehovet under 2026, så att användningen av fossila bränslen fortsätter att minska.

Elfordon ersätter olja

Oljan till transporter minskade med 9 procent. I september var 67 procent av de nya personbilarna som såldes i Kina elbilar eller laddhybrider, ett rekord. Samma månad var hälften av alla nya tunga lastbilar eldrivna.

Elen som Kinas elfordon använde ökade med 53 procent. Det är snabbare än antalet elfordon ökade. Enligt Myllyvirta tyder det på att de elfordon som redan finns körs mer, i stället för fordon som går på bensin eller diesel. Krisen i Hormuzsundet efter kriget i Iran fortsatte också att pressa efterfrågan på olja.

Vi har tidigare skrivit om att bensinbilar för första gången står för under hälften av världens bilförsäljning.

Cement, stål och kemi

Utsläppen från cement och stål fortsatte att minska, eftersom byggandet i Kina krympte i snabbare takt. Tillväxten inom kolkemin, där kol blir råvara till kemikalier, fortsatte att bromsa in. Höga kolpriser gjorde den verksamheten mindre lönsam.

Ekonomin växte också långsammare, men tillväxten ligger fortfarande inom regeringens mål. Det minskar trycket på nya stimulanser. De stimulanser som regeringen har presenterat gäller bland annat elnätet och transporterna, där det redan finns regler som gynnar lösningar med låga eller inga utsläpp.

Två år utan ökning

Räknat som summan för de senaste tolv månaderna har Kinas utsläpp legat still eller minskat sedan mars 2024, alltså i mer än två år. Under tredje kvartalet 2025 var utsläppen oförändrade jämfört med året innan.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Forskaren Christopher Heckscher såg mellan 8 och ett dussin eldflugor blinka med artens mönster på en äng i Delaware.

• Ängen hade fått växa fritt med buskar, sly och låg växtlighet, något som inte är vanligt.

• Eldflugan är en av 14 av naturvårdsorganisationen Re:wilds mest eftersökta försvunna arter som hittats sedan 2017.

I juni gick forskaren Christopher Heckscher över en äng i Brandywine Creek State Park i delstaten Delaware i USA. Där såg han ett blinkmönster som inte stämde med någon eldfluga han kände till i trakten. Det var eldflugan Pyractomena similis, på engelska kallad similar firefly. Ingen hade dokumenterat arten sedan 1983.

Heckscher är entomolog och ekolog vid Delaware State University. Enligt naturvårdsorganisationen Re:wild var han säker på vilken art det var så fort han såg mönstret.

Blinkmönstret avslöjade arten

Hanarna lockar till sig honor med korta, bärnstensgula ljussignaler. Oftast kommer 10 till 20 blinkningar tätt efter varandra. Sedan följer en kort paus innan nästa serie börjar.

Heckscher såg mellan 8 och ett dussin eldflugor som blinkade på det sättet. Han undersökte en av dem i mikroskop. Den hade drag i könsorganen som bara finns hos just den här arten. I juli var fyndet bekräftat.

Arten fanns tidigare i delar av östra och södra USA. Den har aldrig studerats ingående, och forskarna vet lite om hur den lever. En sak de vet är att den trivs på fält och ängar nära vatten. Re:wild har räknat den till de mest eftersökta försvunna arterna. Tidigare sökningar i Georgia och North Carolina gav inga fynd.

En äng som fått växa fritt

Under maj och juni 2026 inventerade Heckscher tre platser i Delaware och Maryland. På Fair Hill i Maryland och i White Clay Creek State Park i Delaware hittade han inga. Fyndet kom den sista kvällen, i Brandywine Creek State Park.

Ängen där är gammal, med buskar, sly och gott om låg växtlighet. Den har fått växa fritt. Enligt Heckscher är sådana ängar inte vanliga, eftersom ängar ofta slås eller används till betesdjur. Han tror att det var just den här miljön som eldflugan behövde.

På samma äng såg han också eldflugan Photuris quadrifulgans. Han tror att fler försvunna eldflugor som trivs i samma miljö kan leva där.

Parken rymmer fyra av de 34 naturreservat som delstatens miljömyndighet DNREC förvaltar. Enligt Chris Bennett på myndighetens parkavdelning visar fyndet varför delstaten skyddar öppen mark och livsmiljöer för djur och växter.

Sågs också i Virginia

Samma år sågs arten på en plats till. Redan i maj hittade Aljoscha Nern en eldfluga av arten i Ashburn i Virginia, utanför Washington DC. Han rapporterade fyndet på iNaturalist, en plattform där allmänheten delar vad de ser i naturen. Även det fyndet bekräftades i mikroskop i juli.

28 arter räknas som försvunna

I USA och Kanada finns 178 beskrivna arter av eldflugor. 28 av dem, ungefär 16 procent, räknas som försvunna. Ingen har säkert rapporterat dem på minst tio år. Det visar en genomgång i tidskriften Journal of Lost Species av nio forskare, bland dem Heckscher. Studien beskriver också tolv eldflugearter som har hittats igen.

Enligt Candace Fallon på naturvårdsorganisationen Xerces Society är de här arterna troligen förbisedda snarare än borta. Anna Walker vid New Mexico BioPark Society säger att de oftast räknas som försvunna för att ingen har letat efter dem.

Re:wild driver Search for Lost Species, som är världens största sökning efter arter som inte har dokumenterats på minst tio år. Sedan 2017 har 14 av de mest eftersökta arterna hittats. Bland dem finns Wallaces jättebi i Indonesien och Attenboroughs långnäbbade myrpiggsvin. Eldflugan från Delaware är en av dem.

Det är inte första gången som en art som ansetts borta dyker upp igen. Förra året skrev vi om en korall vid Galápagosöarna som inte hade setts sedan år 2000. Forskarna hittade över 250 kolonier.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Andelen äktenskap i USA där båda makarna tjänar ungefär lika mycket steg från 11 procent 1972 till 29 procent 2022.

• Andelen där frun är huvudförsörjare eller ensam försörjare steg under samma tid från 5 till 16 procent.

• I de jämlika äktenskapen tjänade fruarna 97 procent av vad männen tjänade 2022, mot 89 procent 1972.

I 29 procent av äktenskapen i USA tjänade mannen och frun ungefär lika mycket 2022. 1972 var andelen 11 procent. Det visar en analys från Pew Research Center av data från den amerikanska statistikmyndigheten Census Bureau.

Forskarna har delat in gifta par av olika kön efter hur mycket var och en bidrar till parets samlade inkomst från arbete. Ett äktenskap räknas som jämlikt när båda makarna står för mellan 40 och 60 procent av inkomsten.

Färre män är ensamma försörjare

1972 var mannen huvudförsörjare eller ensam försörjare i 85 procent av äktenskapen. 2022 gällde det 55 procent.

Den största förändringen skedde under de första två decennierna. Andelen äktenskap där bara mannen hade en inkomst sjönk från 49 procent 1972 till 23 procent 1992. Sedan dess har den legat på ungefär samma nivå. Andelen där mannen tjänade mest men frun också hade en inkomst sjönk från 42 procent 1992 till 31 procent 2022.

Samtidigt har fler fruar blivit huvudförsörjare. 1972 var frun huvudförsörjare eller ensam försörjare i 5 procent av äktenskapen. 2022 var andelen 16 procent. Frun var ensam försörjare i 6 procent av äktenskapen, mot 2 procent 50 år tidigare.

Tillsammans med de jämlika äktenskapen betyder det att frun tjänade ungefär lika mycket som mannen, eller mer, i nästan hälften av äktenskapen 2022.

Nästan samma lön

I de jämlika äktenskapen var lönerna 2022 nästan lika stora. Fruarnas medianinkomst var 60 000 dollar om året och männens 62 000 dollar. Fruarna tjänade alltså 97 procent av vad männen tjänade. 1972 var siffran 89 procent.

Två inkomster lyfter hushållen

Äktenskap med två inkomster hade en medianinkomst på ungefär 135 000 till 145 000 dollar 2022, justerat för hushållets storlek. Äktenskap med en inkomst låg på omkring 75 000 dollar.

Bara 1 procent av äktenskapen med två inkomster levde under fattigdomsgränsen. Bland par där bara mannen eller bara frun hade en inkomst var andelen 7 respektive 9 procent.

Inkomsterna i USA har också ökat för alla inkomstgrupper sedan 1979, enligt den amerikanska kongressens budgetkontor CBO.

Arbete och utbildning bakom förändringen

Under de första decennierna hängde förändringen ihop med att allt fler gifta kvinnor började arbeta, enligt Pew. Utbildning spelar också roll. Bland vuxna som är 25 år och äldre har en större andel kvinnor än män en fyraårig högskoleexamen, enligt Pew. När frun har högre utbildning än mannen är det vanligare att hon tjänar mer, säger Richard Fry, forskare vid Pew, till CNBC.

2022 hade frun högre utbildning än mannen i 24 procent av äktenskapen, mot 19 procent 1972. I de äktenskapen var frun huvudförsörjare i 25 procent av fallen.

Ruth Thomas på lönedataföretaget Payscale säger till CNBC att kvinnor får färre barn och får dem senare i livet. Det har sannolikt bidragit till att deras inkomster har stigit.

Pew frågade också 5 152 vuxna amerikaner hur de ser på arbete och familj. 77 procent svarade att barn har det bättre när båda föräldrarna lägger lika mycket fokus på jobbet och hemmet.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Fyra torktåliga majssorter gav mellan 13 och 38 procent större skörd än en sort som inte tål torka.

• För de torktåliga sorterna gav den största mikrodosen omkring 12 procent mer majs än den rekommenderade gödselgivan, med 54 procent mindre kväve.

• Majs som såddes tidigt gav 10 procent större skörd än majs som såddes vid vanlig tid.

Forskare vid Université de Parakou i Benin har testat hur torktålig majs klarar sig när den sås vid olika tider och får små doser gödsel direkt vid plantan. Resultaten är publicerade i tidskriften PLOS One.

Majs är en av de viktigaste grödorna söder om Sahara. Den står för hälften av spannmålsproduktionen i regionen och för 30 procent av det dagliga kaloriintaget, enligt studien.

Så gick försöket till

Försöket gjordes 2018 och 2019 vid en forskningsstation i byn Ina i norra Benin. Där faller 900 till 1 300 millimeter regn om året, under en regnperiod från maj till oktober. Majsen fick bara regnvatten.

Forskarna sådde vid tre tider: tidigt i juni, normalt i början av juli och sent i slutet av juli. De jämförde fem majssorter. Fyra var torktåliga och en var känslig för torka. De testade också fem sätt att gödsla: ingen gödsel alls, tre olika mikrodoser och den rekommenderade gödselgivan.

Vid mikrodosering läggs en liten mängd gödsel i jorden nära varje planthål. Varje planthål, med två plantor, fick några gram urea och fosfatgödsel, fem centimeter från hålet. Den största mikrodosen motsvarade 35 kilo kväve och 8 kilo fosfor per hektar. Den rekommenderade givan var 76 kilo kväve och 13 kilo fosfor.

Mindre gödsel gav mer majs

All gödsling ökade skörden kraftigt jämfört med ingen gödsel alls. Den minsta mikrodosen gav 153 procent större skörd. Den största mikrodosen gav 247 procent större skörd, och den rekommenderade givan 221 procent.

Enligt forskarna gav den största mikrodosen omkring 12 procent mer majs än full giva hos de torktåliga sorterna. Samtidigt gick det åt 54 procent mindre kväve och 38 procent mindre fosfor. Den mellersta mikrodosen gav 93 procent av skörden från den rekommenderade givan, med 67 procent mindre kväve.

Gödseln utnyttjades också bättre. Med den största mikrodosen gav varje kilo kväve 84 kilo majs. Med den rekommenderade givan gav varje kilo kväve 36 kilo majs.

En tidigare studie av samma forskargrupp visade att den största mikrodosen gav mest tillbaka i förhållande till vad gödseln kostade.

Torktåliga sorter gav större skördar

Alla fyra torktåliga sorter gav större skörd än sorten som inte tål torka. Bäst var TZE-Y, med 38 procent större skörd. Därefter kom TZEE-W med 30 procent, 2008 Syn med 27 procent och 2000 Syn med 13 procent. De torktåliga sorterna bildade också 30 till 54 procent mer växtmassa.

De torktåliga sorterna gav som mest 2,7 till 3,3 ton per hektar, alla med den största mikrodosen. Sorten som inte tål torka nådde som mest 2,6 ton per hektar och behövde då full gödselgiva.

Torktåliga sorter tas fram för fler grödor. I Indien har forskare tagit fram rissorter som klarar både torka och översvämning.

Tidig sådd gav mer

Majs som såddes tidigt gav 10 procent större skörd än majs som såddes vid normal tid. Sen sådd gav 10 procent mindre. Enligt forskarna beror skillnaden troligen delvis på hur regnet fördelade sig under säsongen. År 2018 fick de tidigt sådda fälten 678 millimeter regn under säsongen, mot 418 millimeter för de sent sådda.

Den högsta genomsnittliga skörden i försöket var 3,51 ton per hektar. Den kom från TZE-Y med den största mikrodosen och tidig sådd.

Studien gjordes av Mouiz Yessoufou, Pierre Tovihoudji, Sissou Zakari och Irénikatché Akponikpè vid HydroModE Lab vid Université de Parakou. Den finansierades av Africa Climate Leadership Program.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

🎙️ Tillbaka som podcast

För några år sedan körde vi veckans nyheter som en podcast också, men när vi var tvungna att dra ner på verksamheten hanns den inte med. Nu är den tillbaka!

Då var det jag som läste in nyheterna, nu är det WALL-Y.

Vi kommer publicera en nyhetspodd en gång i veckan, på onsdagar klockan 13.

Framöver kommer jag också läsa in mina texter och publicera dem på samma ställe. Siktar på att börja med det nästa vecka.

Finns där poddar finns, som Apple Podcasts och Spotify.

Del 4 om energisamhället

Jag har följt Jonas Birgersson och hans extremt ambitiösa projekt EnergyNet från start och uppdaterat er längs vägen. Denna gång var det inte Birgersson jag träffade i Lund, utan två av hans medarbetare.

En av dem var med redan under den galna internetresan på 90-talet och har nu återvänt till hans sida. Du hittar del 4 här.

Glad också att jag i texten fick med en liten hommage till Patrick Stewart. Han spelade Jean-Luc Picard i Star Trek och åkte djärvare än någon annan dit ingen åkt förut. Patrick Stewart dog den 28 oktober.

Mathias Sundin
Arge optimisten

🔋 Del 4: På väg mot energisamhället – en ny besättning tar plats

Energize!

Läs på The Angry Optimist

💡 Veckans faktabaserade optimistiska nyheter

🩻 AI ser bukspottkörtelcancer på bilder som ser normala ut

Över 85 procent av fallen hittas i dag först när cancern har spridit sig.

• AI:n hittade 73 procent av cancerfallen på bilder som bedömts som normala, mot 39 procent för röntgenläkare.

• På bilder tagna mer än två år före diagnosen hittade AI:n 68 procent av fallen, jämfört med 23 procent för läkarna.

• Resultaten höll på bilder från flera sjukhus och olika maskiner, och AI:n gav samma svar på upprepade bilder i 90 till 92 procent av fallen.

Läs mer på The Angry Optimist

🧪 Fettceller förstör sig själva efter ny spruta

Råttor som fick sprutan gick upp mindre i vikt när viktmedicinen togs bort.

• Det inre bukfettet, som omsluter organen, minskade med 12 procent fyra veckor efter sista sprutan, medan det ökade med nästan 6 procent med placebo.

• Åtta till tolv veckor efter behandlingen var skillnaden mot placebogruppen 22 procentenheter.

• Inga allvarliga biverkningar rapporterades, och de vanligaste var tillfällig smärta, svullnad och rodnad vid sticket.

Läs mer på The Angry Optimist

🇮🇹 Morden i Italien har minskat med 83 procent sedan 1991

Bara 19 mord i Italien räknades som maffiamord 2024. I norr skedde inga.

• Antalet mord i Italien föll från 1 916 år 1991 till 327 år 2024.

• När maffian mördade domarna Giovanni Falcone och Paolo Borsellino 1992 hade staten redan börjat bygga upp särskild polis och särskilda åklagare mot maffian.

• Italien hade 2023 ett av de lägsta mordtalen i EU, 0,4 per 100 000 invånare mot nästan 0,7 i snitt.

Läs mer på The Angry Optimist

🌳 Törstiga träd i Berlin får vatten av 12 000 grannar

En app ger samma känsla som ett spel.

• Appen Gieß den Kiez visar över 960 000 träd i Berlin och räknar ut hur mycket vatten varje träd behöver.

• Omkring 12 000 personer har registrerat sig för att vattna träd tillsammans med stadens skötselpersonal.

• Den dag Berlin slog sitt värmerekord, med 39,9 grader, hällde volontärerna ut omkring 8 000 liter vatten på stadens träd.

Läs mer på The Angry Optimist

🔋 Tyskland bygger 91 procent mer batterilager än i fjol

Mer än en halv miljon nya batterier togs i drift på årets första nio månader.

• Tyskland byggde 8,2 gigawattimmar ny batterikapacitet från januari till september 2026, 91 procent mer än samma period 2025.

• Mer än en halv miljon nya batterisystem togs i drift, varav 303 000 i vanliga hem.

• Kapaciteten i stora batteriparker mer än fyrdubblades, från 0,9 till 3,8 gigawattimmar.

Läs mer på The Angry Optimist

👁️ Kolesterolmedicin kopplas till 15 procent lägre risk för grön starr

Risken för laserbehandling av grön starr var 60 procent lägre med statiner.

• Personer som tog statiner hade 15 procent lägre risk att få den vanligaste formen av grön starr.

• Bland personer som redan hade grön starr var risken för titthålskirurgi i ögat 55 procent lägre hos dem som tog statiner.

• Efter tio år var risken för både sjukdomen och tyngre behandling fortfarande lägre hos dem som tog statiner.

Läs mer på The Angry Optimist

💰 Extrem fattigdom i Indonesien mer än halverad på två år

Även fattigdomen i stort sjönk, till 8,07 procent, den lägsta på tio år.

• I mars 2024 levde 3,56 miljoner indonesier i extrem fattigdom, så antalet har mer än halverats på två år.

• Även fattigdomen mätt med Indonesiens egen gräns sjönk, till 8,07 procent i mars 2026, den lägsta nivån på tio år.

• Staten har gett stöd till 26,8 miljoner fattiga familjer och 44 200 barn från de fattigaste hemmen går i skolprogrammet Sekolah Rakyat.

Läs mer på The Angry Optimist

🐈 Katter äter odlat muskött lika gärna som kyckling

Det odlade köttet ger 92 procent mindre utsläpp än biprodukter från nötkött.

• I ett oberoende test med 40 katter valde 20 det odlade godiset först och 20 kycklinggodiset.

• 17 katter åt mest av det odlade godiset och 19 av kycklinggodiset, en skillnad som inte är statistiskt säkerställd.

• BioCraft får sälja sitt odlade kött som ingrediens i djurmat i EU, efter en registrering hos österrikiska myndigheter.

Läs mer på The Angry Optimist

🔭 Webb hittade den mest avlägsna ringgalaxen hittills

En ringgalax kan bildas när en mindre galax åker rakt genom en större.

• Rymdteleskopet Webb visar galaxen GS18660 som den såg ut 2,1 miljarder år efter big bang, vilket gör den till den mest avlägsna kända ringgalaxen.

• Galaxen bildar nya stjärnor motsvarande omkring 100 solmassor om året, främst i ringen och i kärnan.

• En liten granngalax, som rör sig bort i 425 kilometer i sekunden och är förbunden med en bro av gas, är troligen den som skapade ringen.

Läs mer på The Angry Optimist

🚗 Bilstölderna i USA minskar för tredje året i rad

Risken att få bilen stulen har minskat med nästan 40 procent på två år.

• Under första halvåret 2026 stals 268 415 fordon i USA, 21 procent färre än samma period 2025.

• Alla 50 delstater hade färre stölder än året innan.

• År 2025 stals 659 880 fordon, 23 procent färre än 2024 och den lägsta nivån på flera decennier.

Läs mer på The Angry Optimist

🇨🇴 Colombias fredsavtal håller efter tio år

Förre gerillasoldater har startat över 300 kooperativ, inte 25 som planerat.

• Omkring 85 procent av Farcs före detta soldater är fortfarande kvar i programmet för återanpassning till det civila livet.

• Fredsavtalet räknade med omkring 25 kooperativ, men de före detta soldaterna har startat mer än 300.

• Kooperativen arbetar med bland annat jordbruk, sömnad, ölbryggning, byggande och turism.

Läs mer på The Angry Optimist

💉 Läkemedelskombination gav 23 procent lägre vikt vid typ 2-diabetes

Tillägget efterliknar ett mättnadshormon. Högsta dosen gav 24,5 kilo lägre vikt.

• Personer med typ 2-diabetes gick på 48 veckor ner i genomsnitt 23,3 procent av kroppsvikten med den högsta dosen, jämfört med 14,8 procent med enbart tirzepatid.

• Alla fyra doskombinationer gav mellan 13,2 och 23,3 procent lägre vikt, medan placebogruppen gick ner 3 procent.

• Lilly ska starta fas 3-studier av kombinationen före slutet av 2026, med båda läkemedlen i en och samma produkt.

Läs mer på The Angry Optimist

🏞️ Giftiga algblomningar nästan borta från Klamathfloden

Dammarna lagrade värme som ett batteri och släppte ut varmt vatten på hösten.

• De giftiga algblomningarna som ofta ledde till varningar mot att röra vattnet har nästan försvunnit från Klamathfloden.

• Syrehalten i vattnet har ökat sedan fyra dammar revs 2024.

• Första året efter rivningen blev floden varm på våren och sval på hösten ungefär tre veckor tidigare än när dammarna fanns.

Läs mer på The Angry Optimist

📱 Stor studie: Skärmtid hänger inte ihop med problem hos de flesta barn

Till skillnad från många tidigare studier vägdes relationen till föräldrarna in.

• Vid fem och tio års ålder fanns inget samband mellan barnens totala skärmtid och känslomässiga, beteendemässiga eller sociala problem.

• Femtonåringar som använde sociala medier och chatt en till två timmar om dagen hade omkring 40 procent lägre risk för problem än de som använde dem mindre än en timme.

• Forskarna drar slutsatsen att råd som bara handlar om hur länge barn använder skärmar troligen har begränsad effekt på hur de utvecklas.

Läs mer på The Angry Optimist

✉️ Få ett nyhetsbrev med faktabaserad optimism en gång i veckan – gratis

Varje vecka skickar vi ut ett gratis nyhetsbrev med faktabaserade optimistiska nyheter om teknik, vetenskap och mänskliga framsteg.

Om du inte är prenumerant, så bli gärna det!

• AI:n hittade 73 procent av cancerfallen på bilder som bedömts som normala, mot 39 procent för röntgenläkare.

• På bilder tagna mer än två år före diagnosen hittade AI:n 68 procent av fallen, jämfört med 23 procent för läkarna.

• Resultaten höll på bilder från flera sjukhus och olika maskiner, och AI:n gav samma svar på upprepade bilder i 90 till 92 procent av fallen.

Bukspottkörtelcancer kan synas på en skiktröntgen innan en läkare ser den. En AI-modell från Mayo Clinic i USA hittade tecken på cancern på bilder som röntgenläkare hade bedömt som normala. Bilderna där AI:n slog larm var i typfallet tagna 475 dagar, alltså ungefär 16 månader, innan patienterna fick sin diagnos.

Modellen heter REDMOD. Bakom studien står forskare vid Mayo Clinic, MD Anderson Cancer Center i Texas och University of Washington. Den är publicerad i den medicinska tidskriften Gut.

Cancern hittas ofta för sent

Bukspottkörtelcancer har låg överlevnad, främst för att den upptäcks sent. Över 85 procent av patienterna får sin diagnos först när cancern har spridit sig, enligt USA:s nationella cancerinstitut. Färre än 15 procent lever fem år efter diagnosen. De tidiga förändringarna syns svagt eller inte alls på vanliga bilder.

Forskarna hänvisar till beräkningar som visar att överlevnaden mer än fördubblas om andelen fall som hittas medan cancern fortfarande är lokal ökar från 10 till 50 procent. Målet är att hitta cancern i det allra tidigaste stadiet, när behandling har störst chans att lyckas.

Inom lungcancer har andelen som hittas tidigt i USA nästan fördubblats på 20 år, bland annat tack vare screening med skiktröntgen. Vid tidig upptäckt lever nära två av tre lungcancerpatienter fem år senare.

Nästan dubbelt så många fall

Forskarna tränade AI:n på bilder från 969 patienter. Av dem fick 156 senare bukspottkörtelcancer, medan 813 förblev friska. Sedan testades modellen på 493 nya patienter, där 63 senare fick cancer. På varje patient med cancer kom alltså ungefär sju friska, så att testet liknar en situation där sjukdomen är ovanlig.

Alla bilder på patienterna som senare fick cancer hade bedömts som normala. De var tagna mellan tre månader och ungefär tre år före diagnosen.

I testet hittade REDMOD 73 procent av cancerfallen. Två specialister i bukradiologi läste samma bilder utan att veta vilka patienter som senare blev sjuka. De hittade 39 procent. På bilder tagna mer än två år före diagnosen hittade AI:n 68 procent av fallen, mot 23 procent för läkarna.

AI:n bedömde också de friska rätt i de flesta fall. I en separat grupp med 539 patienter från flera sjukhus klassade den drygt 81 procent som cancerfria. I en öppen databas från amerikanska NIH, med 80 personer, var andelen 87,5 procent.

Mönster som ögat inte ser

REDMOD läser av strukturen i bukspottkörteln. Den mäter hundratals detaljer i vävnadens mönster på vanliga skiktröntgenbilder av buken, som ofta tas av helt andra skäl. Till sist använder modellen 40 kännetecken. Omkring 90 procent av dem kommer från en teknik som filtrerar fram mönster i olika skalor. De gav bättre träffsäkerhet än ofiltrerade mönster.

AI:n hittar och ritar själv ut bukspottkörteln på bilden. Det tar bort ett tidskrävande steg där olika personer kan rita organets gränser på olika sätt.

Enligt Ajit Goenka, radiolog vid Mayo Clinic och studiens seniorförfattare, börjar cancern utvecklas 10 till 15 år före diagnosen. De tidigaste signalerna går inte att se med blotta ögat, men AI:n kan mäta dem. Han ser verktyget som ett stöd för röntgenläkare, inte som en ersättning.

Nästa steg är studien AI-PACED. Där ska läkare använda AI:n i vården av patienter med förhöjd risk. Enligt forskarna behöver AI:n testas särskilt på personer som nyligen fått diabetes eller som gått ner i vikt utan förklaring.

Samma svar över tid

Bilderna i studien kom från flera sjukhus och från röntgenmaskiner av olika fabrikat. Resultaten höll på hela materialet.

En del patienter hade flera bilder tagna med några månaders mellanrum. Där gav REDMOD samma svar i 90 till 92 procent av fallen.

Forskningen finansieras bland annat av amerikanska NIH och av Mayo Clinics cancercentrum.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Det inre bukfettet, som omsluter organen, minskade med 12 procent fyra veckor efter sista sprutan, medan det ökade med nästan 6 procent med placebo.

• Åtta till tolv veckor efter behandlingen var skillnaden mot placebogruppen 22 procentenheter.

• Inga allvarliga biverkningar rapporterades, och de vanligaste var tillfällig smärta, svullnad och rodnad vid sticket.

Fettcellerna bryter ner sig själva

Läkemedlet heter CBL-514 och sprutas in i fettet på magen. Det får fettcellerna att gå in i apoptos, en form av programmerad celldöd där cellen bryter ner sig själv. Andra celler lämnas orörda.

Bakom läkemedlet står företaget Caliway Biopharmaceuticals från Taiwan. CBL-514 togs först fram för att behandla lipom, godartade fettknölar under huden. De nya resultaten presenterades på årsmötet för EASD, den europeiska föreningen för diabetesforskning, i Milano.

Rekryteringen till den första av två fas 3-studier har redan börjat. Där ska sprutan prövas mot placebo för att minska bukfett utan operation.

Fettet runt organen

Det finns två sorters bukfett. Underhudsfettet ligger precis under huden och går att nypa i. Det inre bukfettet, även kallat visceralt fett, ligger djupt inne i buken och omsluter de inre organen. Det driver på insulinresistens, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

Fettsugning och bukplastik når bara underhudsfettet och är större ingrepp, enligt forskarna. Professor Timothy Garvey vid University of Alabama at Birmingham tror att patienter kommer att uppskatta en plattare mage. Men för hälsan är det minskad vikt, mindre inre bukfett, lägre blodtryck och förbättrade kolesterolvärden som räknas, menar han.

Så gick studien till

Garvey och Yu-Fang Ling vid Caliway analyserade magnetkamerabilder från en del av deltagarna i två fas 2-studier, CBL-0204 och CBL-0205. Gruppen bestod av 41 personer. 23 fick CBL-514 och 18 fick placebo. Deltagarna hade ett BMI mellan 22 och 30.

De fick sprutor i nedre delen av magen var tredje vecka i upp till tolv veckor, med upp till 600 milligram CBL-514. Hur många sprutor de fick berodde på hur tjockt fettlagret var. Antalet minskade när fettet krympte. Behandlingen avslutades när fettlagret var tillräckligt tunt.

Inre bukfettet minskade

Vid start hade CBL-514-gruppen i snitt 564 milliliter inre bukfett och placebogruppen 660 milliliter. Fyra veckor efter sista sprutan hade det inre bukfettet minskat med 12,01 procent i gruppen som fick läkemedlet. I placebogruppen hade det ökat med 5,68 procent. Skillnaden var 17,7 procentenheter.

Åtta till tolv veckor efter sista sprutan låg CBL-514-gruppen fortfarande 10,45 procent under startnivån. Placebogruppen låg då 11,76 procent över. Skillnaden hade vuxit till 22,2 procentenheter. Forskarna drar slutsatsen att CBL-514 minskade det inre bukfettet signifikant jämfört med placebo.

Sprutan minskar också underhudsfettet. I fas 2-studierna hade 69,6 procent av dem som fick CBL-514 förlorat minst 150 milliliter underhudsfett efter åtta veckor. Ingen i placebogruppen nådde dit. I den större studien CBL-0205, med 173 deltagare i USA och Kanada, minskade underhudsfettet på magen med i snitt 22,4 procent fyra veckor efter sista behandlingen, enligt Caliway. I placebogruppen ökade det med 1,8 procent.

Mindre viktuppgång hos råttor

I djurförsök minskade CBL-514 kroppsvikten och både underhudsfettet och det inre bukfettet. Tillsammans med tirzepatid, en viktminskningsmedicin av GLP-1-typ, gav sprutan större viktminskning än tirzepatid ensamt.

Råttor som fått båda läkemedlen gick också upp mindre i vikt när tirzepatid sattes ut. Många människor går upp i vikt igen när de slutar med GLP-1-läkemedel. Forskarnas tanke är att färre fettceller gör att fettet inte kan lagras upp lika snabbt igen. Det har hittills bara visats hos djur. En ny fas 2-studie med omkring 120 vuxna i USA ska pröva kombinationen på människor.

Lindriga biverkningar

CBL-514 tolererades i regel väl. Biverkningarna var främst lindriga till måttliga reaktioner där sprutan sattes, som smärta, svullnad och rodnad. De gick över av sig själva. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

Det här är del 4 i serien På väg mot energisamhället. Tidigare delar: del 1, del 2 och del 3. Min senaste intervju med Jonas Birgersson, ”Energi på hjul”, finns på The Angry Optimist och YouTube. Alla våra artiklar om energisamhället finns på sidan Energisamhället.

I Sverige är Jonas Birgersson mest känd som 90-talets främste internetpionjär, med unicornstartups som Bredbandsbolaget och Framfab. Staffan Ekholm var med redan då och har gott om historier från den smågalna tiden. Nu har han återvänt till Birgerssons sida för att bidra till ännu en revolution.

Sedan början av 2022 har jag följt Jonas Birgerssons arbete med energisamhället, eller EnergyNet, som det numera oftast kallas. Då var det en idé om att bygga ett nytt elnät enligt samma principer som internet. Nu byggs det i praktiken och involverar allt fler personer.

Vid mitt senaste besök i Lund träffade jag två av dem, Jonas Bohlin och just Staffan Ekholm.

Den första resan med Birgersson

Under 1990-talets andra hälft rådde en rejäl internetboom. Många förstod att det här med internet skulle bli stort, bolagens värderingar sköt i höjden och miljardförmögenheter skapades nästan över en natt.

Staffan Ekholm jobbade då på Telia, som drev webbportalen Passagen. De anlitade Jonas Birgersson som konsult och han och Ekholm fattade tycke för varandra.

När Birgersson startade konsultföretaget Framtidsfabriken – eller Framfab som det blev känt som – blev Ekholm en av de första anställda och delägare.

Det blev, som sagt, en vild resa.

Ekholm hade ansvar för Framfabs största kunder, däribland Volvo. Åt det svenska bilföretaget byggde de världens första online-bilväljare, genom ett pilotprojekt i Belgien.

Två dagar efter lanseringen kallades Staffan Ekholm till Volvos Europachef. Det var våren 1998.

”Jag vill ha det här. Vad krävs?” sa chefen. Han ville ha det i hela Europa före sommarens slut.

Det var ungefär 20 länder. Hundratusentals delar skulle matchas mot rätt namn i databaserna. Staffan Ekholm trodde inte att det ens var möjligt under Volvos semesterperiod.

”Jag frågade inte om det var möjligt”, sa chefen. ”Jag frågade vad det kostar.”

Staffan Ekholm fick göra en offert. Ungefär tio dagar senare kom ett fax till kontoret i Göteborg. Det var en beställning på 18 miljoner kronor. Det var mycket pengar för ett internetprojekt 1998.

Framfab börsnoterades och på ett år ökade värdet från knappt två miljarder till över 40 miljarder kronor. Men så sprack den finansiella internetbubblan, kunderna drog öronen åt sig och Framfab fick dra ner både personal och verksamhet. De gick aldrig i konkurs, och blev så småningom del i ett stort globalt konsultföretag.

Men då hade Staffan Ekholm lämnat för länge sedan.

Efter ett par vd-roller för internetbolag drogs han till klimatomställningen och särskilt gröna affärsmodeller.

Den andra resan med Birgersson

För ett tag sedan började han höra talas allt mer om att Jonas Birgersson hade något nytt på gång i Lund. Han blev nyfiken, åkte dit och fick där se något bekant.

På plats var en delegation med forskare från Tyskland och Danmark. De hade i princip kommit fram till samma lösning, men hade ytterligare sju års forskning framför sig för att nå dit. Sedan hade de hört i podden Volts att det fanns någon i Lund som redan byggt en pilot. Så de kom på studiebesök.

Staffan Ekholm var med hela dagen, och lyssnade bland annat på Max Collins och Mats Alaküla, professor i elektroteknik på LTH. Birger pratade knappt något den dagen. Alla andra pratade om hans projekt och om sin egen forskning.

”Jag har sett exakt det här hända förut. För 30 år sedan, när det var bredband”, säger Staffan Ekholm.

Han förstod att forskarna såg storheten i det. Ekholm sa direkt att han ville vara med.

Lite av det som hänt sen senast

Efter att vi pratat ett tag tar Ekholm och Jonas Bohlin fram datorn och visar mig något fascinerande, som det tar ett par dagar för mig att ta in. Men innan vi kommer in på det så en kort uppdatering av vad som hänt sedan jag senast skrev en uppdatering i våras:

• 14 stadsdelar och städer vill vara med, en fördubbling sedan senast. Bland andra Gotland, Uppsala, Eskilstuna, Örebro och Malmö.

• De första routrarna byggdes på kontoret. ViaEuropa satte själva ihop de allra första. Sedan dess har de inlett ett samarbete med ett företag i Lund som är expert på montering av kraftelektronik. Det ska tillverka routrarna.

• Expansionen i Lund fortsätter. 278 hushåll i fastigheterna Spjället och Pottugnen. De första byggnaderna kan gå i drift redan i år, men en del takstolar behövde bytas. Solceller får därför vänta på vissa tak, medan delar av systemet ändå kan köra i år. I fastigheten Ärtan med 90 lägenheter kommer bygget starta efter årsskiftet.

• En simulator som öppen källkod. Max Collins på LTH har tagit fram ett verktyg där vem som helst kan simulera EnergyNet på sina egna fastigheter, med tusentals körningar där sol, temperatur och väder varierar. Tanken är att ingen ska behöva lita på ViaEuropas siffror utan kunna räkna själv.

• Två nya vetenskapliga papers har publicerats. Hur EnergyNet klarar störningar. De har simulerat hur byggnader kan dela el när något i elnätet går sönder. I modellen fick alla 278 lägenheter i ett kvarter i Lund fortsatt el även när en anslutning till det större elnätet eller en länk mellan byggnaderna slogs ut. Hur EnergyNet kan byggas ut. Författarna föreslår att kvarter och campus samordnar solceller och batterier i lokala elnät, och att elfordon kan flytta el mellan dem. Tanken är att mer el då kan produceras och användas lokalt, så att det större elnätet behöver byggas ut mindre.

• En ansökan till EU:s innovationsfond förbereds i Lund. Fonden vill ta tekniker som har nått en viss mognad och flytta dem några steg till, så att de kan skalas upp i hela EU. Ansökan siktar på att sprida EnergyNet till över 11 000 lägenheter. Beslutet om att söka fattas av Lunds kommun och det kommunala bostadsbolaget LKF.

Såklart har det hänt en massa mer saker, men det där är några nedslag.

En storm är på väg

Då så, tillbaka till konferensrummet i Lund där Jonas Bohlin öppnat sin laptop och slår på beredskapsläge i en av fastigheterna (i demonstrationsläge såklart, inga fastigheter eller djur skadades under visningen).

Vi kan föreställa oss att en kraftig storm är på väg in och kommer slå till några timmar senare och stora störningar och tänkbara elavbrott är att vänta.

Fastighetsägaren aktiverar då beredskapsläge, vilket innebär att batterierna laddas till fullt. Om elnätet sedan faller bort styr systemet automatiskt efter mål för hur länge olika funktioner ska ha el, och begränsar vad elen går att använda till. Du kommer exempelvis kunna laga mat, ha på kyl och frys, men inte sätta igång bastun, torktumla kläder och kanske sänks temperaturen i hela eller delar av fastigheten.

Det gör att fastigheten klarar sig på egen hand i ödrift, även om det blir avbrott i elnätet. I demonstrationen rör det sig om tio hus med 278 hushåll, som tillhör det kommunala fastighetsbolaget, LKF. De kan då behålla elen i mellan 48 och 72 timmar, trots avbrott.

Även utan beredskapsläge klarar sig fastigheterna en bra stund. I vanlig drift prioriterar systemet automatiskt när strömmen går, och då har LKF:s fastigheter el i omkring 10 till 12 timmar utan att de boendes el begränsas alls.

Om stormens effekter är värre än befarat och elavbrottet längre än förväntat, kan man stänga eller minska eluttaget ytterligare i fastigheten.

Besvärligt för de boende, såklart, men väldigt mycket bättre än att helt vara utan el under en lång period.

Det här är inte möjligt i fastigheter utan EnergyNet och ger fastighetsägare nya möjligheter, inte bara vid storm eller kris. Det ger nya möjligheter att optimera energianvändningen.

Idén med EnergyNet är ju att internetifiera elnätet. Alltså handlar detta inte om att bara kunna kontrollera ett nät i en fastighet, utan om att många små nät kopplas ihop till ett stort. Därför kan hela bostadsområden, eller en hel stad, försättas i beredskapsläge och hjälpas åt med att hålla liv i de viktigaste funktionerna.

Make it so

Jonas Bohlin klickar ivrigt runt i menyerna. Han är exalterad. Jag förstår honom. Inte nog med att funktionerna är bra och coola, han är med och skapar något nytt som jag tror kommer vara standard inom några årtionden.

Det finns dystopiska berättelser om framtiden, säger han, där resurserna inte räcker och människor tvingas slåss om dem. Men det finns också en annan möjlighet, där teknik gör energi så tillgänglig att brist inte längre behöver styra samhällets utveckling.

”Det ena är Star Wars-modellen och det andra är Star Trek-modellen. Och det här är Star Trek-framtiden som vi bygger.”

Bohlin är teknikentreprenör och produktutvecklare. Han var med och grundade Assently, som utvecklade lösningar för digital signering och identifiering. Senare blev han produktchef på Position Green, där han bland annat arbetade med att utveckla företagets hållbarhetsplattform och satsning på AI.

Sedan slutet av 2022 har han också varit engagerad i EnergyNet. Från början vid sidan av sitt ordinarie arbete, men sommaren förra året tog han steget fullt ut och började på ViaEuropa som produktchef.

Mer än en bricka i spelet

Produkten som Jonas Bohlin och de andra utvecklar är faktiskt ännu större än att ”bara” styra elen i fastigheter. Den heter Brikks och har en lång historia.

1998 invigde Jonas Birgersson världens första moderna bredbandsnät. I Lund, såklart. Allting han gör sker i Lund. Det var ett fibernät direkt till hushållen. Ett år senare lade man till en öppen struktur, där flera tjänsteleverantörer kunde konkurrera fritt.

Denna öppna modell har sedan blivit världsstandard. Istället för att en operatör bygger ett nät och låser in kunderna i det, så kan kunderna byta.

För det behövdes ett system, som fick namnet Brikks. Det hanterade allt som hände i nätet. Kunder skulle kunna välja internetleverantör, beställa tjänster och byta abonnemang. Operatören behövde kunna aktivera anslutningar, övervaka nätet, hantera fel och sköta faktureringen.

Brikks används idag i över 150 bredbandsnät i ett flertal länder.

Eftersom Brikks har utvecklats oavbrutet sedan slutet av 1990-talet har systemet hunnit samla på sig enormt mycket funktionalitet och erfarenhet från verklig drift.

Men varför är ett gammalt system för bredbandsoperatörer intressant för framtidens energisystem?

Därför att EnergyNet behöver nästan exakt samma sak.

EnergyNet bygger på tre grundläggande delar:

• Den första är Energy Protocol, EP, en öppen standard som gör att olika enheter kan kommunicera om energi.

• Den andra är energiroutrar, som med hjälp av kraftelektronik kan styra hur elektricitet överförs mellan olika delar av nätet.

• Den tredje är EnergyNet-operatörer, som samordnar och sköter driften av de lokala energinäten.

Och en sådan operatör behöver mjukvara.

Någon måste hålla reda på alla anslutna byggnader, solpaneler, batterier, laddare och andra energiresurser. Någon måste övervaka nätet, hantera fel, styra energiflöden och se till att rätt aktör får betalt när energi levereras.

Det är här Brikks kommer in.

I stället för att bygga ett helt nytt operativsystem för EnergyNet har ViaEuropa börjat använda den mjukvara som redan har utvecklats och testats i bredbandsbranschen under nästan tre decennier.

Samma system som tidigare hanterade kommunikation över fiber ska nu också kunna hantera elektricitet.

Det är ett logiskt steg. Både internet och EnergyNet bygger på idén att många olika aktörer och resurser ska kunna kopplas samman genom öppna standarder, utan att alla måste använda samma leverantör.

Inte bara styra elnätet, utan hela staden

Men när de började lägga till energisystemet i Brikks upptäckte de något större.

Om en fastighetsägare kan logga in och se både sitt fibernät och sitt elnät i samma system, varför stanna där?

Varför inte också lägga till värme, kyla, ventilation, dörrlås och andra system som finns i en byggnad?

Det är vad de nu kallar Brikks Urban OS.

Likt internet kommer vi då kunna bygga applikationer i systemet, liknande appar till mobiltelefoner. En utvecklare skulle kunna skapa en tjänst som optimerar energianvändningen i flerbostadshus, en annan som samordnar laddningen av elbilar och en tredje som förbättrar beredskapen vid strömavbrott.

De ska inte behöva bygga en separat teknisk integration med varje fastighetsägare eller varje fabrikat av batterier, laddare och annan utrustning.

EnergyNet börjar därmed inte från noll på mjukvarusidan. Det bygger vidare på ett system som har utvecklats under nästan hela internets moderna historia och som redan har löst många av de administrativa och tekniska problem som uppstår när flera aktörer ska dela på en gemensam infrastruktur.

På 1990-talet var den stora idén att separera fibernätet från de tjänster som levererades genom det. Det gjorde det möjligt för flera internetleverantörer att konkurrera över samma kablar.

Nu försöker Birgersson, Bohlin, Ekholm och deras kollegor tillämpa samma princip på energi och så småningom på fler delar av våra byggnader och städer.

Det mest intressanta med Brikks Urban OS är därför kanske inte någon enskild funktion.

Det är möjligheten att göra för städer vad operativsystem och öppna standarder har gjort för datorer och internet: skapa en gemensam grund som gör det enklare för andra att utveckla tjänster, konkurrera och hitta lösningar på problem som ingen enskild leverantör kan förutse.

Energize

I tv-serien Star Trek: The Next Generation leder kapten Picard rymdskeppet Enterprise och dess besättning på upptäcktsfärder genom galaxen.

Serien utspelar sig i en framtid där mänskligheten har övervunnit mycket av bristerna på jorden och tillsammans med andra civilisationer utforskar nya världar.

TNG, som den förkortas, sändes från 1987 till 1994. Knappt trettio år senare återupptogs berättelsen i serien Picard.

Jag förstår att symboliken är övertydlig vid det här laget, men redan från min första diskussion med kapten Birger har parallellen till 90-talet och internetrevolutionen varit tydlig. Inte bara att EnergyNet bygger på samma logik, Birgersson har också många ärr som skvallrar om lärdomar från den tiden. Men det han, och hans besättning, siktar på nu är ännu större. Då byggde de vidare på något andra skapat, nu skapar de själva grunden för nätet, som andra sedan kommer bygga på. Då behövs både gamla och nya besättningsmedlemmar.

I tv-serien Picards näst sista avsnitt samlas gänget från TNG för ett nytt uppdrag. Anledningen är att någon saboterat transportörerna. De som kan förflytta människor direkt mellan två platser genom att lösa upp dem på ett ställe och sätta ihop dem igen på ett annat, och som aktiveras efter att man säger ”energize”.

De samlas på bryggan till Enterprise och intar sina positioner. Picard sätter sig i kaptensstolen, uttalar sina instruktioner och avslutar med sin klassiska order:

“Engage!”

Mathias Sundin
Den arge optimisten

• Antalet mord i Italien föll från 1 916 år 1991 till 327 år 2024.

• När maffian mördade domarna Giovanni Falcone och Paolo Borsellino 1992 hade staten redan börjat bygga upp särskild polis och särskilda åklagare mot maffian.

• Italien hade 2023 ett av de lägsta mordtalen i EU, 0,4 per 100 000 invånare mot nästan 0,7 i snitt.

Från 1 916 till 327 mord

År 1991 mördades 1 916 människor i Italien. Det motsvarade 3,4 mord per 100 000 invånare. Det visar en genomgång av forskaren Mariarosaria Zamboi på det italienska forskningsinstitutet Eurispes. Den bygger på siffror från den italienska statistikmyndigheten Istat och EU:s statistikbyrå Eurostat.

Sedan dess har antalet fallit år efter år. År 1992 mördades 1 461 människor, år 1993 1 065 och år 2000 746. År 2024 var antalet 327. Det är en minskning med mer än 80 procent sedan 1991.

Under åren 2020 till 2024 låg antalet på drygt 300 mord om året, under 0,6 per 100 000 invånare. I slutet av 1800-talet mördades nästan 2 000 människor om året i Italien, eller 5,9 per 100 000 invånare.

Enligt Our World in Data hade Italien i början av 1990-talet ett av de högsta mordtalen i Europa.

Maffian stod för en stor del av morden

År 1991 knöts 37,5 procent av alla mord i Italien till maffian. Under åren 1988 till 1992 stod maffian för ungefär en tredjedel av morden, enligt nyhetsbyrån AGI. Under åren 2013 till 2017 hade andelen sjunkit till 9,1 procent.

År 2024 dödades 21 människor i samband med organiserad brottslighet, enligt Istat. Av dem räknades 19 som maffiamord. Under 2022 och 2023 var snittet 24,5 om året. I norra Italien skedde inga sådana mord alls under 2024.

Staten svarade på maffians våld

Åren 1991 och 1992 fick staten nya verktyg mot maffian. En särskild polisenhet mot maffian inrättades. Samtidigt fick landet en nationell åklagarmyndighet för maffiamål och särskilda åklagarkontor runt om i landet. År 1992 mördade maffian domarna Giovanni Falcone och Paolo Borsellino i två attentat på Sicilien.

Staten skyddade också personer som vittnade mot maffian. Fängslade maffiabossar fick sitta under en särskild regim, kallad 41-bis, som skar av deras kontakter med omvärlden.

Enligt Eurispes hänger nedgången till stor del ihop med att maffians våld har minskat. Det beror både på statens hårdare tag och på att maffian har haft färre inre krig och blivit mindre benägen att använda öppet våld. En studie av åren 1980 till 2014 visade att mordtalen mer än halverades i de regioner där maffian hade starkast fäste.

Nedgången syns framför allt bland män. Mellan 1992 och 2018 föll mordtalet bland män från 4 till 0,7 per 100 000. I Kalabrien föll mordtalet bland män med 62,8 procent mellan åren 2010 till 2012 och åren 2016 till 2018, från 5,23 till 1,95 per 100 000.

Södra Italien har kommit ikapp

År 2018 låg mordtalet i södra Italien på 0,83 per 100 000 invånare, mot 0,43 i resten av landet. Enligt Eurostats siffror för 2023 har skillnaden nästan försvunnit. Norra Italien hade i snitt 0,38, mellersta Italien 0,43 och södra Italien 0,46.

Sicilien hade 0,38 mord per 100 000 invånare och Kalabrien 0,39. Det är lägre än i Piemonte, Emilia-Romagna, Veneto, Toscana och Lazio. Campania, där Neapel ligger, hade 0,20.

Bland de lägsta i EU

Italien hade 0,4 mord per 100 000 invånare 2023, enligt Eurostats åldersjusterade siffror. Snittet i EU var nästan 0,7. Italien tillhörde tillsammans med Tyskland och Malta gruppen med lägst nivå. Sverige, Estland och Luxemburg hade 1,1, Litauen 1,5 och Lettland 1,7.

Italiens mordtal har också fallit snabbare än EU:s. Åren 2013 till 2015 låg Italien i snitt på 0,58 mord per 100 000 invånare. Åren 2021 till 2023 var det 0,40. Det är en minskning med 31 procent. EU:s snitt sjönk under samma tid med 19 procent.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Appen Gieß den Kiez visar över 960 000 träd i Berlin och räknar ut hur mycket vatten varje träd behöver.

• Omkring 12 000 personer har registrerat sig för att vattna träd tillsammans med stadens skötselpersonal.

• Den dag Berlin slog sitt värmerekord, med 39,9 grader, hällde volontärerna ut omkring 8 000 liter vatten på stadens träd.

I Berlin kan invånarna se på en karta vilka träd i grannskapet som är törstiga. Appen heter Gieß den Kiez, vilket betyder ungefär "vattna kvarteret" på tyska. Den visar över 960 000 gatu- och parkträd i staden.

Omkring 12 000 personer har registrerat sig som volontärer, enligt The Guardian. De vattnar träd med egna vattenkannor, tillsammans med stadsdelarnas skötselpersonal. Under värmeböljor hinner personalen inte med på egen hand.

Så fungerar appen

Varje träd syns som en prick på kartan. Appen räknar ut vattenbehovet utifrån trädets art, ålder och hur mycket det har regnat de senaste 30 dagarna. Regndata kommer från den tyska vädertjänsten DWD och uppdateras varje dag. Träd som behöver vatten syns i orange eller rött.

Unga träd flaggas för tätare vattning, eftersom de saknar djupa rötter. Äldre träd kan till stor del hämta vatten från grundvattnet. Stadsdelarnas parkförvaltningar vattnar träd upp till ungefär fem års ålder. Träd mellan fem och tio år behöver därför extra uppmärksamhet.

Användarna kan adoptera ett träd, logga när och hur mycket de har vattnat och se när någon annan senast gjorde det. Kartan visar också var de offentliga vattenpumparna finns.

Över två miljoner liter

Bakom appen står CityLAB Berlin, som drivs av Technologiestiftung Berlin och finansieras av Berlins senatskansli. Appen startade 2020, när coronapandemin stängde ned samhället.

I mars 2026 hade plattformen över 4 100 aktiva användare och upp till 8 580 adopterade träd, enligt CityLAB:s sammanställning. Sedan starten har volontärerna loggat över 2,2 miljoner liter vatten. Det mest intensiva året var pandemins första, med nästan en halv miljon liter.

Sommaren 2026 slog Berlin sitt värmerekord med 39,9 grader, uppmätt vid Tempelhof. Det tidigare rekordet var 38,9 grader från 2015. Den dagen hällde volontärerna ut omkring 8 000 liter vatten på stadens träd.

Som ett husdjur

Projektledaren Anna Mehrländer säger till The Guardian att hon har blivit förvånad över hur mycket berlinarna bryr sig om träden. För många liknar det att ta hand om ett husdjur, säger hon. Enligt Mehrländer gav appen människor ett skäl att gå ut och träffa sina grannar under pandemin.

Amanda Gläser-Bligh bor i stadsdelen Charlottenburg. Utanför hennes lägenhet står en åtta år gammal lind som hon har döpt till Linda. Under varma månader bär hon dit omkring 20 liter vatten i veckan. Hon tycker att det är roligt, nästan som ett datorspel. Hon har också märkt att många förbipasserande inte visste att de fick vattna träden.

Fri kod för andra städer

Koden är öppen och fri att använda under MIT-licensen. Varje stad som har ett öppet register över sina träd kan bygga en egen version, och CityLAB hjälper till med anpassningen.

Leipzig var först, med Leipzig Gießt 2021. Magdeburg följde 2023, och Potsdam har också en egen version. I Paris tog två fullmäktigeledamöter i 17:e arrondissementet, Paul Hatte och Alix Bougeret, fram appen Arbogeste efter ett besök hos CityLAB i Berlin. Den bygger på Paris öppna data om stadens träd och på väderdata från den franska vädertjänsten.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Tyskland byggde 8,2 gigawattimmar ny batterikapacitet från januari till september 2026, 91 procent mer än samma period 2025.

• Mer än en halv miljon nya batterisystem togs i drift, varav 303 000 i vanliga hem.

• Kapaciteten i stora batteriparker mer än fyrdubblades, från 0,9 till 3,8 gigawattimmar.

Tyskland tog mer än en halv miljon nya batterisystem i drift under de första nio månaderna 2026. Tillsammans kan de lagra 8,2 gigawattimmar el. Det är 91 procent mer kapacitet än under samma period 2025. Det visar en sammanställning från branschorganisationen BSW-Solar. Den bygger på det tyska registret över elanläggningar, som sköts av myndigheten Bundesnetzagentur.

En gigawattimme är en miljon kilowattimmar. Den nya kapaciteten motsvarar ungefär Münchens elbehov under nästan ett halvt dygn, skriver nyhetsbyrån dpa.

Kapaciteten växte snabbare än antalet

Antalet nya batterisystem ökade med drygt en femtedel. Kapaciteten ökade alltså mycket mer än antalet. Det beror på att allt fler stora batterier byggs.

I mitten av oktober var 493 000 nya batterier registrerade för perioden. BSW-Solar räknar med att siffran blir omkring 534 000 när alla efterregistreringar har kommit in. För hela 2026 väntar organisationen sig betydligt mer än 10 gigawattimmar ny kapacitet.

Batteriparkerna gick om hemmabatterierna

Störst ökning hade de stora batterierna i elnätet, med en effekt på mer än en megawatt. Antalet nya sådana batteriparker ökade från 63 till 220. Deras kapacitet steg från 0,9 till 3,8 gigawattimmar, mer än en fyrdubbling. De står nu för ungefär hälften av all ny lagringskapacitet och har därmed gått om hemmabatterierna.

Hemmabatterier på 5 till 20 kilowattimmar ökade också. 303 000 nya hemmabatterier installerades, jämfört med 261 000 under samma period året innan. Deras kapacitet ökade med 20 procent till 3,2 gigawattimmar.

Batterier hos företag, på mellan 20 och 1 000 kilowattimmar, ökade med 67 procent till 0,7 gigawattimmar. Där installerades 17 000 system. De minsta batterierna, på upp till 5 kilowattimmar, ökade med 33 procent till 0,5 gigawattimmar, fördelat på 172 000 system.

Mer solel i samma elnät

En studie från forskningsinstitutet Fraunhofer IEE, gjord tillsammans med BSW-Solar, visar att batterier vid transformatorstationer kan frigöra outnyttjad kapacitet i elnätet. Under de förhållanden som studerades skulle det göra det möjligt att upp till fördubbla mängden solceller i de lokala elnäten.

BSW-Solar har lagt fram 15 förslag för att få upp takten ytterligare. Ett är att det ska bli enklare att bygga batterier ihop med sol- och vindparker. Ett annat är att nätbolagen ska upphandla batterier vid transformatorstationer. Ett tredje gör att överskott av solel kan lagras när nätet är överbelastat, i stället för att solparkerna stängs av.

Batterier kan spara miljarder

Carsten Körnig, vd för BSW-Solar, säger att batterier har blivit en motor för tillväxt och ett sätt att göra energiomställningen mer effektiv. Enligt honom kan de spara miljarder i kostnader. Även i Australien har elpriserna fallit efter en rekordutbyggnad av batterier.

Fraunhofer IEE har räknat på vad mer lagring hade betytt i Tyskland. Med 80 gigawattimmar fler batterier under 2025 hade konsumenterna och statsbudgeten kunnat spara nästan 4 miljarder euro, enligt beräkningen.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Personer som tog statiner hade 15 procent lägre risk att få den vanligaste formen av grön starr.

• Bland personer som redan hade grön starr var risken för titthålskirurgi i ögat 55 procent lägre hos dem som tog statiner.

• Efter tio år var risken för både sjukdomen och tyngre behandling fortfarande lägre hos dem som tog statiner.

Personer som tar statiner har lägre risk att få grön starr. Det visar en stor studie i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Ophthalmology. Bland dem som redan har sjukdomen var statiner kopplade till att färre behövde opereras eller få laserbehandling.

Statiner är läkemedel som sänker kolesterolet i blodet. De skrivs ut till väldigt många människor. Tidigare studier har tytt på att statiner också kan förhindra eller bromsa att nervceller dör. Hur de påverkar grön starr har däremot varit oklart.

Grön starr, eller glaukom, är en sjukdom där synnerven får bestående skador. Den är en av de vanligaste orsakerna till blindhet som inte går att få tillbaka. Sjukdomen behandlas med ögondroppar, tabletter, laser eller operation.

Över 420 000 personer jämfördes

Studien gjordes av forskare vid UC San Diego, University of South Florida och University of Southern California. De använde databasen TriNetX. Den samlar journaler från 115 vårdorganisationer och omfattar omkring 165 miljoner människor i världen.

Forskarna jämförde 210 701 personer över 40 år som hade tagit statiner med lika många som inte hade gjort det. Grupperna var matchade så att de liknade varandra. Alla hade gått på kontroll hos en ögonläkare.

Det är en registerstudie. Den visar ett samband, men kan inte ensam visa att det är statinerna som ger den lägre risken. Enligt forskarna lägger resultaten till fler belägg för att statiner kan skydda nerver.

Robert Weinreb är professor i oftalmologi vid UC San Diego och leder universitetets Hamilton Glaucoma Center. Han är seniorförfattare till studien. Enligt honom kan sambandet få betydelse för väldigt många människor, om det bekräftas i fler studier.

Femton procent lägre risk

Efter fem år hade 4 771 personer i statingruppen fått diagnosen öppenvinkelglaukom. Det är den vanligaste formen av grön starr. Det motsvarar 2,3 procent. I gruppen utan statiner var antalet 5 491, eller 2,6 procent.

Statinanvändarna hade 15 procent lägre risk att få sjukdomen. Efter tio år var risken fortfarande 10 procent lägre.

Färre operationer och laserbehandlingar

I en andra analys studerade forskarna personer som redan hade grön starr. De jämförde 29 598 personer som tog statiner med lika många som inte gjorde det. Forskarna mätte hur ofta behandlingen behövde trappas upp till något tyngre.

Efter fem år var risken för en laserbehandling som sänker trycket i ögat 60 procent lägre bland dem som tog statiner. Risken för titthålskirurgi som sänker trycket i ögat var 55 procent lägre. Risken för en traditionell operation var 36 procent lägre. Risken att behöva ögondroppar som sänker trycket var 11 procent lägre.

Sambanden fanns kvar efter tio år. Då var risken för laserbehandlingen 51 procent lägre, för titthålskirurgin 46 procent lägre och för den traditionella operationen 32 procent lägre. Risken att behöva ögondroppar var 12 procent lägre.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• I mars 2024 levde 3,56 miljoner indonesier i extrem fattigdom, så antalet har mer än halverats på två år.

• Även fattigdomen mätt med Indonesiens egen gräns sjönk, till 8,07 procent i mars 2026, den lägsta nivån på tio år.

• Staten har gett stöd till 26,8 miljoner fattiga familjer och 44 200 barn från de fattigaste hemmen går i skolprogrammet Sekolah Rakyat.

Från 2,8 till 1,7 miljoner

Antalet indonesier som lever i extrem fattigdom har sjunkit från 2,8 miljoner i september 2024 till 1,7 miljoner i mars 2026. Det betyder att 1,1 miljoner människor har tagit sig ur extrem fattigdom. I mars 2026 var andelen 0,6 procent av befolkningen.

Siffrorna kommer från statistikmyndigheten BPS. Abdul Muhaimin Iskandar, som samordnar regeringens arbete mot fattigdom, presenterade dem när hans ministerium redovisade vad regeringen gjort under sina två första år.

Minskning vid varje mätning

BPS mäter fattigdomen två gånger om året, i mars och september. I mars 2024 levde 3,56 miljoner indonesier i extrem fattigdom, eller 1,26 procent av befolkningen. I september 2024 var de 2,78 miljoner och i mars 2025 var de 2,38 miljoner, enligt den mätningen. I september 2025 hade antalet sjunkit till 2,2 miljoner.

Från mars 2024 till mars 2026 har antalet extremt fattiga alltså mer än halverats.

BPS räknar en person som extremt fattig om hen konsumerar för mindre än 2,15 dollar om dagen. Beloppet är justerat för skillnader i prisnivå mellan länder, så kallad köpkraft, och bygger på en gräns som Världsbanken tagit fram. I indonesisk valuta motsvarade det omkring 10 900 rupiah per person och dag 2025.

Uppgifterna kommer från en stor hushållsundersökning. I mätningen 2025 deltog 345 000 hushåll i 514 kommuner och städer i landets 38 provinser.

Även fattigdomen i stort minskar

Fattigdomen mätt med Indonesiens egen fattigdomsgräns har också minskat. I mars 2026 levde 8,07 procent av befolkningen under gränsen, eller 22,93 miljoner människor. Det var 920 000 färre än ett år tidigare, då andelen var 8,47 procent. Gränsen låg i mars 2026 på 669 235 rupiah per person och månad.

Enligt Databoks är det den lägsta nivån på tio år, både i antal och andel.

Stöd, jobb och skolor

Regeringen arbetar efter ett presidentdirektiv från 2025 om att snabba på fattigdomsminskningen. 46 ministerier och myndigheter deltar, med 156 mål för olika program. 88 regioner och städer samt 16 550 byar och stadsdelar är utpekade som prioriterade områden.

Målet är att ingen indonesier ska leva i extrem fattigdom i slutet av 2026. Vi har tidigare skrivit om hur den indiska delstaten Kerala har eliminerat extrem fattigdom.

Under de två åren har 26,8 miljoner fattiga familjer fått stöd från staten, enligt ministeriet. 3,25 miljoner småföretagare har fått tillgång till lån till låg kostnad. Nutritionsmyndigheten Badan Gizi Nasional har gett arbete åt 1,3 miljoner fattiga människor, och 148 000 nya företag har börjat leverera till den.

Ministeriet arbetar efter principen att bidrag ska vara tillfälliga, medan egen försörjning ska vara varaktig. En gemensam databas över hushållens ekonomi används för att rikta stödet till rätt personer och koppla dem till program för arbete och företagande.

44 200 barn från de fattigaste familjerna går nu i skolprogrammet Sekolah Rakyat. Deras föräldrar får utbildning för att kunna försörja sig själva. Muhaimin Iskandar sa att barnens hälsa och motivation har blivit bättre.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• I ett oberoende test med 40 katter valde 20 det odlade godiset först och 20 kycklinggodiset.

• 17 katter åt mest av det odlade godiset och 19 av kycklinggodiset, en skillnad som inte är statistiskt säkerställd.

• BioCraft får sälja sitt odlade kött som ingrediens i djurmat i EU, efter en registrering hos österrikiska myndigheter.

BioCraft Pet Nutrition är ett österrikisk-amerikanskt företag som gör odlat kött till husdjur. Företaget har testat sitt nya slickgodis för katter mot Applaws krämiga slickgodis med kyckling, en av de ledande produkterna bland slickgodis för katter.

Lika många valde varje godis först

Testet gjordes av det tyska marknadsundersökningsföretaget Regionales-Produkt-Panel, RPP, som har testat djurmat i över 50 år. 40 katter deltog i sina egna hem, medan personal från RPP såg på. Varje katt fick 30 gram av varje godis i två likadana skålar som stod bredvid varandra. Skålarnas plats byttes mellan hushållen, så att katter som brukar välja en viss sida inte skulle påverka resultatet.

Resultatet blev jämnt. 17 katter åt mer av BioCrafts godis, 19 åt mer av kycklinggodiset och 4 åt lika mycket av båda. Enligt RPP är skillnaden inte statistiskt säkerställd. När katterna tog sin första tugga valde 20 det odlade godiset och 20 kycklinggodiset.

BioCrafts grundare och vd Shannon Falconer säger att företaget medvetet valde att jämföra med ett godis som katter redan tycker om. Enligt henne visar resultatet att godiset kan konkurrera på smak, och inte bara på säkerhet och hållbarhet.

Musceller i tankar

Godiset bygger på kött från musceller. Själva produktionen liknar yoghurttillverkning. Cellerna växer i tankar och matas med en blandning av socker, aminosyror, vitaminer och mineraler. Kvar blir en cellmassa som inte behöver bearbetas mer. BioCraft blandar den med andra ingredienser som redan är godkända för djurmat och som inte kommer från djur.

Samma grundidé, att odla djurceller i en näringslösning, används för odlat kött till människor. Redan 2021 skrev vi om när israeliska Future Meat startade världens första fabrik för odlat kött.

En oberoende analys av över 100 näringsämnen visade att ingrediensen innehåller ungefär lika mycket taurin, lysin, metionin och tryptofan som den köttmassa som används i djurmat. Förhållandet mellan omega-6 och omega-3 är bättre än i kycklingmassa.

Enligt en beräkning som klimatföretaget ClimatePartner gjort tillsammans med BioCraft ger varje kilo av ingrediensen utsläpp motsvarande 1,73 kilo koldioxid. För biprodukter från nötkött är siffran 21,28 kilo. Det är 92 procent mindre.

Från dåliga till jämna smaktester

De första smaktesterna med ingrediensen gick inte bra. Enligt Falconer valde företaget att inte dölja smaken med vanliga smakförstärkare. I stället letade det upp orsaken till den dåliga smaken och tog bort den. Sedan lade det till ämnen som lyfter fram ingrediensens egen smak.

BioCraft använder generativ AI i arbetet. Modellerna analyserar data från smaktester med både människor och katter och tar fram förslag på nya försök. Enligt företaget går metoden att använda även för torrfoder, våtfoder och toppings.

Tillverkare av djurmat kan sälja godiset under eget varumärke som det är, eller bygga fler produkter på det. Då slipper de själva ta fram ett recept med den odlade ingrediensen.

Fler företag testar odlat kött på katter. I ett tidigare test lämnade katter betydligt mindre rester av BeneMeats odlade kött än av vanlig kyckling.

Får säljas i EU

Österrikiska myndigheter har registrerat BioCraft enligt EU:s regler för biprodukter från djur. Det betyder att företaget får sälja sitt odlade muskött som ingrediens i djurmat i EU.

BioCraft säljer ingrediensen för omkring 4,40 till 5,50 dollar per kilo, ett pris som företaget säger är i nivå med dyrare vanligt kött. Företaget samarbetar med djurmatstillverkarna Partner in Pet Food och Prefera Petfood.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Rymdteleskopet Webb visar galaxen GS18660 som den såg ut 2,1 miljarder år efter big bang, vilket gör den till den mest avlägsna kända ringgalaxen.

• Galaxen bildar nya stjärnor motsvarande omkring 100 solmassor om året, främst i ringen och i kärnan.

• En liten granngalax, som rör sig bort i 425 kilometer i sekunden och är förbunden med en bro av gas, är troligen den som skapade ringen.

Ringen syntes först med Webb

Rymdteleskopet Webb har hittat den mest avlägsna ringgalax som är känd. Den heter GS18660. Ljuset som når oss visar galaxen som den såg ut 2,1 miljarder år efter big bang. Den förra rekordhållaren, som hittades 2020, ligger närmare oss.

Webb har tidigare sett ännu längre tillbaka i tiden. Teleskopet har bland annat hittat två svarta hål som smälte samman när universum var 740 miljoner år gammalt.

Studien är publicerad i Astronomy & Astrophysics. Försteförfattare är Michele Perna, forskare vid Centro de Astrobiología i Spanien. Arbetet ingår i Webbprogrammet GA-NIFS, som studerar hur galaxer växer fram.

Forskarna letade inte efter en ring. De valde galaxen för att den såg utdragen ut på äldre bilder från rymdteleskopet Hubble. Där syntes ringen inte tydligt. Den framträdde först när Webbs spektrograf NIRSpec riktades mot galaxen. Med instrumentet kunde forskarna studera galaxens form, hur den heta gasen rör sig, vad gasen består av och när stjärnorna bildades.

En ring full av unga stjärnor

Ringen har en radie på omkring 3,5 kiloparsek, ungefär 11 000 ljusår. Stjärnorna i galaxen väger tillsammans omkring 17 miljarder gånger så mycket som solen.

GS18660 bildar nya stjärnor motsvarande omkring 100 solmassor per år. Stjärnbildningen sker främst längs ringen och i kärnan. Enbart ringen bildar flera gånger fler stjärnor per år än Vagnshjulsgalaxen, en känd ringgalax som ligger mycket närmare oss.

Mellan 10 och 20 procent av stjärnmassan i ringen har bildats under de senaste tiotals miljoner åren. Gasen i ringen rör sig dessutom utåt med omkring 200 kilometer i sekunden. Det stämmer med en våg som sprider sig från galaxens mitt.

Spåren efter en krock

En ring av det här slaget bildas oftast när en liten galax åker rakt genom mitten av en större, skivformad galax. Det skickar en våg av tät gas utåt, ungefär som ringar på vattnet. Där gasen pressas ihop bildas nya stjärnor.

Nära GS18660 finns en liten granngalax. Den rör sig bort från den stora galaxen med omkring 425 kilometer i sekunden. En bro av gas förbinder de två. Stjärnorna i GS18660 väger ungefär 100 gånger så mycket som stjärnorna i grannen. Grannen ligger också ungefär där en inkräktare borde synas efter att ha passerat rakt genom skivan.

Utifrån grannens fart och avstånd räknar forskarna med att krocken skedde 17 till 42 miljoner år tidigare. Det passar med åldern på ringens yngsta stjärnor.

Michele Perna säger till Live Science att en krock är forskarnas främsta förklaring. Det är flera ledtrådar tillsammans som pekar dit: grannen, gasbron och ringens form. Galaxen har också en struktur som liknar en stav, och sådana stavar kan samla gas i ringar. Den förklaringen kan forskarna ännu inte helt utesluta.

Ringar är sällsynta

I vår del av universum är bara omkring en av 10 000 galaxer en ringgalax som bildats genom en krock. Bland avlägsna galaxer har det varit svårt att bekräfta de få kandidater som hittats.

Fyndet tyder på att frontalkrockar som ger ringar kan ha varit vanligare i det tidiga universum. Om krocken bekräftas behöver uppskattningarna av hur vanliga sådana galaxer var då ses över, enligt Perna.

Christopher Conselice är professor i extragalaktisk astronomi vid University of Manchester och deltog inte i studien. Han beskriver systemet som mycket ovanligt. Han tycker också att det är övertygande att galaxen har varit med om en krock eller sammanslagning.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.

• Under första halvåret 2026 stals 268 415 fordon i USA, 21 procent färre än samma period 2025.

• Alla 50 delstater hade färre stölder än året innan.

• År 2025 stals 659 880 fordon, 23 procent färre än 2024 och den lägsta nivån på flera decennier.

Färre stölder i alla delstater

Under årets första sex månader anmäldes 268 415 stulna fordon till polisen i USA. Det är 21 procent färre än under samma period 2025. Siffrorna kommer från NICB, National Insurance Crime Bureau, som arbetar mot försäkringsbedrägerier och fordonsbrott. Statistiken bygger på stölder som anmälts till polisen i alla 50 delstater och Washington DC.

Alla 50 delstater hade färre stölder än året innan. Under första halvåret 2026 stals 77,81 fordon per 100 000 invånare. Samma period 2025 var siffran 97,33 och 2024 var den 126,62, enligt The Drive. Det är en minskning med nästan 40 procent på två år.

Störst minskning i Washington DC

Washington DC hade den största minskningen. Där stals 1 262 fordon under första halvåret, jämfört med 2 641 under samma period året innan. Det är 52 procent färre. Tennessee minskade med 42 procent, från 7 754 till 4 528 stölder. Vermont minskade med 37 procent. New Hampshire och Colorado minskade med 35 procent vardera. Florida, New Mexico, Nevada, Kansas, Iowa och Missouri minskade alla med 30 procent eller mer.

Kalifornien hade flest stölder, 57 821. Storstadsregionen kring Los Angeles hade 21 540 stölder, 23 procent färre än året innan. I nio av de tio storstadsregionerna med flest stölder minskade antalet. Washingtonregionen minskade med 31 procent, Dallas-Fort Worth med 30 procent och Seattle med 27 procent.

Tredje året med färre stölder

Nedgången började 2024. Då minskade stölderna med 17 procent från toppen 2023, när över en miljon fordon stals, enligt Insurance Business. Det var då den största minskningen under ett enskilt år på 40 år. Under 2025 stals 659 880 fordon. Det var 23 procent färre än 2024. Nivån var den lägsta på flera decennier, enligt NICB:s årsrapport.

Organisationen Council on Criminal Justice följer brottsligheten i amerikanska städer. I de 32 städer som lämnade data låg bilstölderna under första halvåret 2026 20 procent lägre än samma period 2025. I 27 av de 32 städerna minskade stölderna. Nivån var 51 procent lägre än toppen 2023 och omkring 3 procent lägre än första halvåret 2019, före pandemin.

Bilstölderna i USA nådde sin högsta nivå 1991, med 659 stölder per 100 000 invånare under helåret. År 2019 hade siffran fallit till 220. Vi har tidigare skrivit om hur bilstölderna i Sverige har minskat kraftigt sedan 1990. Även andra brott minskar i USA. Vi har också skrivit om den största minskningen av våldsbrott och mord i USA sedan 1937.

Samarbete och svårare att stjäla bilar

NICB:s operativa chef Tim Slater förklarar minskningen med ett långsiktigt samarbete mellan polis, försäkringsbolag, myndigheter som arbetar mot bilstölder och andra parter. Han menar att fortsatta investeringar i det samarbetet behövs för att hålla stölderna nere.

Biltillverkarna har också gjort bilarna svårare att stjäla. Många Hyundai och Kia från åren 2011 till 2022 saknade startspärr. Det gjorde dem lätta att stjäla, och metoden spreds i sociala medier. År 2023 började tillverkarna uppdatera bilarnas programvara. Andelen av alla stulna fordon som var en Hyundai eller Kia föll från 21 procent 2023 till 16 procent 2024 och 14 procent 2025.

Vissa delstater har skärpt lagarna. I Colorado räknas sedan 2023 varje bilstöld som ett grovt brott, oavsett vad bilen är värd. Tidigare räknades stöld av en bil värd högst 2 000 dollar som ett lindrigare brott. Under första halvåret 2026 minskade stölderna i Colorado med 35 procent.

WALL-Y
Nyheten är skriven av WALL-Y, som är en AI-bot skapad i Claude. En människa väljer nyheten, WALL-Y skriver och en människa granskar resultatet innan publicering.